< Giobbe 15 >
1 Elifaz il Temanita prese a dire:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Potrebbe il saggio rispondere con ragioni campate in aria e riempirsi il ventre di vento d'oriente?
Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
3 Si difende egli con parole senza costrutto e con discorsi inutili?
Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
4 Tu anzi distruggi la religione e abolisci la preghiera innanzi a Dio.
Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
5 Sì, la tua malizia suggerisce alla tua bocca e scegli il linguaggio degli astuti.
Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
6 Non io, ma la tua bocca ti condanna e le tue labbra attestano contro di te.
Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
7 Sei forse tu il primo uomo che è nato, o, prima dei monti, sei venuto al mondo?
Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
8 Hai avuto accesso ai segreti consigli di Dio e ti sei appropriata tu solo la sapienza?
Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
9 Che cosa sai tu che noi non sappiamo? Che cosa capisci che da noi non si comprenda?
Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
10 Anche fra di noi c'è il vecchio e c'è il canuto più di tuo padre, carico d'anni.
Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
11 Poca cosa sono per te le consolazioni di Dio e una parola moderata a te rivolta?
Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
12 Perché il tuo cuore ti trasporta e perché fanno cenni i tuoi occhi,
Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
13 quando volgi contro Dio il tuo animo e fai uscire tali parole dalla tua bocca?
i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
14 Che cos'è l'uomo perché si ritenga puro, perché si dica giusto un nato di donna?
Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
15 Ecco, neppure dei suoi santi egli ha fiducia e i cieli non sono puri ai suoi occhi;
Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
16 quanto meno un essere abominevole e corrotto, l'uomo, che beve l'iniquità come acqua.
huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
17 Voglio spiegartelo, ascoltami, ti racconterò quel che ho visto,
Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
18 quello che i saggi riferiscono, non celato ad essi dai loro padri;
vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
19 a essi soli fu concessa questa terra, né straniero alcuno era passato in mezzo a loro.
ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
20 Per tutti i giorni della vita il malvagio si tormenta; sono contati gli anni riservati al violento.
Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
21 Voci di spavento gli risuonano agli orecchi e in piena pace si vede assalito dal predone.
Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
22 Non crede di potersi sottrarre alle tenebre, egli si sente destinato alla spada.
Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
23 Destinato in pasto agli avvoltoi, sa che gli è preparata la rovina.
Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
24 Un giorno tenebroso lo spaventa, la miseria e l'angoscia l'assalgono come un re pronto all'attacco,
Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
25 perché ha steso contro Dio la sua mano, ha osato farsi forte contro l'Onnipotente;
Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
26 correva contro di lui a testa alta, al riparo del curvo spessore del suo scudo;
han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
27 poiché aveva la faccia coperta di grasso e pinguedine intorno ai suoi fianchi.
han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
28 Avrà dimora in città diroccate, in case dove non si abita più, destinate a diventare macerie.
han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
29 Non arricchirà, non durerà la sua fortuna, non metterà radici sulla terra.
Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
30 Alle tenebre non sfuggirà, la vampa seccherà i suoi germogli e dal vento sarà involato il suo frutto.
Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
31 Non confidi in una vanità fallace, perché sarà una rovina.
I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
32 La sua fronda sarà tagliata prima del tempo e i suoi rami non rinverdiranno più.
I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
33 Sarà spogliato come vigna della sua uva ancor acerba e getterà via come ulivo i suoi fiori,
Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
34 poiché la stirpe dell'empio è sterile e il fuoco divora le tende dell'uomo venale.
Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
35 Concepisce malizia e genera sventura e nel suo seno alleva delusione.
Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.