< ヨブ 記 27 >
Åter hov Job upp sin röst och kvad:
2 われに義しき審判を施したまはざる神 わが心魂をなやまし給ふ全能者此神は活く
Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
3 (わが生命なほ全くわれの衷にあり 神の氣息なほわが鼻にあり)
aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
5 我決めて汝等を是とせじ 我に死るまで我が罪なきを言ことを息じ
Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
6 われ堅くわが正義を持ちて之を棄じ 我は今まで一日も心に責られし事なし
Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
7 我に敵する者は惡き者と成り我を攻る者は義からざる者と成るべし
Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
8 邪曲なる者もし神に絶れその魂神を脱とらるるに於ては何の望かあらん
Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
9 かれ艱難に罹る時に神その呼號を聽いれたまはんや
Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
11 われ神の御手を汝等に敎へん 全能者の道を汝等に隱さじ
Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
12 視よ汝等もみな自らこれを觀たり 然るに何ぞ斯愚蒙をきはむるや
Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
13 惡き人の神に得る分 強暴の人の全能者より受る業は是なり
Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
14 その子等蕃れば劍に殺さる その子孫は食物に飽ず
Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
15 その遺れる者は疫病に斃れて埋められ その妻等は哀哭をなさず
De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
16 かれ銀を積こと塵のごとく衣服を備ふること土のごとくなるとも
Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
17 その備ふる者は義き人これを着ん またその銀は無辜者これを分ち取ん
så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
18 その建る家は蟲の巣のごとく また番人の造る茅家のごとし
Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
19 彼は富る身にて寢臥し重ねて興ること無し また目を開けば即ちその身きえ亡す
Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
20 懼ろしき事大水のごとく彼に追及き 夜の暴風かれを奪ひ去る
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
21 東風かれを颺げて去り 彼をその處より吹はらふ
Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
22 神かれを射て恤まず 彼その手より逃れんともがく
Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
23 人かれに對ひて手を鳴し 嘲りわらひてその處をいでゆかしむ
Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.