< Giobbe 26 >
1 E GIOBBE rispose, e disse:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 O quanto hai tu [bene] aiutato il debole, Ed hai salvato il braccio fiacco!
Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
3 O quanto hai tu [ben] consigliato colui che è privo di sapienza, E [gli] hai largamente dimostrata la ragione!
Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
4 A cui hai tu tenuti questi ragionamenti? E lo spirito di cui è uscito di te?
Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
5 I giganti sono stati formati [da Dio], E [gli animali] che stanno nelle acque [sono stati formati] sotto esse.
Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
6 L'inferno [è] ignudo davanti a lui, E non [vi è] copritura alcuna al [luogo del]la perdizione. (Sheol )
Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. (Sheol )
7 Egli distende l'Aquilone in sul vuoto, Egli tiene sospesa la terra in su niente.
Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
8 Egli serra le acque nelle sue nuvole, E non però si schiantano le nubi sotto esse.
Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
9 Egli tavola la superficie del [suo] trono, Egli spande la sua nuvola sopra esso.
Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
10 Egli ha con la sesta posto un certo termine intorno alle acque, [Il qual durerà] infino alla fine della luce e delle tenebre.
En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
11 Le colonne de' cieli sono scrollate, Ed attonite, quando egli [le] sgrida.
Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
12 Egli ha fesso il mare con la sua forza, E col suo senno ha trafitto Rahab.
Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
13 Egli ha col suo Spirito adorni i cieli; La sua mano ha formato il serpente guizzante.
Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
14 Ecco, queste cose [son solo] alcune particelle delle sue vie; E quanto poco [è] quel che noi [ne] abbiamo udito? E chi potrà intendere il tuono delle sue potenze?
Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?