Salmi 68

1 Salmo di cantico di Davide, [dato] al Capo de' Musici LEVISI Iddio, e i suoi nemici saranno dispersi; E quelli che l'odiano fuggiranno d'innanzi al suo cospetto.

För sångmästaren; av David; en psalm, en sång. Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.

2 Tu li dissiperai come si dissipa il fumo; Gli empi periranno per la presenza di Dio, Come la cera è strutta per lo fuoco.

Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.

3 Ma i giusti si rallegreranno, [e] trionferanno nel cospetto di Dio; E gioiranno con letizia.

Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.

4 Cantate a Dio, salmeggiate il suo Nome, Rilevate le strade a colui che cavalca per luoghi deserti; Egli si chiama per nome: Il Signore; e festeggiate davanti a lui.

Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;

5 [Egli è] il padre degli orfani, e il giudice delle vedove; Iddio nell'abitacolo della sua santità;

de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,

6 Iddio, che fa abitare in famiglia quelli ch'erano soli; Che trae fuori quelli ch'erano prigioni ne' ceppi; Ma [fa' che] i ribelli dimorano in terra deserta.

en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.

7 O Dio, quando tu uscisti davanti al tuo popolo, Quando tu camminasti per lo deserto; (Sela)

Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)

8 La terra tremò, i cieli eziandio gocciolarono, per la presenza di Dio; Sinai stesso, per la presenza di Dio, dell'Iddio d'Israele.

då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.

9 O Dio, tu spandi la pioggia delle liberalità sopra la tua eredità; E, quando è travagliata, tu la ristori.

Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.

10 In essa dimora il tuo stuolo; O Dio, per la tua bontà, tu [l]'hai apparecchiata per i poveri afflitti.

Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.

11 Il Signore ha dato materia di parlare; Quelle che hanno recate le buone novelle, sono state una grande schiera.

Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:

12 Fuggiti, fuggiti se ne sono i re degli eserciti; E quelle che dimoravano in casa hanno spartite le spoglie.

"Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.

13 Quando giacerete in mezzo agli ovili, [Sarete come] le ale di una colomba, coperta d'argento, Le cui penne son gialle d'oro.

Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.

14 Dopo che l'Onnipotente ebbe dispersi i re in quella, [La terra fu come quando] è nevicato in Salmon.

När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon."

15 O monte di Dio, o monte di Basan, O monte di [molti] gioghi, o monte di Basan!

Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.

16 Perchè saltellate voi, o monti di [molti] gioghi? Iddio desidera questo monte per sua stanza; Anzi il Signore abiterà [quivi] in perpetuo.

Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?

17 La cavalleria di Dio [cammina] a doppie decine di migliaia, A doppie migliaia; Il Signore [è] fra essi; Sinai [è] nel santuario.

Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.

18 Tu sei salito in alto, tu ne hai menato in cattività numero di prigioni; Tu hai presi doni d'infra gli uomini, Eziandio ribelli, per far [ora] una ferma dimora, o Signore Iddio.

Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.

19 Benedetto [sia] il Signore, [il quale] ogni giorno ci colma [di beni]; [Egli è] l'Iddio della nostra salute. (Sela)

Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)

20 Iddio [è] l'Iddio nostro, per salvarci; Ed al Signore Iddio [appartengono] le uscite della morte.

Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.

21 Certo Iddio trafiggerà il capo de' suoi nemici. La sommità del capo irsuto di chi cammina ne' suoi peccati.

Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.

22 Il Signore ha detto: Io [ti] trarrò di Basan, [Ti] trarrò dal fondo del mare;

Herren säger: "Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,

23 Acciocchè il tuo piè, [e] la lingua de' tuoi cani Si affondi nel sangue de' nemici, e del [capo stesso].

så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna."

24 O Dio, le tue andature si son vedute; Le andature dell'Iddio, [e] Re mio, nel [luogo] santo.

Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.

25 Cantori andavano innanzi, e sonatori dietro; E nel mezzo vergini che sonavano tamburi, [dicendo: ]

Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.

26 Benedite Iddio nelle raunanze; [Benedite] il Signore, [voi che siete] della fonte d'Israele.

Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.

27 Ivi [era] il piccolo Beniamino, che ha signoreggiato sopra essi; I capi di Giuda, colle loro schiere; I capi di Zabulon, i capi di Neftali.

Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.

28 L'Iddio tuo ha ordinata la tua fortezza; Rinforza, o Dio, ciò che tu hai operato inverso noi.

Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.

29 Rinforzalo dal tuo Tempio, di sopra a Gerusalemme; [Fa' che] i re ti portino presenti.

I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.

30 Disperdi le fiere delle giuncaie, La raunanza de' possenti tori, e i giovenchi d'infra i popoli, I quali si prostrano con monete d'argento; Dissipa i popoli [che] si dilettano in guerre.

Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.

31 Vengano gran signori di Egitto; Accorrano gli Etiopi a Dio, colle mani [piene].

De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.

32 O regni della terra, cantate a Dio; Salmeggiate al Signore; (Sela)

I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)

33 A colui che cavalca sopra i cieli de' cieli eterni; Ecco, egli tuona potentemente colla sua voce.

honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.

34 Date gloria a Dio; La sua magnificenza [è] sopra Israele, e la sua gloria ne' cieli.

Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.

35 O Dio, [tu sei] tremendo da' tuoi santuari; L'Iddio d'Israele è quel che dà valore e forze al popolo. Benedetto [sia] Iddio.

Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!