詩篇 119
1 おのが道をなほくしてヱホバの律法をあゆむ者はさいはひなり
Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
2 ヱホバのもろもろの證詞をまもり 心をつくしてヱホバを尋求むるものは福ひなり
Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
3 かかる人は不義をおこなはずしてヱホバの道をあゆむなり
Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
4 ヱホバよなんぢ訓諭をわれらに命じてねんごろに守らせたまふ
Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
5 なんぢわが道をかたくたててその律法をまもらせたまはんことを
O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
6 われ汝のもろもろの誡命にこころをとむるときは恥ることあらじ
När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
7 われ汝のただしき審判をまなばば 直き心をもてなんぢに感謝せん
Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
8 われは律法をまもらん われを棄はてたまふなかれ
Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
9 わかき人はなにによりてかその道をきよめん 聖言にしたがひて愼むのほかぞなき
Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
10 われ心をつくして汝をたづねもとめたり 願くはなんぢの誡命より迷ひいださしめ給ふなかれ
Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
11 われ汝にむかひて罪ををかすまじき爲になんぢの言をわが心のうちに蔵へたり
Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
12 讃べきかなヱホバよねがはくは律法をわれに敎へたまへ
Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
13 われわが口唇をもてなんぢの口よりいでしもろもろの審判をのべつたへたり
Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
14 我もろもろの財貨をよろこぶごとくに汝のあかしの道をよろこべり
Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
15 我なんぢの訓諭をおもひ汝のみちに心をとめん
Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
16 われは律法をよろこび聖言をわするることなからん
Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
17 ねがはくは汝のしもべを豊にあしらひて存へしめたまへ さらばわれ聖言をまもらん
Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
18 なんぢわが眼をひらき なんぢの法のうちなる奇しきことを我にみせたまへ
Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
19 われは世にある旅客なり 我になんぢの誡命をかくしたまふなかれ
Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
20 斷るときなくなんぢの審判をしたふが故にわが霊魂はくだくるなり
Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
21 汝はたかぶる者をせめたまへり なんぢの誡命よりまよひづる者はのろはる
Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
22 我なんぢの證詞をまもりたり 我より謗とあなどりとを取去たまへ
Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
23 又もろもろの侯は坐して相語りわれをそこなはんとせり 然はあれど汝のしもべは律法をふかく思へり
Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
24 汝のもろもろの證詞はわれをよろこばせわれをさとす者なり
Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
25 わが霊魂は塵につきぬ なんぢの言にしたがひて我をいかしたまへ
Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
26 我わがふめる道をあらはししかば汝こたへを我になしたまへり なんぢの律法をわれに敎へたまへ
Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
27 なんぢの訓諭のみちを我にわきまへしめたまへ われ汝のくすしき事跡をふかく思はん
Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
28 わがたましひ痛めるによりてとけゆく ねがはくは聖言にしたがひて我にちからを予へたまへ
Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
29 願くはいつはりの道をわれより遠ざけ なんぢの法をもて我をめぐみたまへ
Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
30 われは眞實のみちをえらび 恒になんぢのもろもろの審判をわが前におけり
Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
31 我なんぢの證詞をしたひて離れず ヱホバよねがはくは我をはづかしめ給ふなかれ
Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
32 われ汝のいましめの道をはしらん その時なんぢわが心をひろく爲たまふべし
När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
33 ヱホバよ願くはなんぢの律法のみちを我にをしへたまへ われ終にいたるまで之をまもらん
Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
34 われに智慧をあたへ給へ さらば我なんぢの法をまもり心をつくして之にしたがはん
Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
35 われに汝のいましめの道をふましめたまへ われその道をたのしめばなり
För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
36 わが心をなんぢの證詞にかたぶかしめて 貪利にかたぶかしめ給ふなかれ
Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
37 わが眼をほかにむけて虚しきことを見ざらしめ 我をなんぢの途にて活し給へ
Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
38 ひたすらに汝をおそるる汝のしもべに 聖言をかたくしたまへ
Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
39 わがおそるる謗をのぞきたまへ そはなんぢの審判はきはめて善し
Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
40 我なんぢの訓諭をしたへり 願くはなんぢの義をもて我をいかしたまへ
Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
41 ヱホバよ聖言にしたがひてなんぢの憐憫なんぢの拯救を我にのぞませたまへ
Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
42 さらば我われを謗るものに答ふることをえん われ聖言によりたのめばなり
Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
43 又わが口より眞理のことばをことごとく除き給ふなかれ われなんぢの審判をのぞみたればなり
Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
44 われたえずいや永久になんぢの法をまもらん
Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
45 われなんぢの訓諭をもとめたるにより障なくしてあゆまん
Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
46 われまた王たちの前になんぢの證詞をかたりて恥ることあらじ
Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
47 我わが愛するなんぢの誡命をもて己をたのしましめん
Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
48 われ手をわがあいする汝のいましめに擧げ なんぢの律法をふかく思はん
Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
49 ねがはくは汝のしもべに宣ひたる聖言をおもひいだしたまへ 汝われに之をのぞましめ給へり
Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
50 なんぢの聖言はわれを活ししがゆゑに 今もなほわが艱難のときの安慰なり
Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
51 高ぶる者おほいに我をあざわらへり されど我なんぢの法をはなれざりき
De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
52 ヱホバよわれ汝がふるき往昔よりの審判をおもひいだして自から慰めたり
Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
53 なんぢの法をすつる惡者のゆゑによりて 我はげしき怒をおこしたり
Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
54 なんぢの律法はわが旅の家にてわが歌となれり
Dine rätter äro min visa i mino huse.
55 ヱホバよわれ夜間になんぢの名をおもひいだして なんぢの法をまもれり
Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
56 われ汝のさとしを守りしによりてこの事をえたるなり
Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
57 ヱホバはわがうくべき有なり われ汝のもろもろの言をまもらんといへり
Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
58 われ心をつくして汝のめぐみを請求めたり ねがはくは聖言にしたがひて我をあはれみたまへ
Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
59 我わがすべての途をおもひ 足をかへしてなんぢの證詞にむけたり
Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
60 我なんぢの誡命をまもるに速けくしてたゆたはざりき
Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
61 惡きものの繩われに纏ひたれども 我なんぢの法をわすれざりき
De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
62 我なんぢのただしき審判のゆゑに 夜半におきてなんぢに感謝せん
Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
63 われは汝をおそるる者 またなんぢの訓諭をまもるものの侶なり
Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
64 ヱホバよ汝のあはれみは地にみちたり 願くはなんぢの律法をわれにをしへたまへ
Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
65 ヱホバよなんぢ聖言にしたがひ惠をもてその僕をあしらひたまへり
Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
66 われ汝のいましめを信ず ねがはくはわれに聡明と智識とををしへたまへ
Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
67 われ苦しまざる前にはまよひいでぬ されど今はわれ聖言をまもる
Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
68 なんぢは善にして善をおこなひたまふ ねがはくは汝のおきてを我にをしへたまへ
Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
69 高ぶるもの虚偽をくはだてて我にさからへり われ心をつくしてなんぢの訓諭をまもらん
De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
70 かれらの心はこえふとりて脂のごとし されど我はなんぢの法をたのしむ
Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
71 困苦にあひたりしは我によきことなり 此によりて我なんぢの律法をまなびえたり
Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
72 なんぢの口の法はわがためには千々のこがね白銀にもまされり
Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
73 なんぢの手はわれを造りわれを形づくれり ねがはくは智慧をあたへて我になんぢの誡命をまなばしめたまへ
Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
74 なんぢを畏るるものは我をみて喜ばん われ聖言によりて望をいたきたればなり
De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
75 ヱホバよ我はなんぢの審判のただしく又なんぢが眞實をもて我をくるしめたまひしを知る
Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
76 ねがはくは汝のしもべに宣ひたる聖言にしたがひて 汝の仁慈をわが安慰となしたまへ
Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
77 なんぢの憐憫をわれに臨ませたまへ さらばわれ生ん なんぢの法はわが樂しめるところなり
Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
78 高ぶるものに恥をかうぷらせたまへ かれらは虚偽をもて我をくつがへしたればなり されど我なんぢの訓諭をふかくおもはん
Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
79 汝をおそるる者となんぢの證詞をしるものとを我にかへらしめたまへ
Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
80 わがこころを全くして汝のおきてを守らしめたまへ さらばわれ恥をかうぶらじ
Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
81 わが霊魂はなんぢの救をしたひてたえいるばかりなり 然どわれなほ聖言によりて望をいだく
Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
82 なんぢ何のとき我をなぐさむるやといひつつ 我みことばを慕ふによりて眼おとろふ
Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
83 我は煙のなかの革嚢のごとくなりぬれども 尚なんぢの律法をわすれず
Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
84 汝のしもべの日は幾何ありや 汝いづれのとき我をせむるものに審判をおこなひたまふや
Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
85 たかぶる者われを害はんとて阱をほれり かれらはなんぢの法にしたがはず
De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
86 なんぢの誡命はみな眞實なり かれらは虚偽をもて我をせむ ねがはくは我をたすけたまへ
Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
87 かれらは地にてほとんど我をほろぼせり されど我はなんぢの訓諭をすてざりき
De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
88 願くはなんぢの仁慈にしたがひて我をいかしたまへ 然ばわれ御口よりいづる證詞をまもらん
Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
89 ヱホバよみことばは天にてとこしえに定まり
Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
90 なんぢの眞實はよろづ世におよぶ なんぢ地をかたく立たまへば地はつねにあり
Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
91 これらのものはなんぢの命令にしたがひ 恒にありて今日にいたる 萬のものは皆なんぢの僕なればなり
Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
92 なんぢの法わがたのしみとならざりしならば我はつひに患難のうちに滅びたるならん
Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
93 われ恒になんぢの訓諭をわすれじ 汝これをもて我をいかしたまへばなり
Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
94 我はなんぢの有なりねがはくは我をすくひたまへ われ汝のさとしを求めたり
Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
95 惡きものは我をほろぼさんとして窺ひぬ われは唯なんぢのもろもろの證詞をおもはん
De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
96 我もろもろの純全に限あるをみたり されど汝のいましめはいと廣し
Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
97 われなんぢの法をいつくしむこといかばかりぞや われ終日これを深くおもふ
Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
98 なんぢの誡命はつねに我とともにありて 我をわが仇にまさりて慧からしむ
Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
99 我はなんぢの證詞をふかくおもふが故に わがすべての師にまさりて智慧おほし
Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
100 我はなんぢの訓諭をまもるがゆゑに 老たる者にまさりて事をわきまふるなり
Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
101 われ聖言をまもらんために わが足をとどめてもろもろのあしき途にゆかしめず
Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
102 なんぢ我ををしへたまひしによりて 我なんぢの審判をはなれざりき
Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
103 みことばの滋味はわが腭にあまきこといかばかりぞや 蜜のわが口に甘きにまされり
Din ord äro minom mun sötare än hannog.
104 我なんぢの訓諭によりて智慧をえたり このゆゑに虚偽のすべての途をにくむ
Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
105 なんぢの聖言はわがあしの燈火わが路のひかりなり
Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
106 われなんぢのただしき審判をまもらんことをちかひ且かたくせり
Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
107 われ甚いたく苦しめり ヱホバよねがはくは聖言にしたがひて我をいかしたまヘ
Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
108 ヱホバよねがはくは誠意よりするわが口の献物をうけて なんぢの審判ををしへたまへ
Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
109 わが霊魂はつねに危険ををかす されど我なんぢの法をわすれず
Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
110 あしき者わがために羂をまうけたり されどわれ汝のさとしより迷ひいでざりき
De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
111 われ汝のもろもろの證詞をとこしへにわが嗣業とせり これらの證詞はわが心をよろこばしむ
Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
112 われ汝のおきてを終までとこしへに守らんとて之にこころを傾けたり
Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
113 われ二心のものをにくみ汝のおきてを愛しむ
Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
114 なんぢはわが匿るべき所わが盾なり われ聖言によりて望をいだく
Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
115 惡きをなすものよ我をはなれされ われわが神のいましめを守らん
Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
116 聖言にしたがひ我をささへて生存しめたまへ わが望につきて恥なからしめたまへ
Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
117 われを支へたまへ さらばわれ安けかるべし われ恒になんぢの律法にこころをそそがん
Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
118 すべて律法よりまよひいづるものを汝かろしめたまへり かれらの欺詐はむなしければなり
Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
119 なんぢは地のすべての惡きものを渣滓のごとく除きさりたまふ この故にわれ汝のあかしを愛す
Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
120 わが肉體なんぢを懼るるによりてふるふ 我はなんぢの審判をおそる
Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
121 われは審判と公義とをおこなふ 我をすてて虐ぐるものに委ねたまふなかれ
Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
122 汝のしもべの中保となりて福祉をえしめたまへ 高ぶるものの我をしへたぐるを容したまふなかれ
Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
123 わが眼はなんぢの救となんぢのただしき聖言とをしたふによりておとろふ
Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
124 ねがはくはなんぢの憐憫にしたがひてなんぢの僕をあしらひ 我になんぢの律法ををしへたまへ
Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
125 我はなんぢの僕なり われに智慧をあたへてなんぢの證詞をしらしめたまへ
Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
126 彼等はなんぢの法をすてたり 今はヱホバのはたらきたまふべき時なり
Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
127 この故にわれ金よりもまじりなき金よりもまさりて汝のいましめを愛す
Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
128 この故にもろもろのことに係るなんぢの一切のさとしを正しとおもふ 我すべてのいつはりの途をにくむ
Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
129 汝のあかしは妙なり かかるが故にわが霊魂これをまもる
Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
130 聖言うちひらくれば光をはなちて 愚かなるものをさとからしむ
När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
131 我なんぢの誡命をしたふが故に わが口をひろくあけて喘ぎもとめたり
Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
132 ねがはくは聖名を愛するものに恒になしたまふごとく身をかへして我をあはれみたまへ
Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
133 聖言をもてわが歩履をととのへ もろもろの邪曲をわれに主たらしめたまふなかれ
Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
134 われを人のしへたげより贖ひたまへ さらばわれ訓諭をまもらん
Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
135 ねがはくは聖顔をなんぢの僕のうへにてらし 汝のおきてを我にをしへ給へ
Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
136 人なんぢの法をまもらざるによりて わが眼のなみだ河のごとくに流る
Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
137 ヱホバよなんぢは義しくなんぢの審判はなほし
Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
138 汝ただしきと此上なき眞實とをもて その證詞を命じ給へり
Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
139 わが敵なんぢの聖言をわすれたるをもて わが熱心われをほろぼせり
Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
140 なんぢの聖言はいときよし 此故になんぢの僕はこれを愛す
Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
141 われは微なるものにて人にあなどらるれども汝のさとしを忘れず
Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
142 なんぢの義はとこしへの義なり汝ののりは眞理なり
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 われ患難と憂とにかかれども 汝のいましめはわが喜樂なり
Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
144 なんぢの證詞はとこしへに義し ねがはくはわれに智慧をたまへ 我ながらふることを得ん
Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
145 われ心をつくしてよばはれり ヱホバよ我にこたへたまへ 我なんぢの律法をまもらん
Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
146 われ汝をよばはれり ねがはくはわれを救ひ給へ 我なんぢの證詞をまもらん
Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
147 われ詰朝おきいでて呼はれり われ聖言によりて望をいだけり
Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
148 夜の更のきたらぬに先だち わが眼はさめて汝のみことばを深くおもふ
Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
149 ねがはくはなんぢの仁慈にしたがひてわが聲をききたまへ ヱホバよなんぢの審判にしたがひて我をいかしたまへ
Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
150 惡をおひもとむるものは我にちかづけり 彼等はなんぢの法にとほくはなる
Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
151 ヱホバよ汝はわれに近くましませり なんぢのすべての誡命はまことなり
Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
152 われ早くよりなんぢの證詞によりて汝がこれを永遠にたてたまへることを知れり
Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
153 ねがはくはわが患難をみて我をすくひたまへ 我なんぢの法をわすれざればなり
Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
154 ねがはくはわが訟をあげつらひて我をあがなひ 聖言にしたがひて我をいかしたまへ
Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
155 すくひは惡きものより遠くはなる かれらはなんぢの律法をもとめざればなり
Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
156 ヱホバよなんぢの憐憫はおほいなり 願くはなんぢの審判にしたがひて我をいかしたまへ
Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
157 我をせむる者われに敵するものおほし 我なんぢの證詞をはなるることなかりき
Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
158 虚偽をおこなふもの汝のみことばを守らざるにより 我かれらを見てうれへたり
Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
159 ねがはくはわが汝のさとしを愛すること幾何なるをかへりみたまへ ヱホバよなんぢの仁慈にしたがひて我をいかしたまへ
Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
160 なんぢのみことばの總計はまことなり 汝のただしき審判はとこしへにいたるまで皆たゆることなし
Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
161 もろもろの侯はゆゑなくして我をせむ 然どわが心はただ汝のみことばを畏る
Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
162 われ人のおほいなる掠物をえたるごとくに 汝のみことばをよろこぶ
Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
163 われ虚偽をにくみ之をいみきらへども 汝ののりを愛す
Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
164 われ汝のただしき審判のゆゑをもて 一日に七次なんぢを讃稱ふ
Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
165 なんぢの法をあいするものには大なる平安あり かれらには躓礙をあたふる者なし
Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
166 ヱホバよ我なんぢの救をのぞみ汝のいましめをおこなへり
Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
167 わが霊魂はなんぢの證詞をまもれり 我はいたく之をあいす
Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
168 われなんぢの訓諭となんぢの證詞とをまもりぬ わがすべての道はみまへにあればなり
Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
169 ヱホバよ願くはわがよぶ聲をみまへにちかづけ 聖言にしたがひて我にちゑをあたへたまへ
Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
170 わが願をみまへにいたらせ 聖言にしたがひて我をたすけたまへ
Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
171 わがくちびるは讃美をいだすべし 汝われに律法ををしへ給へばなり
Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
172 わが舌はみことばを謳ふべし なんぢの一切のいましめは義なればなり
Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
173 なんぢの手をつねにわが助となしたまへ われなんぢの訓諭をえらび用ゐたればなり
Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
174 ヱホバよ我なんぢの救をしたへり なんぢの法はわがたのしみなり
Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
175 願くはわが霊魂をながらへしめたまへ さらば汝をほめたたへん 汝のさばきの我をたすけんことを
Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
176 われは亡はれたる羊のごとく迷ひいでぬ なんぢの僕をたづねたまへ われ汝のいましめを忘れざればなり
Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
