< Salmi 94 >
1 O SIGNORE Iddio delle vendette; O Dio delle vendette, apparisci in gloria.
Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
2 Innalzati, o Giudice della terra; Rendi la retribuzione ai superbi.
Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
3 Infino a quando, o Signore, Infino a quando trionferanno gli empi?
Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
4 [Infino a quando] sgorgheranno parole dure? [Infino a quando] si vanteranno tutti gli operatori d'iniquità?
Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
5 Signore, essi tritano il tuo popolo, Ed affliggono la tua eredità;
Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
6 Uccidono la vedova e il forestiere, Ed ammazzano gli orfani;
Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
7 E dicono: Il Signore non [ne] vede, E l'Iddio di Giacobbe non [ne] intende [nulla].
Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»
8 O [voi] i più stolti del popolo, intendete; E [voi] pazzi, quando sarete savi?
Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
9 Colui che ha piantata l'orecchia non udirebbe egli? Colui che ha formato l'occhio non riguarderebbe egli?
Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
10 Colui che gastiga le genti, Che insegna il conoscimento agli uomini, non correggerebbe egli?
Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
11 Il Signore conosce i pensieri degli uomini, [E sa] che son vanità.
HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
12 Beato l'uomo il qual tu correggi, Signore, Ed ammaestri per la tua Legge;
Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
13 Per dargli riposo, [liberandolo] da' giorni dell'avversità, Mentre è cavata la fossa all'empio.
för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
14 Perciocchè il Signore non lascerà il suo popolo, E non abbandonerà la sua eredità.
Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
15 Perciocchè il giudicio ritornerà a giustizia, E dietro a lui [saranno] tutti [quelli che son] diritti di cuore.
Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
16 Chi si leverà per me contro a' maligni? Chi si presenterà per me contro agli operatori d'iniquità?
Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
17 Se il Signore non [fosse stato] mio aiuto, Per poco l'anima mia sarebbe stata stanziata nel silenzio.
Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
18 Quando io ho detto: Il mio piè vacilla; La tua benignità, o Signore, mi ha sostenuto.
När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:
19 Quando [io sono stato] in gran pensieri dentro di me, Le tue consolazioni han rallegrata l'anima mia.
När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
20 Il seggio delle malizie che forma iniquità in luogo di statuti, Potrebbe egli esserti congiunto?
Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
21 Essi corrono a schiere contro all'anima del giusto, E condannano il sangue innocente.
där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
22 Ma il Signore mi è in vece d'alto ricetto; E l'Iddio mio in vece di rocca di confidanza.
Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
23 Ed egli farà lor tornare addosso la loro iniquità, E li distruggerà per la lor [propria] malizia; Il Signore Iddio nostro li distruggerà.
Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.