Salmi 105

1 Celebrate l’Eterno, invocate il suo nome; fate conoscere le sue gesta fra popoli.

Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.

2 Cantategli, salmeggiategli, meditate su tutte le sue maraviglie.

Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.

3 Gloriatevi nel santo suo nome; si rallegri il cuore di quelli che cercano l’Eterno!

Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.

4 Cercate l’Eterno e la sua forza, cercate del continuo la sua faccia!

Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.

5 Ricordatevi delle maraviglie ch’egli ha fatte, de’ suoi miracoli e dei giudizi della sua bocca,

Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,

6 o voi, progenie d’Abrahamo, suo servitore, figliuoli di Giacobbe, suoi eletti!

I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.

7 Egli, l’Eterno, è l’Iddio nostro; i suoi giudizi s’esercitano su tutta la terra.

Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.

8 Egli si ricorda in perpetuo del suo patto, della parola da lui data per mille generazioni,

Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,

9 del patto che fece con Abrahamo, del giuramento che fece ad Isacco,

på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.

10 e che confermò a Giacobbe come uno statuto, ad Israele come un patto eterno,

Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;

11 dicendo: Io ti darò il paese di Canaan per vostra parte di eredità.

han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»

12 Non erano allora che poca gente, pochissimi e stranieri nel paese,

Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.

13 e andavano da una nazione all’altra, da un regno a un altro popolo.

Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.

14 Egli non permise che alcuno li opprimesse; anzi, castigò dei re per amor loro

Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:

15 dicendo: Non toccate i miei unti, e non fate alcun male ai miei profeti.

»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»

16 Poi chiamò la fame sul paese, e fece mancar del tutto il sostegno del pane.

Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,

17 Mandò dinanzi a loro un uomo. Giuseppe fu venduto come schiavo.

då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.

18 I suoi piedi furon serrati nei ceppi, ei fu messo in catene di ferro,

Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,

19 fino al tempo che avvenne quello che avea detto, e la parola dell’Eterno, nella prova, gli rese giustizia.

till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

20 Il re mandò a farlo sciogliere, il dominatore di popoli lo mise in libertà;

Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.

21 lo costituì signore della sua casa e governatore di tutti i suoi beni

Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;

22 per incatenare i principi a suo talento, e insegnare ai suoi anziani la sapienza.

han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.

23 Allora Israele venne in Egitto, e Giacobbe soggiornò nel paese di Cham.

Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.

24 Iddio fece moltiplicar grandemente il suo popolo, e lo rese più potente dei suoi avversari.

Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,

25 Poi voltò il cuor loro perché odiassero il suo popolo, e macchinassero frodi contro i suoi servitori.

de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.

26 Egli mandò Mosè, suo servitore, e Aaronne, che aveva eletto.

Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.

27 Essi compiron fra loro i miracoli da lui ordinati, fecero dei prodigi nella terra di Cham.

De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.

28 Mandò le tenebre e fece oscurar l’aria, eppure non osservarono le sue parole.

Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.

29 Cangiò le acque loro in sangue, e fece morire i loro pesci.

Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.

30 La loro terra brulicò di rane, fin nelle camere dei loro re.

Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.

31 Egli parlò, e vennero mosche velenose e zanzare in tutto il loro territorio.

Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.

32 Dette loro grandine invece di pioggia, fiamme di fuoco sul loro paese.

Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.

33 Percosse le loro vigne e i loro fichi e fracassò gli alberi del loro territorio.

Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.

34 Egli parlò e vennero le locuste e i bruchi senza numero,

Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.

35 che divorarono tutta l’erba nel loro paese e mangiarono il frutto della loro terra.

De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.

36 Poi percosse tutti i primogeniti nel loro paese, le primizie d’ogni loro forza.

Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.

37 E fece uscire gli Israeliti con argento ed oro, e non vi fu alcuno, fra le sue tribù, che fosse fiacco.

Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.

38 L’Egitto si rallegrò della loro partenza, poiché la paura d’essi era caduta su loro.

Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

39 Egli distese una nuvola per ripararli, e accese un fuoco per rischiararli di notte.

Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.

40 A loro richiesta fece venire delle quaglie, e li saziò col pane del cielo.

De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.

41 Egli aprì la roccia e ne scaturirono acque; esse corsero per luoghi aridi, come un fiume.

Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

42 Poiché egli si ricordò della sua parola santa e d’Abrahamo, suo servitore;

Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.

43 e trasse fuori il suo popolo con allegrezza, e i suoi eletti con giubilo.

Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.

44 E dette loro i paesi delle nazioni, ed essi presero possesso della fatica dei popoli,

Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,

45 perché osservassero i suoi statuti e ubbidissero alle sue leggi. Alleluia.

för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!