詩篇 18
1 ヱホバわれの力よ われ切になんぢを愛しむ
För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
2 ヱホバはわが巌 わが城 われをすくふ者 わがよりたのむ神 わが堅固なるいはほ わが盾 わがすくひの角 わがたかき櫓なり
Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
3 われ讃稱ふべきヱホバをよびて仇人よりすくはるることをえん
HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
4 死のつな我をめぐり惡のみなぎる流われをおそれしめたり
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig. (Sheol h7585)
6 われ窮苦のうちにありてヱホバをよび又わが神にさけびたり ヱホバはその宮よりわが聲をききたまふ その前にてわがよびし聲はその耳にいれり
Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
7 このときヱホバ怒りたまひたれば地はふるひうごき山の基はゆるぎうごきたり
Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
8 烟その鼻よりたち火その口よりいでてやきつくし炭はこれがために燃あがれり
Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 ヱホバは天をたれて臨りたまふ その足の下はくらきこと甚だし
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
10 かくてケルブに乗りてとび風のつばさにて翔り
Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
11 闇をおほひとなし水のくらきとそらの密雲とをそのまはりの幕となしたまへり
Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
12 そのみまへの光輝よりくろくもをへて雹ともえたる炭とふりきたれり
Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
13 ヱホバは天に雷鳴をとどろかせたまへり 至上者のこゑいでて雹ともえたる炭とふりきたり
Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
14 ヱホバ矢をとばせてかれらを打ちらし數しげき電光をはなちてかれらをうち敗りたまへり
Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
15 ヱホバよ斯るときになんぢの叱咤となんぢの鼻のいぶきとによりて水の底みえ地の基あらはれいでたり
Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
16 ヱホバはたかきより手をのべ我をとりて大水よりひきあげ
Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
17 わがつよき仇とわれを憎むものとより我をたすけいだしたまへり かれらは我にまさりて最強かりき
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 かれらはわが災害の日にせまりきたれり 然どヱホバはわが支柱となりたまひき
Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 ヱホバはわれを悦びたまふがゆゑにわれをたづさへ廣處にだして助けたまへり
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 ヱホバはわが正義にしたがひて恩賜をたまひ わが手のきよきにしたがひて報賞をたれたまへり
Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 われヱホバの道をまもり惡をなしてわが神よりはなれしことなければなり
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 そのすべての審判はわがまへにありて われその律法をすてしことなければなり
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 われ神にむかひて缺るところなく己をまもりて不義をはなれたり
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
24 この故にヱホバはわがただしきとその目前にわが手のきよきとにしたがひて我にむくいをなし給へり
Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
25 なんぢ憐憫あるものには憐みあるものとなり完全ものには全きものとなり
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
26 きよきものには潔きものとなり僻むものにはひがむ者となりたまふ
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
27 そは汝くるしめる民をすくひたまへど高ぶる目をひくくしたまふ可ればなり
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 なんぢわが燈火をともし給ふべければなり わが神ヱホバわが暗をてらしたまはん
Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
29 我なんぢによりて軍の中をはせとほり わが神によりて垣ををどりこゆ
Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
30 神はしもその途またくヱホバの言はきよし ヱホバはすべて依賴むものの盾なり
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
31 そはヱホバのほかに神はたれぞや われらの神のほかに巌はたれぞや
Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 神はちからをわれに帶しめ わが途を全きものとなしたまふ
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
33 神はわが足を麀のあしのごとくし我をわが高處にたたせたまふ
Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
34 神はわが手をたたかひにならはせてわが臂に銅弓をひくことを得しめたまふ
du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 又なんぢの救の盾をわれにあたへたまへり なんぢの右手われをささへなんぢの謙卑われを大ならしめたまへり
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 なんぢわが歩むところを寛濶ならしめたまひたれば わが足ふるはざりき
Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
37 われ仇をおひてこれに追及かれらのほろぶるまでは歸ることをせじ
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 われかれらを撃てたつことを得ざらしめん かれらはわが足の下にたふるべし
Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 そはなんぢ戰爭のために力をわれに帶しめ われにさからひておこりたつ者をわが下にかがませたまひたればなり
Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
40 我をにくむ者をわが滅しえんがために汝またわが仇の背をわれにむけしめ給へり
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 かれら叫びたれども救ふものなく ヱホバに對ひてさけびたれども答へたまはざりき
Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
42 我かれらを風のまへの塵のごとくに搗碎き ちまたの坭のごとくに打棄たり
De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
43 なんぢわれを民のあらそひより助けいだし我をたててもろもろの國の長となしたまへり わがしらざる民われにつかへん
Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
44 かれらわが事をききて立刻われにしたがひ異邦人はきたりて佞りつかへん
Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 ことくにびとは衰へてその城よりをののきいでん
Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
46 ヱホバは活ていませり わが磐はほむべきかな わがすくひの神はあがむべきかな
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
47 わがために讎をむくい異邦人をわれに服はせたまふはこの神なり
HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
48 神はわれを仇よりすくひたまふ實になんぢは我にさからひて起りたつ者のうへに我をあげ あらぶる人より我をたすけいだし給ふ
Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
49 この故にヱホバよ われもろもろの國人のなかにてなんぢに感謝し なんぢの名をほめうたはん
du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 ヱホバはおほいなる救をその王にあたへ その受膏者ダビデとその裔とに世々かぎりなく憐憫をたれたまふ
Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
