Uluka 1
1 Anu gbardang waa wuzi u inko iriba u nyettke u timum sa taa myinca anyimo aru.
Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2 Kasi anime sa wa nyan duru, an deba sa wa tari ajeni, we ana kadura wani.
i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 Barki anime ani mi ma, sa ma gunguzuno memerum timum ti riri ti tuba sa mi ma nyettiki i inde hu unu udandang Tiyofilos.
så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4 Bati irusi kadere ki mum besa abezizi shi.
så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5 Anyimo a tiye ti Hiridus, Ugomo wa Yahudawa, ure una katuma ka Asere ma rani niza ni meme zakariya, masuri u watu u Abija. Une umeme ma suri anikura ni Haruna mani, niza ni meme naa zi Alisabatu.
På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6 Vat uwe ana biyyau bi Ugomo Asere wani, anu tarsa u inso u tize ta Asere.
De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7 Ani me waa zin vana ba, barki sa Alisabatu ma kem uyoo ba vat uwe waa mu una.
Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8 Yaa cukuno sa Zakariya ma raa ahira Asere ma zinu cira ukatuma ka kadura kage sa a nya me.
Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9 Kasi sa aka zauka debe sa madi hang kadura me, aka zauka a nyimo zauka barki katuma ku Ugomo Asere barki upunsa umucungo.
hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10 Vat ni ori na nabu wadi wuzi biringara amatara ingi azin nu punsa umucungo.
Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11 Aname Bibe bi kadura ka Asere ba eh me bi tonno a tari ti nare ta hira u agadi ahira upunsa u wito unice.
Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12 Sa Zakariya ma iri me ma wu zabot biyau bi meki me.
Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13 Ani me bibe bi kadura ka Asere bi gun me, “Kati u kunna biyau ba, Zakariya, barki a kunna biringara bi we me. une uwe me madi yoo vana adi nya me niza Yuhana.
Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14 Udi kunna mang nan shew, anu gbardang wadi kunna urunta uyoo umeme.
Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15 Madi cukuno unu udangdang a hira Asere madi da sa me ubere ba, nani bire bi sizasiza bini kara ba, madi myinca in bi be usuro apuru a inome.
Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16 Adi kurzo a Isarailawa gbardang a hira Ugomo uwe me Asere.
Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17 Madi haki in mu henu mubi be nan nikara ni Iliya. Madi wuzi anime bati ma gamirka muriba manka coo ahira ahana, bati anu zatu kunna utize wadi haaki unu sa abarka anu Ugomo Asere mani.
Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
18 Zakariya magun bibe bikadura ka Asere, “Indi wu aneni in rusi ani me? mi be ucokoro, une um uwari.”
Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
19 Bibe bi kadura ka Asere, bi kabirka bi gun me, “Mi mani Jibirailu, debe sa ma tunzino aje Asere. A tumum in buki we, tize turunta.
Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20 Ira, udi cukuno ubabana udda boo tize ba, se rono be sa timum tigeme tidi myinca. Ane ani barki daki ya hem in tize tum ba, sa tidi myinca anyimo uganiya uhuma.”
Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
21 Uganiya anu waa zin nu be u Zakariya. waa innu simira sa ma ziki uganiya gbardang a nyimo udenge Asere.
Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22 Sa ma suri, dama kem ache u boo utize nan we ba. Wa rusi ma iri imum a tiroo sa ma rani a nyimo udenge Asere. Maa wuzi kasi ubabana sarki tize.
och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23 Sa tiye ti katuma kame me ka aki, ma dusa akura ameme.
Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24 Usuro atiye ti geme, une umeme Alisabatu ma wu apuru tipeu cibi ma ciki nihunzi me. Magu,
Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25 “Imum be sa Asere ma wuzum bati ma karum mu'i aje anabu.
och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
26 Anyimo upeu utasi, Asere maa tumi bibe bika kadura ka Asere Jibirailu anipin nu Galili sa agusan u Nazaret.
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27 Ahira aku bura ku mare manyani niza me Isubu uni nikura ni Dauda mani, niza niku bura me Maryamu.
till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28 Ma eh magun kubura me, “Ni isi, hu sa wa kem ukaba Asere mazi nan hu.”
Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
29 Anime, ubasa u kubura me uhun ne me barki agburang magu “niyaya ni isi nazige me.”
Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30 Bibeu bi kadura ka Asere bi gu, “Kati ukunna biyau ba, Maryamu, hu wa kem uhem ahira Asere.
Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31 Ira, udi wu apuru u yoo vana udi nya me niza 'Yeso'.
Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32 Madi wu niza adi tisa me vana ugomo udadang. Ugomo Asere madi nya me ukpanku wa acoo me Dauda.
Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33 Madi wuzi tigomo akura a Yakubu sarki umarsa, tigomo ti manyanga ma meme tida mara ba.” (aiōn g165)
Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.» (aiōn g165)
34 Maryamu magun bibeu bi kadura ka Asere me, “Adi wu aneni imum igeme iwu, mi sa inda tam vana uruma ba?”
Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
35 Bibeu bi kadura ka Asere bi kabirka bi gun me, “Bibeu biriri bi di eh we in nikara nu Ugomo Asere. Ane ani unu ulau sa udi yoo me adi tisa me vana Asere.
Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36 Ira, uhenu uweme Alisabatu ma wuna apuru anyimo a tiwari, upeu utasi wa zigeme in na apuru sa a tisa me unu wabi.
Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37 Rusa ire imum ida tekime nikara na Asere ba.”
Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
38 Mariyamu magu, “Ira mi une ukatuma ka Asere kani. Ca kadura ka weme ka cukuno anime.” Anime Bibeu bi kadura ka Asere bi dusa.
Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
39 Mariyamu ma hiri dibe dibe ati ye tigino me ma ha anyimo ani pana ni nipin nu Yahudiya.
En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40 Ma dusa akura a Zakariya maka iso Alisabatu.
Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41 Sa Alisabatu ma kunna ni isi ni Maryamu, vana umeme anyimo apuru ma hinna, anime Alisabatu ma myinca in bibeu bi lau.
När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 Ma yeze ni myirang ni meme in nikara magu, “Hu unu imum iriri ini anyimo aneh, imum iriri ini a zo iburu ini ba apuru aweme.
och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43 Nyanini ya kem sa a'ino Asere am ma aye ahira am?
Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44 Ira, uganiya sa ni isi niwe me na ribem a titui, vana apuru amme ma hinna inni riba irum.
Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45 Imumu ihuma ini me sa ma hem agi timum sa abuki me ta suri ahira Asere.”
Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
46 Mariyamu magu, “Iriba im nonziko Asere.
Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
47 Bibeu bum ba kunna mang inna Asere unu bura um.
och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48 Barki anime ma ira usiziki me urere u'eh. Barki uhira ana me uhana uka biki ure ucara wadi nonzo Asere.
Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49 Barki anime meme ugomo udangdang sa ma wuzam anyimo aniza nu meme ni lau.
Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 Ubenki umeme uda marsa me ba uzika ucara u hana ucara sa wa nonzo me.
Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51 Ma bezi nikara in tari tume, ma samirka ande sa wazin nu wetere unu basa umuriba muwe me.
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Maa tuzo ahana atigomo a makpanku mawe me maduku yaze ande sa wa sizikiwe.
Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53 Maa rin ina nu mukomo inti mum tiriri, anu u kem, ma gidi we wa dusan tari ti hura.
hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54 Ma benki urere u meme Isaraila, bati ma ringi, ma bezi me iriba ineze.
Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.» (aiōn g165)
56 Mariyamu ma cukuno nan Alisabatu ti peu ti taru maduku kuri akura ameme.
Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57 Aname sa tiye tu yoo uvana u Alisabatu ta wuu ma yoo vana uruma.
Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58 Anu utura ume me nan nanu akura aweme wa kunna agi Asere a bezi me iriba ineze kang, wa kunna mang nan me.
Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59 Sa a cukuno anime rono uwitutari wa eh wa gbari vana me, wada nyame niza “Zakariya” usuro acoo me.
Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60 Daki aneba a inome magu, “Manyarum, adi tisame Yuhana”
Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
61 Wa gunme, “Uye mazoni sa a tisame inni za nigeme anyumo anu henu uweme”.
Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
62 WA wuzi ure ugunguzino niya niza nini acoo ma nyara a nyame.
Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63 Acoo me ma ikiwe imumbe sa madi nyettike nizameni, “Ma nynyettike yuhana” imumme i nyawe biyau vat uwe.
Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
64 Sa ma poko anyo ameme ni lem me ni dusa derti, ma buu tiza nan ni nonzo na sere.
Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65 Biyau bi meki anume ta dusa piit apana a ma nyanga ma Yahudawa.
Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66 Ande sa wa kunna tize tiginome wa inki tini amu riba vat, wagusi, “Nyanini vana ugeme madi cukuno fee?” Barki sa tari ta Asere tizi nanme.
Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
67 “Ni nonzo na Asere, Asere a Isarailawa, barki sa ma aye ubenki nan nuguguzino u bura anabu.
Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68 Asere anu Israila azi gongon, barki ma kem makuri ma nya nice barki anu a meme.
»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69 Ma yezen duru ni hure nu bura uru a nyumo ani kura ni Dawuda,
och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. (aiōn g165)
71 Madi eh duru in nunu bura a tari ta nu nyara u huza uru vat sa da wa hem in haru ba.
Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72 Madi wuzi anime bati ma bezi anka coo uru iruba ineze nan ni mum be sa wa barka ire-re wa inki,
och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73 Imum be sa wamu barka nan Ibrahim a coo uru.
vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74 Ma tonikon duru, indabe sa a burin duru a tari tanu nyara uhuza uru, tidi tarsime sarki biyyau,
Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 Ahira a lau, tidi cukunoni tau vat ti yei turu.
ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 Eh, nan hu, vaname, adi gum me una kadura ka hira a dandang, ane ani udi nani ahira a Asere bati ubarka tina, ukuri ubarka anabu barki u aye umeme,
Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 Ubuki anabu abanga ubenki nan nu visa u sizikime uweme.
till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 Udi cukunoo anime barki ubenki sa Asere wa wuzin duru usuru uwui ahira ana za ma eh u benki uru,
Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 Ti bezi ma saa ahira ande sa wa ciki ama rew nan nu hurtu iwono. madi wuzi anime bati ma tarsi in tibuna turu u hana ahira ati cukum ti mang”.
för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
80 Aname sa vaname ma unna ma wu nikara abi beu, ma ciki ani jaa uka biki tiyei to suru umeme anyumo anu a Isaraila.
Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
