< Efesini 5 >

1 Siate adunque imitatori di Dio, come figliuoli diletti.
Så varer nu Guds efterföljare, såsom älskelige barn.
2 E camminate in carità, siccome ancora Cristo ci ha amati, e ha dato sè stesso per noi, in offerta e sacrificio a Dio, in odor soave.
Och vandrer i kärlekenom, såsom ock Christus hafver älskat oss, och utgifvit sig sjelf för oss till gåfvo och offer, Gudi till en söt lukt.
3 E come si conviene a santi, fornicazione, e niuna immondizia, ed avarizia, non sia pur nominata fra voi;
Boleri och all slemhet, eller girighet låter ibland eder icke ens nämnda varda, såsom helgon tillhörer;
4 nè disonestà, nè stolto parlare, o buffoneria, le quali cose non si convengono; ma più tosto, ringraziamento.
Och slem ord, eller gäckeri, eller skämt som icke höfves; utan heldre tacksägelse.
5 Poichè voi sapete questo: che niun fornicatore, nè immondo, nè avaro, il quale è idolatra, ha eredità nel regno di Cristo, e di Dio.
Ty I skolen veta, att ingen bolare, eller oren, eller giriger, hvilken är en afgudadyrkare, hafver arfvedel uti Christi och Guds rike.
6 Niuno vi seduca con vani ragionamenti; perciocchè per queste cose vien l'ira di Dio, sopra i figliuoli della disubbidienza.
Låter eder ingen förföra med fåfäng ord; ty för sådana plägar Guds vrede komma öfver otrones barn.
7 Non siate adunque loro compagni.
Derföre varer icke deras stallbröder.
8 Perciocchè già eravate tenebre, ma ora [siete] luce nel Signore; camminate come figliuoli di luce
Ty I voren fordom mörker, men nu ären I ljus i Herranom; vandrar såsom ljusens barn.
9 (poichè il frutto dello Spirito[è] in ogni bontà, e giustizia, e verità),
Ty Andans frukt är uti all godhet, och rättfärdighet, och sanning.
10 provando ciò che è accettevole al Signore.
Och pröfver hvad Herranom täckt är.
11 E non partecipate le opere infruttuose delle tenebre, anzi più tosto ancora riprendetele.
Och hafver ingen delaktighet med de onyttiga mörksens verk; utan straffer dem heldre.
12 Perciocchè egli è disonesto pur di dire le cose che si fanno da coloro in occulto.
Ty hvad hemliga af dem sker, det är ock skamligit att säga.
13 Ma tutte le cose, che sono condannate sono manifestate dalla luce; perciocchè tutto ciò che è manifestato è luce.
Men allt detta varder uppenbart, när det af ljuset straffadt varder; ty allt det uppenbart varder, det är ljus.
14 Perciò dice: Risvegliati, tu che dormi, e risorgi da' morti, e Cristo ti risplenderà.
Derföre säger han: Vaka upp, du som sofver, och statt upp ifrå de döda, så varder Christus dig upplysandes.
15 Riguardate adunque come voi camminate con diligente circospezione; non come stolti, ma come savi;
Så ser nu till, huru I vandren visliga; icke som de ovise, utan som vise.
16 ricomperando il tempo, perciocchè i giorni sono malvagi.
Och skicker eder efter tiden; ty tiden är ond.
17 Perciocchè, non siate disavveduti, ma intendenti qual [sia] la volontà del Signore.
Derföre, varer icke oförståndige, utan förståndige hvad Herrans vilje är.
18 [E] non v'inebbriate di vino, nel quale vi è dissoluzione; ma siate ripieni dello Spirito;
Och dricker eder icke druckna af vin, af hvilko ett oskickeligit väsende kommer; utan uppfyllens af den Helga Anda;
19 parlando a voi stessi con salmi, ed inni, e canzoni spirituali, cantando, e salmeggiando col cuor vostro al Signore.
Talande emellan eder i psalmer, och lofsånger, och andeliga visor; sjungandes och spelandes Herranom uti edor hjerta;
20 Rendendo del continuo grazie d'ogni cosa a Dio e Padre, nel nome del Signor nostro Gesù Cristo.
Alltid tacksägandes Gudi och Fadrenom för hvar man, uti vårs Herras Jesu Christi Namn;
21 Sottoponendovi gli uni agli altri nel timor di Cristo.
Ymsom underdånige, den ene dem andra, i Guds räddhåga.
22 MOGLI, siate soggette a' vostri mariti, come al Signore.
Hustrurna vare sina män underdåniga, såsom Herranom.
23 Poichè il marito è capo della donna, siccome ancora Cristo [è] capo della Chiesa, ed egli stesso è Salvatore del corpo.
Ty mannen är hustruns hufvud; såsom ock Christus är församlingenes hufvud; och han är ock sins kropps helsa.
24 Ma altresì, come la Chiesa è soggetta a Cristo, così le mogli [debbono esser soggette] a' lor mariti in ogni cosa.
Såsom nu församlingen är underdånig Christo, så skola ock hustrurna uti all ting vara sina män underdåniga.
25 Mariti, amate le vostre mogli, siccome ancora Cristo ha amata la Chiesa, e ha dato sè stesso per lei;
I män, älsker edra hustrur, såsom ock Christus älskade församlingen, och hafver utgifvit sig sjelf för henne;
26 acciocchè, avendo[la] purgata col lavacro dell'acqua, la santificasse per la parola;
På det han henne helga skulle, och hafver gjort henne rena i vattnsens bad, genom ordet;
27 per farla comparire davanti a sè, gloriosa, non avendo macchia, nè crespa, nè cosa alcuna tale; ma santa ed irreprensibile.
På det han skulle beställa sig sjelf ena församling, den härlig är, den ingen fläck eller skrynko hafver, eller annat sådant; utan att hon skulle vara helig och ostraffelig.
28 Così debbono i mariti amare le loro mogli, come i lor propri corpi: chi ama la sua moglie ama sè stesso.
Så skola ock männerne älska sina hustrur, såsom sina egna kroppar. Den sina hustru älskar, han älskar sig sjelf.
29 Perciocchè niuno giammai ebbe in odio la sua carne, anzi la nudrisce, e la cura teneramente, siccome ancora il Signore la Chiesa.
Ty ingen hafver någon tid hatat sitt eget kött; utan heldre föder och fordrar det, såsom ock Herren församlingen;
30 Poichè noi siamo membra del suo corpo, della sua carne, e delle sue ossa.
Ty vi äre ledamöter af hans kropp, af hans kött, och af hans benom.
31 Perciò, l'uomo lascerà suo padre, e sua madre, e si congiungerà con la sua moglie, e i due diverranno una stessa carne.
Fördenskull skall menniskan öfvergifva sin fader och moder, och blifva vid sin hustru, och af tvåm varder ett kött.
32 Questo mistero è grande; or io dico, a riguardo di Cristo, e della Chiesa.
Denna hemlighet är stor; men jag talar om Christo och församlingen.
33 Ma ciascun di voi così ami la sua moglie, come sè stesso; ed altresì la moglie riverisca il marito.
Dock ock I, hvar i sin stad, älske sina hustru, såsom sig sjelf; men hustrun hafve mannen i vördning.

< Efesini 5 >