詩篇 122

1 人われにむかひて率ヱホバのいへにゆかんといへるとき我よろこべり

En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."

2 ヱルサレムよわれらの足はなんぢの門のうちにたてり

Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

3 ヱルサレムよなんぢは稠くつらなりたる邑のごとく固くたてり

Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

4 もろもろのやから即ちヤハの支派かしこに上りきたり イスラエルにむかひて證詞をなし またヱホバの名にかんしやをなす

dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

5 彼處にさばきの寳座まうけらる これダビデの家のみくらなり

Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

6 ヱルサレムのために平安をいのれ ヱルサレムを愛するものは榮ゆべし

Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

7 ねがはくはなんぢの石垣のうちに平安あり なんぢの諸殿のうちに福祉あらんことを

Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

8 わが兄弟のためわが侶のために われ今なんぢのなかに平安あれといはん

För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.

9 われらの神ヱホバのいへのために我なんぢの福祉をもとめん

För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.