< 詩篇 130 >
En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.
2 主よねがはくはわが聲をきき汝のみみをわが懇求のこゑにかたぶけたまへ
Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.
3 ヤハよ主よなんぢ若もろもろの不義に目をとめたまはば誰たれかよく立ことをえんや
Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
4 されどなんぢに赦あれば人におそれかしこまれ給ふべし
Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.
5 我ヱホバを俟望む わが霊魂はまちのぞむ われはその聖言によりて望をいだく
Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
6 わがたましひは衛士があしたを待にまさり 誠にゑじが旦をまつにまさりて主をまてり
Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.
7 イスラエルよヱホバによりて望をいだけ そはヱホバにあはれみあり またゆたかなる救贖あり
Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.
8 ヱホバはイスラエルをそのもろもろの邪曲よりあがなひたまはん
Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.