Proverbi 10
1 LE sentenze di Salomone. Il figliuol savio rallegra il padre; Ma il figliuolo solto [è] il cordoglio di sua madre.
Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
2 I tesori d'empietà non giovano; Ma la giustizia riscuote da morte.
Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
3 Il Signore non lascerà aver fame all'anima del giusto; Ma egli sovverte la sostanza degli empi.
HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
4 La man rimessa fa impoverire; Ma la mano de' diligenti arricchisce.
Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
5 Chi raccoglie nella state [è] un figliuolo avveduto; [Ma] chi dorme nella ricolta [è] un figliuolo che fa vituperio.
En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
6 Benedizioni [sono] sopra il capo del giusto; Ma la violenza coprirà la bocca degli empi.
Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
7 La memoria del giusto [è] in benedizione; Ma il nome degli empi marcirà.
Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
8 Il savio di cuore riceve i comandamenti; Ma lo stolto di labbra andrà in precipizio.
Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
9 Chi cammina in integrità cammina in sicurtà; Ma chi perverte le sue vie sarà fiaccato.
Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
10 Chi ammicca con l'occhio reca molestia; Ma lo stolto di labbra andrà in precipizio.
Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
11 La bocca del giusto [è] una fonte viva; Ma la violenza coprirà la bocca degli empi.
Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
12 L'odio muove contese; Ma la carità ricopre ogni misfatto.
Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
13 La sapienza si trova nelle labbra dell'intendente; Ma il bastone [è] per lo dosso di chi [è] scemo di senno.
På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
14 I savi ripongono [appo loro] la scienza; Ma la bocca dello stolto [è] una ruina vicina.
De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
15 Le facoltà del ricco [son] la sua forte città; [Ma] la povertà de' bisognosi [è] il loro spavento.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
16 Le opere de' giusti [sono] a vita; [Ma] quello che l'empio produce [è] a peccato.
Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
17 Chi osserva l'ammaestramento [è] un cammino a vita; Ma chi lascia la correzione fa traviare.
Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
18 Chi copre l'odio [è uomo di] labbra bugiarde; E chi sbocca infamia [è] stolto.
Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
19 In moltitudine di parole non manca misfatto; Ma chi rattiene le sue labbra [è] prudente.
Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
20 La lingua del giusto [è] argento eletto; [Ma] il cuor degli empi [è] ben poca cosa.
Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
21 Le labbra del giusto pascono molti; Ma gli stolti muoiono per mancamento di senno.
Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
22 La benedizione del Signore [è] quella che arricchisce; E la fatica non le sopraggiugne nulla.
Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
23 Il commettere scelleratezza [è] allo stolto come uno scherzare; Così [è] la sapienza all'uomo d'intendimento.
Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
24 Egli avverrà all'empio ciò ch'egli teme; Ma [Iddio] darà a' giusti ciò che desiderano.
Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
25 Come il turbo passa via [di subito], così l'empio non [è più]; Ma il giusto [è] un fondamento perpetuo.
När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
26 Quale [è] l'aceto a' denti, e il fumo agli occhi, Tale [è] il pigro a quelli che lo mandano.
Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
27 Il timor del Signore accresce i giorni; Ma gli anni degli empi saranno scorciati.
HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
28 L'aspettar de' giusti [è] letizia; Ma la speranza degli empi perirà.
De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
29 La via del Signore [è] una fortezza all'[uomo] intiero; Ma [ella è] spavento agli operatori d'iniquità.
HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
30 Il giusto non sarà giammai in eterno scrollato; Ma gli empi non abiteranno la terra.
Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
31 La bocca del giusto produce sapienza; Ma la lingua perversa sarà troncata.
Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
32 Le labbra del giusto conoscono ciò che [è] gradevole; Ma la bocca dell'empio [non è altro che] perversità.
Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
