< Salmi 56 >
1 Per il Capo de’ musici. Su: “Colomba de’ terebinti lontani”. Inno di Davide quando i Filistei lo presero in Gat. Abbi pietà di me, o Dio, poiché gli uomini anelano a divorarmi; mi tormentano con una guerra di tutti i giorni;
För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
2 i miei nemici anelano del continuo a divorarmi, poiché sono molti quelli che m’assalgono con superbia.
Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
3 Nel giorno in cui temerò, io confiderò in te.
Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
4 Coll’aiuto di Dio celebrerò la sua parola; in Dio confido, e non temerò; che mi può fare il mortale?
Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
5 Torcon del continuo le mie parole; tutti i lor pensieri son vòlti a farmi del male.
Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
6 Si radunano, stanno in agguato, spiano i miei passi, come gente che vuole la mia vita.
De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
7 Rendi loro secondo la loro iniquità! O Dio, abbatti i popoli nella tua ira!
Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
8 Tu conti i passi della mia vita errante; raccogli le mie lacrime negli otri tuoi; non sono esse nel tuo registro?
Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
9 Nel giorno ch’io griderò, i miei nemici indietreggeranno. Questo io so: che Dio è per me.
Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
10 Coll’aiuto di Dio celebrerò la sua parola; coll’aiuto dell’Eterno celebrerò la sua parola.
Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
11 In Dio confido e non temerò; che mi può far l’uomo?
På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
12 Tengo presenti i voti che t’ho fatti, o Dio; io t’offrirò sacrifizi di lode;
Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.
13 poiché tu hai riscosso l’anima mia dalla morte, hai guardato i miei piedi da caduta, ond’io cammini, al cospetto di Dio, nella luce de’ viventi.
Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.