Salmi 129

1 Dalla giovinezza molto mi hanno perseguitato, - lo dica Israele - Canto delle ascensioni.

En visa i högre choren. De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; så säge Israel;

2 dalla giovinezza molto mi hanno perseguitato, ma non hanno prevalso.

De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; men de vordo mig icke öfvermägtige.

3 Sul mio dorso hanno arato gli aratori, hanno fatto lunghi solchi.

De plöjare hafva plöjt på min rygg, och dragit sina fårar långa.

4 Il Signore è giusto: ha spezzato il giogo degli empi.

Herren, som rättfärdig är, hafver de ogudaktigas rep afhuggit.

5 Siano confusi e volgano le spalle quanti odiano Sion.

Ack! att på skam komma måtte och tillbakavända, alle de som Zion hätske äro.

6 Siano come l'erba dei tetti: prima che sia strappata, dissecca;

Ack! att de måtte vara såsom gräs på taken, hvilket förtorkas, förr än det uppskärs;

7 non se ne riempie la mano il mietitore, né il grembo chi raccoglie covoni.

Af hvilkom skördemannen icke uppfyller sina hand, ej heller han, som binder kärfvarna, sin famn;

8 I passanti non possono dire: «La benedizione del Signore sia su di voi, vi benediciamo nel nome del Signore».

Och de, som framom gå icke säga: Herrans välsignelse vare öfver eder; vi välsigne eder i Herrans Namn.