Proverbi 11
1 La bilancia falsa è un abominio per l’Eterno, ma il peso giusto gli è grato.
Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.
2 Venuta la superbia, viene anche l’ignominia; ma la sapienza è con gli umili.
När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.
3 L’integrità degli uomini retti li guida, ma la perversità dei perfidi è la loro rovina.
De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.
4 Le ricchezze non servono a nulla nel giorno dell’ira, ma la giustizia salva da morte.
Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.
5 La giustizia dell’uomo integro gli appiana la via, ma l’empio cade per la sua empietà.
Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
6 La giustizia degli uomini retti li libera, ma i perfidi restan presi nella loro propria malizia.
De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.
7 Quando un empio muore, la sua speranza perisce, e l’aspettazione degl’iniqui e annientata.
När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.
8 Il giusto è tratto fuor dalla distretta, e l’empio ne prende il posto.
Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.
9 Con la sua bocca l’ipocrita rovina il suo prossimo, ma i giusti sono liberati dalla loro perspicacia.
Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.
10 Quando i giusti prosperano, la città gioisce; ma quando periscono gli empi son gridi di giubilo.
När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.
11 Per la benedizione degli uomini retti la città è esaltata, ma è sovvertita dalla bocca degli empi.
Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
12 Chi sprezza il prossimo è privo di senno, ma l’uomo accorto tace.
Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.
13 Chi va sparlando svela i segreti, ma chi ha lo spirito leale tien celata la cosa.
Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
14 Quando manca una savia direzione il popolo cade; nel gran numero de’ consiglieri sta la salvezza.
Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.
15 Chi si fa mallevadore d’un altro ne soffre danno, ma chi odia la mallevadoria è sicuro.
En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
16 La donna graziosa ottiene la gloria, e gli uomini forti ottengon la ricchezza.
En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.
17 L’uomo benigno fa del bene a se stesso, ma il crudele tortura la sua propria carne.
En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.
18 L’empio fa un’opera fallace, ma chi semina giustizia ha una ricompensa sicura.
Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.
19 Così la giustizia mena alla vita, ma chi va dietro al male s’incammina alla morte.
Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.
20 I perversi di cuore sono un abominio per l’Eterno, ma gl’integri nella loro condotta gli sono graditi.
En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.
21 No, certo, il malvagio non rimarrà impunito, ma la progenie dei giusti scamperà.
De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.
22 Una donna bella, ma senza giudizio, è un anello d’oro nel grifo d’un porco.
Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
23 Il desiderio dei giusti è il bene soltanto, ma la prospettiva degli empi e l’ira.
Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.
24 C’è chi spande liberalmente e diventa più ricco, e c’è chi risparmia più del dovere e non fa che impoverire.
Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.
25 L’anima benefica sarà nell’abbondanza, e chi annaffia sarà egli pure annaffiato.
Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.
26 Chi detiene il grano è maledetto dal popolo, ma la benedizione è sul capo di chi lo vende.
Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.
27 Chi procaccia il bene s’attira benevolenza, ma chi cerca il male, male gl’incoglierà.
Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.
28 Chi confida nelle sue ricchezze cadrà, ma i giusti rinverdiranno a guisa di fronde.
Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.
29 Chi getta lo scompiglio in casa sua erediterà vento, e lo stolto sarà lo schiavo di chi ha il cuor savio.
Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
30 Il frutto del giusto è un albero di vita, e il savio fa conquista d’anime.
Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.
31 Ecco, il giusto riceve la sua retribuzione sulla terra, quanto più l’empio e il peccatore!
Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
