Salmi 65

1 Salmo di cantico di Davide, [dato] al Capo de' Musici O DIO, lode ti aspetta in Sion; E [quivi] ti saran pagati i voti.

En Psalm Davids, för en viso till att föresjunga. Gud, man lofvar dig i stillhet i Zion, och dig betalar man löfte.

2 [O tu] ch'esaudisci i preghi, Ogni carne verrà a te.

Du hörer bön, derföre kommer allt kött till dig.

3 Cose inique mi avevano sopraffatto; Ma tu purghi le nostre trasgressioni.

Vår missgerning trycker oss hardeliga. Förlåt oss våra synder.

4 Beato colui che tu avrai eletto, ed avrai fatto accostare [a te]. [Acciocchè] abiti ne' tuoi cortili! Noi saremo saziati de' beni della tua Casa, Delle cose sante del tuo Tempio.

Säll är den du utväljer, och hafver honom till dig, att han skall bo i dina gårdar; han hafver en rik tröst af ditt hus, det helga templet.

5 O Dio della nostra salute, Confidanza di tutte le estremità le più lontane della terra e del mare, Rispondici, per la [tua] giustizia, [in] maniere tremende.

Hör oss, efter den underliga rättfärdigheten, Gud vår salighet; du, som äst allas hopp, på jordene, och fjerran på hafvet.

6 Esso, colla sua potenza, ferma i monti; Egli è cinto di forza.

Du, som bergen stadig gör i sine kraft, och begjordad äst med magt;

7 Egli acqueta il romor de' mari, lo strepito delle sue onde, E il tumulto de' popoli.

Du, som stillar hafsens fräsande, dess böljors fräsande, och folks buller;

8 Onde quelli che abitano nella estremità [della terra] temono de' tuoi miracoli: Tu fai giubilare i luoghi, onde esce la mattina e la sera.

Att de, som vid de landsändar bo, skola förskräcka sig för din tecken; du gläder allt det som röres, både om morgon och om afton.

9 Tu visiti la terra, e l'abbeveri; Tu l'arricchisci grandemente; I ruscelli di Dio [son] pieni d'acqua; Tu apparecchi agli uomini il lor frumento, dopo che tu l'hai così preparata.

Du besöker landet, och vattnar det, och gör det mycket rikt; Guds källa hafver vatten tillfyllest; du låter dess korn väl trifvas; ty alltså brukar du landet.

10 Tu adacqui le sue porche; tu pareggi i suoi solchi; Tu la stempri colle stille della tua pioggia; tu benedici i suoi germogli;

Du vattnar dess fårar, och fuktar det upplöjdt är; med regn gör du det blött, och välsignar dess växt.

11 Tu coroni de' tuoi beni l'annata; E le tue orbite stillano grasso.

Du kröner året med ditt goda, och din fotspår drypa af fetma.

12 Le mandrie del deserto stillano; E i colli son cinti di gioia.

De boningar i öknena äro ock feta, så att de drypa; och högarna äro allt omkring lustige.

13 Le pianure son rivestite di gregge, E le valli coperte di biade; Dànno voci di allegrezza, ed anche cantano.

Hjordmarken är full med får, och dalarna stå tjockt med säd; så att man glädes dervid, och sjunger.