Salmi 74

1 Cantico di Asaf. O Dio, perché ci hai rigettati per sempre? Perché arde l’ira tua contro il gregge del tuo pasco?

En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?

2 Ricordati della tua raunanza che acquistasti in antico, che redimesti per esser la tribù della tua eredità; ricordati del monte di Sion, di cui hai fatto la tua dimora!

Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.

3 Dirigi i tuoi passi verso le ruine perpetue; il nemico ha tutto devastato nel tuo santuario.

Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.

4 I tuoi avversari hanno ruggito dentro al luogo delle tue raunanze; vi hanno posto le loro insegne per emblemi.

Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.

5 Parevano uomini levanti in alto le scuri nel folto d’un bosco.

Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.

6 E invero con l’ascia e col martello, hanno spezzato tutte le sculture della tua casa.

Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.

7 Hanno appiccato il fuoco al tuo santuario, han profanato, gettandola a terra, la dimora del tuo nome.

De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.

8 Han detto in cuor loro: Distruggiamo tutto! Hanno arso tutti i luoghi delle raunanze divine nel paese.

De hava sagt i sina hjärtan: "Vi vilja alldeles kuva dem." Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.

9 Noi non vediam più i nostri emblemi; non v’è più profeta, né v’è fra noi alcuno che sappia fino a quando.

Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.

10 Fino a quando, o Dio, oltraggerà l’avversario? Il nemico sprezzerà egli il tuo nome in perpetuo?

Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?

11 Perché ritiri la tua mano, la tua destra? Traila fuori dal tuo seno, e distruggili!

Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.

12 Ma Dio è il mio Re ab antico, colui che opera liberazioni in mezzo alla terra.

Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.

13 Tu, con la tua forza, spartisti il mare, tu spezzasti il capo ai mostri marini sulle acque,

Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.

14 tu spezzasti il capo del leviatan, tu lo desti in pasto al popolo del deserto.

Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.

15 Tu facesti sgorgare fonti e torrenti, tu asciugasti fiumi perenni.

Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.

16 Tuo è il giorno, la notte pure è tua; tu hai stabilito la luna e il sole.

Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.

17 Tu hai fissato tutti i confini della terra, tu hai fatto l’estate e l’inverno.

Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.

18 Ricordati questo: che il nemico ha oltraggiato l’Eterno, e che un popolo stolto ha sprezzato il tuo nome.

Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.

19 Non dare alle fiere la vita della tua tortora, non dimenticare per sempre il gregge dei tuoi poveri afflitti!

Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.

20 Abbi riguardo al patto, poiché i luoghi tenebrosi della terra son pieni di ricetti di violenza.

Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.

21 L’oppresso non se ne torni svergognato; fa’ che il misero e il bisognoso lodino il tuo nome.

Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.

22 Lèvati, o Dio, difendi la tua causa! Ricordati dell’oltraggio che ti è fatto del continuo dallo stolto.

Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.

23 Non dimenticare il grido de’ tuoi nemici, lo strepito incessante di quelli che si levano contro di te.

Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.