ヨブ 記 6
1 ヨブ應へて曰く
Då tog Job till orda och sade:
2 願はくは我憤恨の善く權られ 我懊惱の之とむかひて天秤に懸られんことを
Ack att min grämelse bleve vägd och min olycka lagd jämte den på vågen!
3 然すれば是は海の沙よりも重からん 斯ればこそ我言躁妄なりけれ
Se, tyngre är den nu än havets sand, därför kan jag icke styra mina ord.
4 それ全能者の箭わが身にいりわが魂神その毒を飮り 神の畏怖我を襲ひ攻む
Ty den Allsmäktiges pilar hava träffat mig, och min ande indricker deras gift; ja, förskräckelser ifrån Gud ställa sig upp mot mig.
5 野驢馬あに靑草あるに鳴んや 牛あに食物あるに吽らんや
Icke skriar vildåsnan, när hon har friskt gräs, icke råmar oxen, då han står vid sitt foder?
6 淡き物あに鹽なくして食はれんや 蛋の白あに味あらんや
Men vem vill äta den mat som ej har smak eller sälta, och vem finner behag i slemörtens saft?
7 わが心の觸ることを嫌ふ物是は我が厭ふ所の食物のごとし
Så vägrar nu min själ att komma vid detta, det är för mig en vämjelig spis.
8 願はくは我求むる所を得んことを願はくは神わが希ふ所の物を我に賜はらんことを
Ack att min bön bleve hörd, och att Gud ville uppfylla mitt hopp!
9 願はくは神われを滅ぼすを善とし 御手を伸て我を絶たまはんことを
O att det täcktes Gud att krossa mig, att räcka ut sin hand och avskära mitt liv!
10 然るとも我は尚みづから慰むる所あり 烈しき苦痛の中にありて喜ばん 是は我聖者の言に悖りしことなければなり
Då funnes ännu för mig någon tröst, jag kunde då jubla, fastän plågad utan förskoning; jag har ju ej förnekat den Heliges ord.
11 我何の氣力ありてか尚俟ん 我の終いかなれば我なほ耐へ忍ばんや
Huru stor är då min kraft, eftersom jag alltjämt bör hoppas? Och vad väntar mig för ände, eftersom jag skall vara tålig?
12 わが氣力あに石の氣力のごとくならんや 我肉あに銅のごとくならんや
Min kraft är väl ej såsom stenens, min kropp är väl icke av koppar?
13 わが助われの中に無にあらずや 救拯我より逐はなされしにあらずや
Nej, förvisso gives ingen hjälp för mig, var utväg har blivit mig stängd.
14 憂患にしづむ者はその友これを憐れむべし 然らずば全能者を畏るることを廢ん
Den förtvivlade borde ju röna barmhärtighet av sin vän, men se, man övergiver den Allsmäktiges fruktan,
15 わが兄弟はわが望を充さざること溪川のごとく 溪川の流のごとくに過さる
Mina bröder äro trolösa, de äro såsom regnbäckar, ja, lika bäckarnas rännilar, som snart sina ut,
16 是は氷のために黑くなり 雪その中に藏るれども
som väl kunna gå mörka av vinterns flöden, när snön har fallit och gömt sig i dem,
17 温暖になる時は消ゆき熱くなるに及てはその處に絶はつ
men som åter försvinna, när de träffas av hettan, och torka bort ifrån sin plats, då värmen kommer.
18 隊旅客身をめぐらして去り空曠處にいたりて亡ぶ
Vägfarande där i trakten vika av till dem, men de finna allenast ödslighet och måste förgås.
19 テマの隊旅客これを望みシバの旅客これを慕ふ
Temas vägfarande skådade dithän, Sabas köpmanståg hoppades på dem;
20 彼等これを望みしによりて愧恥を取り 彼處に至りてその面を赧くす
men de kommo på skam i sin förtröstan, de sågo sig gäckade, när de hade hunnit ditfram.
21 かく汝等も今は虚しき者なり 汝らは怖ろしき事を見れば則ち懼る
Ja, likaså ären I nu ingenting värda, handfallna stån I av förfäran och förskräckelse.
22 我あに汝等我に予へよと言しこと有んや 汝らの所有物の中より物を取て我ために饋れと言しこと有んや
Har jag då begärt att I skolen giva mig gåvor, taga av edert gods för att lösa mig ut,
23 また敵人の手より我を救ひ出せと言しことあらんや 虐ぐる者の手より我を贖へと言しことあらんや
att I skolen rädda mig undan min ovän, köpa mig fri ur våldsverkares hand?
24 我を敎へよ 然らば我默せん 請ふ我の過てる所を知せよ
Undervisen mig, så vill jag tiga, lären mig att förstå vari jag har farit vilse.
25 正しき言は如何に力あるものぞ 然ながら汝らの規諫る所は何の規諫とならんや
Gott är förvisso uppriktigt tal, men tillrättavisning av eder, vad båtar den?
26 汝らは言を規正んと想ふや 望の絶たる者の語る所は風のごときなり
Haven I då i sinnet att hålla räfst med ord, och skall den förtvivlade få tala för vinden?
27 汝らは孤子のために籤を掣き 汝らの友をも商貨にするならん
Då kasten I väl också lott om den faderlöse, då lären I väl köpslå om eder vän!
28 今ねがはくは我に向へ 我は汝らの面の前に僞はらず
Dock, må det nu täckas eder att akta på mig; icke vill jag ljuga eder mitt i ansiktet.
29 請ふ再びせよ 不義あらしむる勿れ 請ふ再びせよ 此事においては我正義し
Vänden om! Må sådan orätt icke ske; ja, vänden ännu om, ty min sak är rättfärdig!
30 我舌に不義あらんや 我口惡き物を辨へざらんや
Skulle väl orätt bo på min tunga, och min mun, skulle den ej förstå vad fördärvligt är?
