Proverbi 12
1 Chi ama la correzione ama la scienza; Ma chi odia la riprensione [è] insensato.
Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
2 L'uomo da bene ottiene benevolenza dal Signore; Ma egli condannerà l'uomo malizioso.
Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
3 L'uomo non sarà stabilito per empietà; E la radice de' giusti non sarà smossa.
Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
4 La donna di valore [è] la corona del suo marito; Ma quella che reca vituperio gli [è] come un tarlo nelle ossa.
En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
5 I pensieri de' giusti [son] dirittura; [Ma] i consigli degli empi [son] frode.
De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
6 La parole degli empi [tendono] ad insidiare al sangue; Ma la bocca degli [uomini] diritti li riscoterà.
De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
7 In un voltar degli empi, essi non [saranno più]; Ma la casa de' giusti starà in piè.
De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
8 L'uomo sarà lodato secondo il suo senno; Ma chi è stravolto d'animo sarà in isprezzo.
I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
9 Meglio [è] colui del quale non si fa stima, e pure ha un servitore, Che colui che fa il borioso, ed ha mancamento di pane.
Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
10 [L'uomo] giusto ha cura della vita della sua bestia; Ma le viscere degli empi [son] crudeli.
Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
11 Chi lavora la sua terra sarà saziato di pane; Ma chi va dietro agli uomini oziosi [è] scemo d'intelletto.
Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
12 L'empio appetisce la rete de' malvagi; Ma la radice de' giusti mette fuori.
Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
13 Il laccio del malvagio [è] nella dislealtà delle labbra; Ma il giusto uscirà di distretta.
Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
14 L'uomo sarà saziato di beni per lo frutto della [sua] bocca; E [Dio] renderà all'uomo la retribuzione [dell'opere] delle sue mani.
Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
15 La via dello stolto [è] diritta al suo parere; Ma chi ascolta consiglio [è] savio.
Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
16 Il cruccio dello stolto è conosciuto lo stesso giorno; Ma l'avveduto copre il vituperio.
Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
17 Chi parla verità rapporta il giusto; Ma il falso testimonio [rapporta] frode.
Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
18 Ei vi è tale che pronunzia [parole] simile a coltellate; Ma la lingua de' savi [è] medicina.
Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
19 Il labbro verace sarà stabile in perpetuo; Ma la lingua bugiarda [sarà sol] per un momento.
Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
20 Inganno [è] nel cuor di coloro che macchinano del male; Ma [vi è] allegrezza per quelli che consigliano pace.
De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
21 Niuna molestia avverrà al giusto; Ma gli empi saranno ripieni di male.
Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
22 Le labbra bugiarde [son] cosa abbominevole al Signore; Ma coloro che operano in verità son graditi da lui.
En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
23 L'uomo avveduto copre la scienza; Ma il cuor degli stolti pubblica la follia.
En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
24 La mano de' diligenti signoreggerà; Ma la pigra sarà tributaria.
De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
25 Il cordoglio nel cuor dell'uomo l'abbatte; Ma la buona parola lo rallegra.
Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
26 Il giusto abbonda [in beni] più che il suo prossimo; Ma la via degli empi li fa andare errando.
Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
27 Il pigro non arrostisce la sua cacciagione; Ma i beni dell'uomo diligente [sono] preziosi.
Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
28 Nella via della giustizia [vi è] vita; E [nel] cammino de' [suoi] sentieri non [vi è] morte.
På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
