Salmi 104

1 Benedici il Signore, anima mia, Signore, mio Dio, quanto sei grande! Rivestito di maestà e di splendore,

Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.

2 avvolto di luce come di un manto. Tu stendi il cielo come una tenda,

Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;

3 costruisci sulle acque la tua dimora, fai delle nubi il tuo carro, cammini sulle ali del vento;

du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.

4 fai dei venti i tuoi messaggeri, delle fiamme guizzanti i tuoi ministri.

Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.

5 Hai fondato la terra sulle sue basi, mai potrà vacillare.

Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.

6 L'oceano l'avvolgeva come un manto, le acque coprivano le montagne.

Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.

7 Alla tua minaccia sono fuggite, al fragore del tuo tuono hanno tremato.

Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.

8 Emergono i monti, scendono le valli al luogo che hai loro assegnato.

Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.

9 Hai posto un limite alle acque: non lo passeranno, non torneranno a coprire la terra.

En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.

10 Fai scaturire le sorgenti nelle valli e scorrono tra i monti;

Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.

11 ne bevono tutte le bestie selvatiche e gli ònagri estinguono la loro sete.

De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.

12 Al di sopra dimorano gli uccelli del cielo, cantano tra le fronde.

Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.

13 Dalle tue alte dimore irrighi i monti, con il frutto delle tue opere sazi la terra.

Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.

14 Fai crescere il fieno per gli armenti e l'erba al servizio dell'uomo, perché tragga alimento dalla terra:

Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden

15 il vino che allieta il cuore dell'uomo; l'olio che fa brillare il suo volto e il pane che sostiene il suo vigore.

och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.

16 Si saziano gli alberi del Signore, i cedri del Libano da lui piantati.

HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;

17 Là gli uccelli fanno il loro nido e la cicogna sui cipressi ha la sua casa.

fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.

18 Per i camosci sono le alte montagne, le rocce sono rifugio per gli iràci.

Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.

19 Per segnare le stagioni hai fatto la luna e il sole che conosce il suo tramonto.

Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.

20 Stendi le tenebre e viene la notte e vagano tutte le bestie della foresta;

Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,

21 ruggiscono i leoncelli in cerca di preda e chiedono a Dio il loro cibo.

de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.

22 Sorge il sole, si ritirano e si accovacciano nelle tane.

Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.

23 Allora l'uomo esce al suo lavoro, per la sua fatica fino a sera.

Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.

24 Quanto sono grandi, Signore, le tue opere! Tutto hai fatto con saggezza, la terra è piena delle tue creature.

Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.

25 Ecco il mare spazioso e vasto: lì guizzano senza numero animali piccoli e grandi.

Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.

26 Lo solcano le navi, il Leviatàn che hai plasmato perché in esso si diverta.

Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.

27 Tutti da te aspettano che tu dia loro il cibo in tempo opportuno.

Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.

28 Tu lo provvedi, essi lo raccolgono, tu apri la mano, si saziano di beni.

Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.

29 Se nascondi il tuo volto, vengono meno, togli loro il respiro, muoiono e ritornano nella loro polvere.

Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.

30 Mandi il tuo spirito, sono creati, e rinnovi la faccia della terra.

Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.

31 La gloria del Signore sia per sempre; gioisca il Signore delle sue opere.

HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,

32 Egli guarda la terra e la fa sussultare, tocca i monti ed essi fumano.

han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.

33 Voglio cantare al Signore finché ho vita, cantare al mio Dio finché esisto.

Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

34 A lui sia gradito il mio canto; la mia gioia è nel Signore.

Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.

35 Scompaiano i peccatori dalla terra e più non esistano gli empi. Benedici il Signore, anima mia.

Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!