ヨブ 記 8

1 時にシユヒ人ビルダデ答へて曰く

Då svarade Bildad af Suah, och sade:

2 何時まで汝かかる事を言や 何時まで汝の口の言語を大風のごとくにするや

Huru länge vill du sådana tala, och låta dins muns tal hafva ett sådant högmod?

3 神あに審判を曲たまはんや 全能者あに公義を曲たまはんや

Menar du, att Gud dömmer orätt; eller den Allsmägtige skall vrida rätten?

4 汝の子等かれに罪を獲たるにや之をその愆の手に付したまへり

Om dine söner hafva syndat för honom, så hafver han förkastat dem för deras missgernings skull.

5 汝もし神に求め 全能者に祈り

Men om du i tid gifver dig in till Gud, och beder den Allsmägtiga;

6 清くかつ正しうしてあらば必ず今汝を顧み汝の義き家を榮えしめたまはん

Och om du äst ren och from, så varder han uppvakandes till dig, och varder åter upprättandes boningen för dina rättfärdighets skull;

7 然らば汝の始は微小くあるとも汝の終は甚だ大ならん

Och der du tillförene hafver haft litet, skall det härefter ganska mycket förökas.

8 請ふ汝過にし代の人に問へ 彼らの父祖の尋究めしところの事を學べ

Ty fråga de slägter, som i förtiden varit hafva, och tag dig före att fråga deras fäder;

9 (我らは昨日より有しのみにて何をも知ず 我らが世にある日は影のごとし)

Ty vi äre såsom i går komne, och vete intet; vårt lif är en skugge på jordene.

10 彼等なんぢを敎へ汝を諭し 言をその心より出さざらんや

De skola lära dig, och säga dig det, och gifva sitt tal före utaf sitt hjerta.

11 葦あに泥なくして長んや 萩あに水なくしてそだたんや

Icke kan säfvet växa, utan det står i vätsko; eller gräs växa utan vatten.

12 是はその靑くして未だ刈ざる時にも他の一切の草よりは早く槁る

Eljest, medan det än står i blomster, förr än det afhugget varder, förtorkas det, förr än man hö bergar.

13 神を忘るる者の道は凡て是のごとく 悖る者の望は空しくなる

Så går allom dem som förgäta Gud, och de skrymtares hopp varder förtappadt;

14 その恃む所は絶れ その倚ところは蜘蛛網のごとし

Ty hans tröst blifver omintet, och hans hopp såsom ett dvergsnät.

15 その家に倚かからんとすれば家立ず 之に堅くとりすがるも保たじ

Han förlåter sig på sitt hus, och skall dock icke, bestå; han skall hålla sig derintill, och dock icke beständig blifva.

16 彼日の前に靑緑を呈はし その枝を園に蔓延らせ

Det grönskas väl förr än solen kommer, och qvistar växa uti dess örtagård;

17 その根を石堆に盤みて石の屋を眺むれども

Dess säd står tjock vid källor, och dess hus på stenar.

18 若その處より取のぞかれなばその處これを認めずして我は汝を見たる事なしと言ん

Men när han uppsluker honom af sitt rum, ställer han sig emot honom, såsom han kände honom intet.

19 視よその道の喜樂是のごとし 而してまた他の者地より生いでん

Si, detta är fröjden i dess väsende; och annor växa upp igen af stoftet.

20 それ神は完全人を棄たまはず また惡き者の手を執りたまはず

Derföre, si, att Gud icke förkastar de goda, och icke uppehåller de ondas hand;

21 遂に哂笑をもて汝の口に充し歡喜を汝の唇に置たまはん

Tilldess din mun varder full med löje, och dine läppar fulle med fröjd.

22 汝を惡む者は羞恥を着せられ 惡き者の住所は無なるべし

Men de, som dig hata, skola komma på skam, och de ogudaktigas boning skall icke blifva beståndandes.