Giobbe 27

1 Giobbe continuò a dire:

Och Job höll talet fram; hof upp sitt ordspråk, och sade:

2 Per la vita di Dio, che mi ha privato del mio diritto, per l'Onnipotente che mi ha amareggiato l'animo,

Så sant som Gud lefver, den mig min rätt förvägrar, och den Allsmägtige, som mina själ bedröfvar;

3 finché ci sarà in me un soffio di vita, e l'alito di Dio nelle mie narici,

Så länge min ande i mig är, och andedrägten af Gudi i mino näso är;

4 mai le mie labbra diranno falsità e la mia lingua mai pronunzierà menzogna!

Mine läppar skola intet orätt tala, och min tunga skall intet bedrägeri för händer hafva.

5 Lungi da me che io mai vi dia ragione; fino alla morte non rinunzierò alla mia integrità.

Bort det ifrå mig, att jag skulle gifva eder rätt; intilldess min ände kommer, skall jag icke vika ifrå mine fromhet.

6 Mi terrò saldo nella mia giustizia senza cedere, la mia coscienza non mi rimprovera nessuno dei miei giorni.

Ifrå mine rättfärdighet, som jag håller vill jag icke gå; mitt samvet gnager mig intet för alla mina lifsdagar.

7 Sia trattato come reo il mio nemico e il mio avversario come un ingiusto.

Men min fiende varder funnen ogudaktig, och min motståndare orättvis.

8 Che cosa infatti può sperare l'empio, quando finirà, quando Dio gli toglierà la vita?

Ty hvad är ens skrymtares hopp, att han så girig är; och Gud rycker dock hans själ bort?

9 Ascolterà forse Dio il suo grido, quando la sventura piomberà su di lui?

Menar du, att Gud skall höra hans röst, när ångest kommer honom uppå?

10 Porrà forse la sua compiacenza nell'Onnipotente? Potrà forse invocare Dio in ogni momento?

Huru kan han hafva lust till den Allsmägtiga, och något åkalla honom?

11 Io vi mostrerò la mano di Dio, non vi celerò i pensieri dell'Onnipotente.

Jag vill lära eder om Guds hand, och hvad för dem Allsmäktiga gäller, vill jag icke dölja.

12 Ecco, voi tutti lo vedete; perché dunque vi perdete in cose vane?

Si, I hållen eder alle, att I ären vise; hvi gifven I då sådana onyttig ting före?

13 Questa è la sorte che Dio riserva al malvagio e la porzione che i violenti ricevono dall'Onnipotente.

Detta är en ogudaktig menniskos lön när Gudi, och de tyranners arf, som de af dem Allsmägtiga få skola.

14 Se ha molti figli, saranno per la spada e i suoi discendenti non avranno pane da sfamarsi;

Om han får mång barn, så skola de höra svärdet till; och hans afföda skall icke af bröd mätt varda.

15 i superstiti li seppellirà la peste e le loro vedove non faranno lamento.

Hans återlefde skola i dödenom begrafne varda, och hans enkor skola intet gråta.

16 Se ammassa argento come la polvere e come fango si prepara vesti:

Om han samkar penningar tillhopa såsom stoft, och tillreder sig kläder såsom ler,

17 egli le prepara, ma il giusto le indosserà e l'argento lo spartirà l'innocente.

Så skall han väl tillredat; men den rättfärdige skall kläda sig deruti, och den oskyldige skall utskifta penningarna.

18 Ha costruito la casa come fragile nido e come una capanna fatta da un guardiano.

Han bygger sitt hus såsom en spindel, såsom en väktare gör sig ett skjul.

19 Si corica ricco, ma per l'ultima volta, quando apre gli occhi, non avrà più nulla.

När den rike nedläggs, skall han intet få med sig; han skall upplåta sin ögon, och finna intet.

20 Di giorno il terrore lo assale, di notte se lo rapisce il turbine;

Honom skall öfverfalla förskräckelse såsom vatten; om nattena skall stormväder taga honom bort;

21 il vento d'oriente lo solleva e se ne va, lo strappa lontano dal suo posto.

Östanväder skall föra honom bort, att han skall förgås; och oväder skall drifva honom af hans rum.

22 Dio lo bersaglia senza pietà; tenta di sfuggire alla sua mano.

Detta skall han låta komma öfver honom, och skall intet skona honom; allt skall det gå honom ifrå hända.

23 Si battono le mani contro di lui e si fischia su di lui dal luogo dove abita.

Man skall klappa händer tillhopa öfver honom, och hvissla öfver honom, der han varit hafver.