Katuma 10
1 Urunu ma rani ani pen nu kaisariya niza nimeme Karniliyas, una je uma soja nan nigo sa atisa Italiya.
I Cesarea bodde en man vid namn Kornelius, en hövitsman vid den så kallade italiska krigsskaran.
2 Unu me makunna biyyau ba Asere, mi nan na hanna ameme wa tarsi Asere, mazi ma benki Ayahudawa ini kirfi gbardang, ama wuzi biringara ko ya uwui.
Han var en from man, som »fruktade Gud» tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor åt folket och bad alltid till Gud.
3 Uhana uganiya azumo kataru innu winjoro, abezime anyimo atiro tibi bibeu ba Asere ba ē ahira ameme bibeu me ba gunme, ''Karniliyas.''
En dag omkring nionde timmen såg denne tydligt i en syn en Guds ängel, som kom in till honom och sade till honom: »Kornelius!»
4 Karniliyas ma riki bibeu bu gomo Asere aje ani hunzi, magu, ''nyanini izi una kura?'' Bibeu bi kadura ba gun me, ''biringara bu weme nan nu ningizi anabu aweme wa benki azesere, imum irengizi ahira ugomo Asere.''
Han betraktade honom förskräckt och frågade: »Vad är det, herre?» Då sade ängeln till honom: »Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.
5 ''Ana me tuma anabu, uhan anipin nu yafa waka ayen desa atisa me sminu sa, a tisa me Bitrus.''
Så sänd nu några män till Joppe och låt hämta en viss Simon, som ock kallas Petrus.
6 Ma ciki nigo nan saminu, desa akura ameme aciki ani kira nuraba.
Han gästar hos en garvare vid namn Simon, som har ett hus vid havet.»
7 Sa bibeu me ba buki tize nan me madusa, Kaniliyas ma tit anwa re, anyimo arere akura ameme, nanu soja u inde unu tarsa Asere anyimo ama soja me sawa wuzi me katuma.
När ängeln som hade talat med honom var borta, kallade han till sig två av sina tjänare och en from krigsman, en av dem som hörde till hans närmaste följe,
8 Karniliyas bukiwe vat imumbe sa awuzi manno ma tumiwe uyafa.
och förtäljde alltsammans för dem och sände dem åstad till Joppe.
9 A amura uhana azumo anu tasi (inna atii uwui) wazin tanu sa wa hana mamu nan nipin me, Bitrus ma nyene ahira akunta barki mawu biringara.
Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja.
10 Mano makunna ikomo, mazinu nyara imumare, mazin nu unyara imare sa madi rii, uganiya me aye wazin nu sira imare.
Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning.
11 Manno mā iri masa mazesere ma pokino ma iri iremum ituzo kasi iso, ire mum kasi ugudom udandang uzin nu tuzo anyimo unee, azin nu tuzo ini tikira kanazi.
Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.
12 Anyimo a ini vat bibar bara binama ya-iro iti buna tinazi nan anu hungoapuru adize nan ni nyin ya zesere.
Och däri funnos alla slags fyrfota och krälande djur som leva på jorden, och alla slags himmelens fåglar.
13 Ine ini nigmirang nabuki tize nan me, ''hira, Bitrus, uweki u-rii.''
Och en röst kom till honom: »Stå upp, Petrus, slakta och ät.»
14 Bitrus magu, ''ane ani ba, ugomo Asere, mi inriza imum izenzen ba nani imim imadini ba.''
Men Petrus svarade: »Bort det, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt och orent.»
15 Ine ini nigmirang na kuri ni ē me; ''u-aye ukure, imumbe sa ugomo Asere ma kpico ini, kati ititi ini imum izenzen ba.''
Åter, för andra gången, kom en röst till honom: »Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt.»
16 Iginome yakem kataru; abineme aziki isome uhana anyimo azesere.
Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan blev duken strax åter upptagen till Himmelen.
17 Uganiya me sa Bitrus mazi bidi bidi anyimo ati rome sa ma iri ma iri anabu sa Karniliyas matumi we wa turi ana tukum akura me, sawa iki una uhana akura me.
Medan Petrus i sitt sinne undrade över vad den syn han hade sett skulle betyda, hade de män som voro utsända av Kornelius redan frågat sig fram till Simons hus; och de stannade nu vid porten
18 Wanno wa isi ana kura me wa ikiwe nani saminu desa atisa me Bitrus a ma rāa abini me.
och ropade på någon för att få veta om Simon, som ock kallades Petrus, gästade där.
19 Uganiya sa Bitrus maizn nu basa iriba usuro utiro me sa ma wuzi, bibeu ba Asere bagun me, ''ira anawa taru wazin nu nyara uwe.''
Men under det Petrus alltjämt begrundade synen, sade Anden till honom: »Här äro ett par män som fråga efter dig.
20 Hira utuu udusa nigo nan we. Kati udi ba dusa nigo nan we, ''barki mimani matuma we.''
Stå upp, och gå ditned och följ med dem, utan att tveka; ty det är jag som har sänt dem.»
21 Bitrus matuu maha ahira anabu magu, ''mimani desa izinnu nyara me, nyanizi ya ayeni?''
Då steg Petrus ned till männen och sade: »Se här är jag, den som I frågen efter. Av vilken orsak haven I kommit hit?»
22 Wanno wagu, ''unaje uma soja mani nizame Karniliyas una kadura kani matarsa ugomo Asere, mazin nu rusa uririn vat anyimo ayahudawa me mani desa bibeu birere ba Asere batu mi me agi ma ē ma kunna kadura ahira ameme.''
De svarade: »Hövitsmannen Kornelius, en rättfärdig och gudfruktig man, som har gott vittnesbörd om sig av hela det judiska folket, har i en uppenbarelse fått befallning av en helig ängel att hämta dig till sig och höra vad du har att säga.»
23 Biturs titi we wa ē wa cukuno nigome nan we. Anu henu me sa wa rani uyafa waka tibime.
Då bjöd han dem komma in och beredde dem härbärge. Dagen därefter stod han upp och begav sig åstad med dem; och några av bröderna i Joppe följde med honom.
24 Innu sana ahira ukure sawa ribe ukaisariya, Karniliyas me ma nyargi we; Manno ma kiti anu henu umeme nan na roni ameme amamu.
Följande dag kommo de fram till Cesarea. Och Kornelius väntade på dem och hade kallat tillhopa sina fränder och närmaste vänner.
25 Ya cukuno uganiya sa Bitrus ma ribe, Karniliyas ma gurna nan me manno ma tunguno ma nonziko me.
Då nu Petrus skulle träda in, gick Kornelius emot honom och betygade honom sin vördnad, i det att han föll ned för hans fötter.
26 Bitrus manno ma hirza me, ''magun me hira utonno unubo mani kasi hu.''
Men Petrus reste upp honom och sade: »Stå upp; också jag är en människa.»
27 Uganiya me sa Bitrus mazin tize nan me, ma ribe ahira ameme makem anabu gbardang wa orno ahira inde.
Och under samtal med honom trädde Petrus in och fann många vara där församlade.
28 Manno magun we, ''shi ina acce asheme irusa daki ya wuna urii unu wa yahudawa ma uzi nironi nani maka iso uye nani nire nikura sas. Ugomo Asere magun me kati iireni nan na namadini nani unu zenzen.
Och han sade till dem: »I veten själva att det är en judisk man förbjudet att hava något umgänge med en utlänning eller att besöka en sådan; men mig har Gud lärt att icke räkna någon människa för ohelig eller oren.
29 Ine ini ya wuna ma aye azome mataraba, uganiya me sa ya titi mi ma ikiwe barki anime ma iko shi nyanizi yatu ma ahira am agi in ē.''
Därför kom jag ock utan invändning hit, när jag blev hämtad. Och nu frågar jag eder av vilket skäl I haven låtit hämta mig.»
30 Karniliyas magu, ''tiye ti nazi sata aka rep uganiya uginome, inze biringara uhana (azuma kataru) akura am, manno ma iri aye maturi in tirunga ti lau.
Då svarade Kornelius: »Det är nu fjärde dagen sedan jag, just vid denna timme, förrättade i mitt hus den bön som man beder vid nionde timmen. Då fick jag se en man i skinande klädnad stå framför mig,
31 Magun Karniliyas Asere ma kunna biringara buwe me, ubengizi wanabu wa una ugomo Asere ma ringin hu.
och han sade: 'Kornelius, din bön är hörd, och dina allmosor hava kommit i åminnelse inför Gud.
32 Barki anime tuma uye uyafa, maka titawe unani za ni saminu desa atisa me Bitrus. Ma ciki akura asaminu, sa arani ani kira nuraba.
Så sänd nu bud till Joppe och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus: han gästar i garvaren Simons hus vid havet.'
33 (Inka ma aye madi buki tize nan hu.)
Då sände jag strax bud till dig, och du gjorde väl i att du kom. Och nu äro vi alla här tillstädes inför Gud för att höra allt som har blivit dig befallt av Herren.»
34 Bitrus mā poki anyo ameme magu, ''kadure, kani ugomo Asere ma beziz uhar zina ba.
Då öppnade Petrus sin mun och sade: »Nu förnimmer jag i sanning att 'Gud icke har anseende till personen',
35 Usuro anime, anyimo anabo vat unu tarsa Asere nan desa ma wuza imum iriri imumu ukaba Asere.
utan att den som fruktar honom och övar rättfärdighet, han tages emot av honom, vilket folk han än må tillhöra.
36 Shi irusan kadura me sa ma tumi anu isra'ila, uganiya sama bu abanga ariri, unata iriba ahira a Yeso, desa memani ugomo Asere vat.
Det ord som han har sänt till Israels barn för att genom Jesus Kristus, som är allas Herre, förkunna det glada budskapet om frid, det ordet kännen I,
37 Shi inna ace ashime irusa, abanga aginome, sa awuzi anyimo Ayahudawa ani ugalili, uganiya me sa Yahya mabuki abanga u zorso anabo.
den förkunnelse som gick ut över hela Judeen, sedan den hade begynt i Galileen efter den döpelse Johannes predikade --
38 Abanga a Yeso unu nozari, ane ani ugomo Asere ma inki me sas nan bibeu ba Asere ubezi. Makuri mareje innu wuza imum iriri nan nu hamza andesa bibeu bi zenzen ba tirzi we, barki Asere mazi nigo nan me.
förkunnelsen om Jesus från Nasaret och om huru Gud hade smort honom med helig ande och kraft, honom som vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld; ty Gud var med honom.
39 Haru anu bezi wani, usuro u timumu tige sa mā wuzi vat amanyanga ma yahudawa nan na anyimo urshalima, mimani Yeso sa wā hume, usuro ukotiko ume azesere utiti.
Vi kunna själva vittna om allt vad han gjorde både på den judiska landsbygden och i Jerusalem; likväl upphängde man honom på trä och dödade honom.
40 Unu gino me, Asere ahirza me, u wui utaru ugomo Asere mā buki anabu Yeso ma hira.
Men honom har Gud uppväckt på tredje dagen och låtit honom bliva uppenbar,
41 Azo usuro vat anabu, usuro andesa ugomo Asere mamu zaukawe dati haru acce aru, andesa tare ti sii nigo nan me uganiya me sa ahirza me anyimo icau.
väl icke för allt folket, men för oss, som redan förut av Gud hade blivit utvalda till vittnen, och som åto och drucko med honom, sedan han hade uppstått från de döda.
42 Ma hem haru tibu anabu tize tumeme, tikuri tirusi memani Asere azauka me, ma wuzi we tize tini kabbo usuro andesa wa vengize nan nadesa wazi mu kizi.
Och han bjöd oss predika för folket och betyga att han är den som av Gud har blivit bestämd till att vara domare över levande och döda.
43 Usuro ahira ame vat anu kurizizo uyize wa bezi, urusa umeme barki vat desa manya kadure ahira ameme madi kem ukpico umadini usuro uni za nu meme.
Om honom bära alla profeterna vittnesbörd och betyga att var och en som tror på honom skall få syndernas förlåtelse genom hans namn.»
44 Uganiya sa Bitrus mazin tize abanga atimumum tigino me, bibeu bu gomo Asere batuu ahira andesa wazinnu kunna tize tumeme.
Medan Petrus ännu så talade, föll den helige Ande på alla dem som hörde hans tal.
45 Anabu sa wa rani anyimo ani gura nanu tarsa utize, ta Asere sa wa hem inni gbari vat andesa wa ē nigo nan Bitrus wa iri imum ibiyau, barki ukem ubibeu ba Asere sa ba-tuu anyimo anabu.
Och alla de omskurna troende män som hade kommit dit med Petrus blevo uppfyllda av häpnad över att den helige Ande hade blivit utgjuten jämväl över hedningarna, såsom en gåva åt dem.
46 Barki wa kunna anabu wazin tize in are lem wanno wa nonziko ugomo Asere. Bitrus manno makabirka.
De hörde dem nämligen tala tungomål och storligen prisa Gud.
47 ''Nani uye marani sa madi karti azoro anabo in gmei, barki we wakaba bibeu ba ASere kasi haru.''
Då tog Petrus till orda och sade: »Icke kan väl någon hindra att dessa döpas med vatten, då de hava undfått den helige Ande, de likaväl som vi?»
48 Manno mabuki azorowe anyimo aniza ni Yeso. Wanno wagun me ma cukuno nan we uhana tire tiye.
Och så bjöd han att man skulle döpa dem i Jesu Kristi namn. Därefter bådo de honom att han skulle stanna hos dem några dagar. Se Frukta Gud i Ordförkl.
