Umatiyu 22
1 Yeso ma kuri ma wuzi we tizze ma bati we ire imum magu.
Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
2 Adi bati tigomo ta Asere nan ure ugomo desa ma wuzi vana umeme igab.
"Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
3 Matumi anu utarsa umeme wa titi andesa aboo we wa ēh ahira igab me andesa aboo.
Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
4 Makuri ma tumi are anu tarsa umeme ukure, magun we, ka bukani we mamu mara ubara imumare a wesi ina wan bige be sa a inta bini akura, vat a mara ubara ukodi nyani ayeni igab me.
Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
5 A' ani me wa game uwna uni cheni, wa dusa we imum iwe, uye madusa me uru uye madusa uziza adadu.
Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
6 Ukasu me wa miki arere una akura me, wa duri we wa hoo we.
Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
7 Ugomo ma wu iriba, ma tuburko anani kara nini kono numeme, wa ka huna an desa wa wuza me anime wa punsi ku pin me vat.
Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
8 Magun in nanu utarsa umeme, nigura me na cukuno nigora an desa aboo we ni da wa ha nam ba.
Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
9 Barki anime hanani ana tukun ani pin, boo ni vat adesa ya kem, wa ē anigora me.
Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
10 Anu tarsa umeme wa dusa utarsa uti naa, wa urso vat an desa we kem ana aburi nan ariri vat a urso we a ēni, ahira anigora a myinca ina ganu.
Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
11 Sa ugomo ma ribe u ira unigora ma iri ure unu da ma suki udibi u aye unigora ba.
Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
12 Ugomo ma gun me, unu-ubu aneni wa aye bame sarki udibi unigoraa unu me da kem imum i buka ba.
Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
13 Ugomo magun inanu utarsa umeme, tirani me tibuna nan tari i vengime anyimo mare mabibiti abini me adi shi a rummizi ahini.
Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
14 Atiti anu gwardang anyimo aweme azauka ana acin.
Ty många äro kallade, men få utvalda."
15 Mafarisawa wa gomirka imumu i gebe sa idi cara tizemeni.
Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
16 Wa tumi anu tarsa umeme ahira mer nan adesa wa zinan Hiridus, wa gu, unu ubu haru ti rusawe una kadure mani, uzini udungara tize ta Asere gwem barki wa zika kodavi.
Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
17 Bukan duru imumme sa wa ira, ya wuna uri ti nya imumme sa izi ikasari nani ani.
Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
18 Sa yeso ma tinka imumu imu riba mu weme, ma gun we nyanini wuna inyara imansam shi ana mu riba muburyi.
Men Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
19 Bezi mi ikirfi, wa dusa wa ēn me in bikirfi.
Låten mig se skattepenningen." Då lämnade de fram till honom en penning.
20 Yeso magun we, ihuri igeme nan niza ini geme na veni.
Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?"
21 Wagun me, ni kaisar nini ba magun we, nyani kaisar imum be sa izi i kaisar Asere imum be sa izi ya Asere.
De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
22 Sa wa kunna anime, wa kunna biyau wa dusa we.
När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
23 Uwui uginome mara masa dukiya wa (an desa wa gusa, ingi wa wono uka hira uzoni) wa ē ahira ameme, wa ikime.
Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
24 Wagun me, unubu musa magun, ingi unu ma wono da ma ceki uye aduma ba, uhenu me madi cukuno nan uneme anime barki ma yoo uhenu ahana.
och sade: "Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
25 A wuzi aye anu usunare ahana aruma ani henu nu weme, unu utuba ma wuzi ya sa ma wono barki da ma yooba ma ceki uhenu umemeni uneme.
Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
26 Ane ani unu ukureme ma wuzi nan unu utaru me, awuzi anime uka biki unu su sunareme.
Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
27 Sa wa mara uwuza ugino me, une madusa ma wi.
Sist av alla dog hustrun.
28 Uwui uhira a yimo iwono, une wa aveni madi zi anyimo aweme anu usunare uginome barki vat uwe wa wuzi aya nan me.
Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne."
29 Yeso makabirkawe magun, ya camani barki sa ida rusani tize ta Asere ba, ida kuri irusi shi ubari Asere ba.
Jesus svarade och sade till dem: "I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
30 Barki uwui uhira anyimo iwono, anyā azoni uwuza anyā uzoni, ti di cukuno kasi ibe ika dura ka Asere sa wara aseseri.
Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
31 Abanga uhira anyimo iwono, dayamu iraba imum me sa Asere a gushiba agi.
Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
32 Mimani Asere aweme ma vengize dā anu zatu uvengize waniba.
'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande."
33 Sa anu wa kunna anime, wa kunna biyau ini mumme.
När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
34 Mafarisawa sa wa kunna mā maran in masadukiyawe, ba wa urno.
Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
35 Unu inde anyimo aweme, ure unu bezi urusa barki ma mansa me ma iki magu.
och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
36 Unu dungara, nyanini itteki in nikara anyimo tize ta Asere.
"Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?"
37 Yeso magun me, hem in na Asere aweme ini riba iwe me me vat nan nice nuweme.
Då svarade han honom: "'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
38 Ine ini imumu idan dan in nu tuba.
Detta är det yppersta och förnämsta budet.
39 I kure izi gusi ituba ini, hem inu henu uweme gusi nice nuweme.
Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
40 Ahira imum kare kagino vat tize ta Asere nan ta anu dungara ta hem in.
På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."
41 Datti afarisawa wa uri ahira a inde, ba yeso ma iki we.
Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
42 Magun we i ciram aveni, mi vana aveni ba wagun me vana udauda mani.
och sade: "Vad synes eder om Messias, vems son är han?" De svarade honom: "Davids."
43 Yeso magun we, aneni Me Dauda me unu bari u bi be biriri ba Asere ma kuri magu.
Då sade han till dem: "Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
44 Asere agunka Asere am, cukuno a tari tinare tum, indi tari we aseseri ade sa wada nyara u ira uweba.
'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
45 Ingi Dauda matita Asere anime, adi wu aneni ma cukuno vana umeme.
Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?"
46 Ba desa ma kuri mā buki tize, abini me unu iriba ihu mazoni sa madi kuri ma iki me iri mum.
Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
