Giobbe 13

1 Ecco, l'occhio mio ha vedute tutte [queste cose], L'orecchio mio le ha udite, e le ha intese.

Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.

2 Quanto sapete voi, so anch'io; Io non son da men di voi.

Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;

3 E pure io parlerò all'Onnipotente; Io avrò a grado di venire a ragione con lui.

Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.

4 Ma certo, quant'è a voi, voi siete rappezzatori di menzogna; Voi [siete] medici da nulla tutti quanti.

Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.

5 Oh! vi taceste pur del tutto, Ciò vi sarebbe [reputato] in saviezza!

Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.

6 Deh! ascoltate la difesa della mia ragione, Ed attendete agli argomenti delle mie labbra.

Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.

7 Convienvisi in favor di Dio parlar perversamente, E per rispetto suo parlar frodolentemente?

Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?

8 Convienvisi aver riguardo alla qualità sua? Convienvisi litigar per Iddio?

Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?

9 [Sarebbe egli] ben [per voi] ch'egli vi esaminasse? Gabberestelo voi come si gabba un uomo?

Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?

10 Egli del certo vi arguirà, Se di nascosto avete riguardo alla qualità delle persone.

Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.

11 La sua altezza non vi sgomenterà ella? Lo spavento di lui non vi caderà egli addosso?

Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.

12 I vostri [detti] memorandi [son] simili a cenere; [Ed] i vostri sublimi [ragionamenti] a mucchi di fango.

Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.

13 Tacetevi, e lasciatemi stare, ed io parlerò; E passimi addosso che che sia.

Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.

14 Perchè mi strappo io la carne co' denti, E [perchè] tengo l'anima mia nella palma della mia mano?

Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?

15 Ecco, uccidami egli pure; sì spererò in lui; Ma tuttavia difenderò le mie vie nel suo cospetto.

Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.

16 Ed egli stesso mi [sarà] in salvazione; Perciocchè l'ipocrita non gli verrà davanti.

Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.

17 Ascoltate attentamente il mio ragionamento; Ed [entrivi] negli orecchi la mia dichiarazione.

Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.

18 Ecco ora, [quando] io avrò esposta per ordine la mia ragione, Io so che sarò trovato giusto.

Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.

19 Chi è colui che voglia litigar meco? Conciossiachè di presente mi tacerò, e spirerò.

Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.

20 Sol non farmi due cose, [Ed] allora io non mi nasconderò dal tuo cospetto.

Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.

21 Allontana la tua mano d'addosso a me, E non mi spaventi il tuo terrore.

Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.

22 E poi chiama, ed io risponderò; Ovvero, io parlerò, e tu rispondimi.

Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.

23 Quante iniquità e peccati ho io? Mostrami il mio misfatto, e il mio peccato.

Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.

24 Perchè nascondi la tua faccia, E mi reputi tuo nemico?

Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?

25 Stritolerai tu una fronda sospinta? O perseguiterai tu della stoppia secca?

Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?

26 Che tu mi sentenzii a pene amare, E mi faccia eredar l'iniquità della mia fanciullezza!

Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.

27 E metta i miei piedi ne' ceppi, E spii tutti i miei sentieri, [E] stampi le tue pedate in su le radici de' miei piedi!

Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;

28 Onde costui si disfa come del legno intarlato, Come un vestimento roso dalle tignuole.

Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.