Giobbe 13

1 Ecco, l'occhio mio ha vedute tutte [queste cose], L'orecchio mio le ha udite, e le ha intese.

Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

2 Quanto sapete voi, so anch'io; Io non son da men di voi.

Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

3 E pure io parlerò all'Onnipotente; Io avrò a grado di venire a ragione con lui.

Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

4 Ma certo, quant'è a voi, voi siete rappezzatori di menzogna; Voi [siete] medici da nulla tutti quanti.

Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

5 Oh! vi taceste pur del tutto, Ciò vi sarebbe [reputato] in saviezza!

Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

6 Deh! ascoltate la difesa della mia ragione, Ed attendete agli argomenti delle mie labbra.

Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

7 Convienvisi in favor di Dio parlar perversamente, E per rispetto suo parlar frodolentemente?

Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

8 Convienvisi aver riguardo alla qualità sua? Convienvisi litigar per Iddio?

Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

9 [Sarebbe egli] ben [per voi] ch'egli vi esaminasse? Gabberestelo voi come si gabba un uomo?

Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

10 Egli del certo vi arguirà, Se di nascosto avete riguardo alla qualità delle persone.

Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

11 La sua altezza non vi sgomenterà ella? Lo spavento di lui non vi caderà egli addosso?

Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

12 I vostri [detti] memorandi [son] simili a cenere; [Ed] i vostri sublimi [ragionamenti] a mucchi di fango.

Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

13 Tacetevi, e lasciatemi stare, ed io parlerò; E passimi addosso che che sia.

Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

14 Perchè mi strappo io la carne co' denti, E [perchè] tengo l'anima mia nella palma della mia mano?

Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

15 Ecco, uccidami egli pure; sì spererò in lui; Ma tuttavia difenderò le mie vie nel suo cospetto.

Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

16 Ed egli stesso mi [sarà] in salvazione; Perciocchè l'ipocrita non gli verrà davanti.

Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

17 Ascoltate attentamente il mio ragionamento; Ed [entrivi] negli orecchi la mia dichiarazione.

Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

18 Ecco ora, [quando] io avrò esposta per ordine la mia ragione, Io so che sarò trovato giusto.

Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

19 Chi è colui che voglia litigar meco? Conciossiachè di presente mi tacerò, e spirerò.

Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

20 Sol non farmi due cose, [Ed] allora io non mi nasconderò dal tuo cospetto.

Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

21 Allontana la tua mano d'addosso a me, E non mi spaventi il tuo terrore.

din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

22 E poi chiama, ed io risponderò; Ovvero, io parlerò, e tu rispondimi.

Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

23 Quante iniquità e peccati ho io? Mostrami il mio misfatto, e il mio peccato.

Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

24 Perchè nascondi la tua faccia, E mi reputi tuo nemico?

Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

25 Stritolerai tu una fronda sospinta? O perseguiterai tu della stoppia secca?

Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

26 Che tu mi sentenzii a pene amare, E mi faccia eredar l'iniquità della mia fanciullezza!

Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

27 E metta i miei piedi ne' ceppi, E spii tutti i miei sentieri, [E] stampi le tue pedate in su le radici de' miei piedi!

du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

28 Onde costui si disfa come del legno intarlato, Come un vestimento roso dalle tignuole.

Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!