Giobbe 41
1 Puoi tu pescare il Leviatan con l'amo e tener ferma la sua lingua con una corda,
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
2 ficcargli un giunco nelle narici e forargli la mascella con un uncino?
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
3 Ti farà forse molte suppliche e ti rivolgerà dolci parole?
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
4 Stipulerà forse con te un'alleanza, perché tu lo prenda come servo per sempre?
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
5 Scherzerai con lui come un passero, legandolo per le tue fanciulle?
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
6 Lo metteranno in vendita le compagnie di pesca, se lo divideranno i commercianti?
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
7 Crivellerai di dardi la sua pelle e con la fiocina la sua testa?
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
8 Metti su di lui la mano: al ricordo della lotta, non rimproverai!
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
9 Ecco, la tua speranza è fallita, al solo vederlo uno stramazza.
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
10 Nessuno è tanto audace da osare eccitarlo e chi mai potrà star saldo di fronte a lui?
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
11 Chi mai lo ha assalito e si è salvato? Nessuno sotto tutto il cielo.
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
12 Non tacerò la forza delle sue membra: in fatto di forza non ha pari.
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
13 Chi gli ha mai aperto sul davanti il manto di pelle e nella sua doppia corazza chi può penetrare?
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
14 Le porte della sua bocca chi mai ha aperto? Intorno ai suoi denti è il terrore!
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
15 Il suo dorso è a lamine di scudi, saldate con stretto suggello;
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
16 l'una con l'altra si toccano, sì che aria fra di esse non passa:
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
17 ognuna aderisce alla vicina, sono compatte e non possono separarsi.
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
18 Il suo starnuto irradia luce e i suoi occhi sono come le palpebre dell'aurora.
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
19 Dalla sua bocca partono vampate, sprizzano scintille di fuoco.
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
20 Dalle sue narici esce fumo come da caldaia, che bolle sul fuoco.
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
21 Il suo fiato incendia carboni e dalla bocca gli escono fiamme.
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
22 Nel suo collo risiede la forza e innanzi a lui corre la paura.
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
23 Le giogaie della sua carne son ben compatte, sono ben salde su di lui, non si muovono.
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
24 Il suo cuore è duro come pietra, duro come la pietra inferiore della macina.
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
25 Quando si alza, si spaventano i forti e per il terrore restano smarriti.
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
26 La spada che lo raggiunge non vi si infigge, né lancia, né freccia né giavellotto;
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
27 stima il ferro come paglia, il bronzo come legno tarlato.
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
28 Non lo mette in fuga la freccia, in pula si cambian per lui le pietre della fionda.
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
29 Come stoppia stima una mazza e si fa beffe del vibrare dell'asta.
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
30 Al disotto ha cocci acuti e striscia come erpice sul molle terreno.
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
31 Fa ribollire come pentola il gorgo, fa del mare come un vaso da unguenti.
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
32 Dietro a sé produce una bianca scia e l'abisso appare canuto.
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
33 Nessuno sulla terra è pari a lui, fatto per non aver paura.
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
34 Lo teme ogni essere più altero; egli è il re su tutte le fiere più superbe.
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
