Matayo 27
1 Ematungo ekedaudau naapikile, eakulu ehi neamakuhani neanyampala aantu aalie njama dhidi ang'wa Yesu ahume kumubulaga.
Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
2 Aamutungile, aeamutongee, ekamupisha kung'wa Liwali Pilato.
Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3 Hange ematungo ang'wa Yuda, naeumusalitile, auinekina u Yesu wahukumilwa wikaambwa masego wekasusha epande thelathini niya mpia kwa akulu neamakuhani neanyampala.
När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4 Wikalunga, “Nituma melandu kumesaliti usakami nengila anga mulandu.” Lakini ekamusukelya, “Akuhusile ntuni? Magoze nanso uewe.”
och sade: "Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod." Men de svarade: "Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför."
5 Hange wikaguma pihe ipande nianso nesalani niya mpia mihekalu, wekahega yakwe wekigoga ung'wenso.
Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6 Umukulu wa Makuhani wekaihola ipande niyanso neampia nukulunga, “Singa inonene kuieka impia iziite muhazina, kunsoko agalama asakami.”
Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: "Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar."
7 Ekikolya kwa palung'wi empia ekutumeka kuguila umugunda nelamufinyanzi nelakiieka eageni.
Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 Kunsoko eyeite umugunda nuanso ukitangwa, “Mugunda wa sakami” ata elelo yeye.
Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9 Hange ulukani naelutambuwe numunyakedagu u Yeremia lekatimila, kulunga, “Aeatumie ipande salasini niya mpia, egalama naepangilwe neantu a Israeli kunsoko akwe,
Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: "Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10 na ae ametumie kumugunda wamufinyanzi, kina Mukulu naeundagie.”
och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig."
11 Imatungo yayo u Yesu wekimika ntongeela ang'wa liwali nuliwali wakamukolya, “Ite uewe umutawala wa Ayahudine? U Yesu wikamusukelya, “Wewe ulungile ite.”
Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade honom: "Du säger det själv."
12 Lakini ematungo nae usemewe neakulu amakahani neanyampala, shanga aeusukeye lehi.
Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13 Hange u Pilato wekamuila, “Shangawigule anga mashitaka ehi kung'wako?”
Då sade Pilatus till honom: "Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?"
14 Lakini singa aeumusukeye ata ulukani nulung'wi, kuite uliwali wakizula uwoa.
Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
15 Kumatungo na sikukuu ae desituli aa liwali kumutungula umutungwa ung'wi nusaguwe numilundo.
Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
16 Ematungo nanso aeakete mutungwa ung'wi sugu elina lakwe Balaba.
Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17 Kuite imatungo naeatuile kilundela palung'wi, u Pilato wekaakolya, “Nyenyu nemutakile kumutungule kunso anyu?” Balaba ang'wi Yesu nukitangwa Kilisto?”
När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: "Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?"
18 Kunsoko aeuine kina amuamba kunsoko amubepewe.
Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
19 Imatungo naeakoli ikie mituntu la ulamuli, umusungu wakamutumela lukani nukulunga, “Lekakituma lukani lehi kumuntu uyuite numugila anga ubee, kuite nsumbukile ikulu eleleye mundoti kunsoko akwe.”
Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: "Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull."
20 Uu eakulu amakuhani neanyampala aashawishilye emakutano amulompe u Balaba, nu Yesu abulagwe.
Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
21 U Liwali aiuwakoiye, “Nu uli kati a abiili muloilwe unene numulekele kitalanyu?” Ailigitilye “Balaba.”
När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: "Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?", så svarade de: "Barabbas."
22 U Pilato wikaaela, “Numutendele ntuni u Yesu nukitangwa Kilisto?” Ehi ekasukelya “Msulibishe.”
Då frågade Pilatus dem: "Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?" De svarade alla: "Låt korsfästa honom."
23 Nung'wenso wikalunga, “Kuneke ikosake nuitumile? Lakini aeazidilye kukulya induli yao migulya ikulu, “Musulubishe.”
Men han frågade: "Vad ont har han då gjort?" Då skriade de ännu ivrigare: "Låt korsfästa honom."
24 Kuite imatungo u Pilato auine shangauwezilye kituma lukani lehi, lakini badalakwe efujo ekanza, wikahola emaze wekakaala emekono akwe ntongeela amilundo, nukulunga, “Unene numugila anga ubee kusakami wa muntu uyuite numugila ubee. Magozi ayaite unyenye.”
När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: "Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför."
25 Antu ehi ekalunga, “Usakami akwe watule migulya itu neana itu.”
Och allt folket svarade och sade: "Hans blod komme över oss och över våra barn."
26 Hange wikamutungwila u Balaba kung'wao, lakini aeumukuile emesheleti u Yesu wekamukabidhi kung'wao alongole amusulubishe.
Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
27 Hange easkale ang'wa liwali akamuhola u Yesu mpaka Praitorio numilundo nuamaskali ehi ekilundeela.
Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
28 Akamutugula eang'wenda akwe nukumutugala ung'wenda nualangi nkuuku.
Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
29 Hange akazepya etaji amija nukumueka migulya itwe lakwe, na amuekeye mwanzi kumukono wakwe nuakegoha. Aeakuieli imalu ao pihe ntongela akwe nukumuhonda ekalunga, “Salamu, Mutemi wa a Yahudi?”
och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: "Hell dig, judarnas konung!"
30 Na amutyie emate, na aeahoile umuanzi ekamukua kitwe.
Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
31 Ematungo naeakumugema, ukumutugula ung'wenda nuanso ekamutugala eang'wenda akwe, ekamulongolya kenda kumusulubisha.
Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
32 Naapumile kunzi, ekamuona muntu aeupumie ku Krene elina lakwe Simeoni, hange amulazimishilye kenda nenso kuite aukenke umusalaba wakwe.
Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
33 Naeapikile pang'wanso niitangwa Goligota, endogoelyo akwe ieneo li fuvu litwe.”
Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
34 Amupee esiki nehangigwe nenyongo wang'we. Lakini naeumionzile, shanga wikaweza kumeng'wa.
räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 Imatungo naamusulubishilye, ae agalanile e ang'wenda akwe kwa kuikuela kula.
Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 Na aeikie kwa kumugoza.
Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
37 Migulya mitwe lakwe aaekile mashitaka akwe ekasomeka, “Uyuite Yesu, mutemi a Wayahudi.”
Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: "Denne är Jesus, judarnas konung."
38 Ee nyang'anyi abeele ekasulubiwa palung'we nung'wenso, ung'wi mukono wakulela ung'wi mukono wankege.
Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
39 Awa naakeile ekamutanela, ekaze hingisa ematwe ao,
Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
40 nukulunga, “Uewe wewe nautakile kulizepya ihekalu nukulezenga kwa nsiku itatu, iokoe uewe! Angiza wang'wa Itunda, sima pihe uhege pa msalaba!”
och sade: "Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset."
41 Kumatungo ehali yeyo yeyo ekulu a makuhani aeakumukashifu, palung'wi neaandeki neanyampala, nukulunga,
Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
42 “Aeuaokoe neangiza, lakini shangauwezilye kiokoa ung'wenso. Nuanso Mutemi wa Ayahudi. Nuasime pihe kupuma mumusalaba, kunso aulungile, unene neng'wa Itunda kuite kumuhuela.
"Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
43 Aeumuhue Itunda. Leki Tunda wamuokoe angeza utakile kunsoko aeulungile, “Unene neng'wana wang'wa Itunda.”
Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'"
44 Nawoite enyanyanyi namusulubishilye palung'wi nung'wenso ga atambue makani akumudhihaki.
På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
45 Imatungo yayo nasaa sita ikatula kiti mihe ehi mpaka esaa tisa.
Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
46 Naepikile esaa tisa, u Yesu wikalela kusauti nenkulu, “Eloi, Eloi, Lama thabakithani?” wikamaanisha “Itunda ane, Itunda ane, mbona wandeka?”
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: "Eli, Eli, lema sabaktani?"; det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
47 Ematungo nanso ang'we ao aeimekile pang'wanso aigulye, ekalunga, Ukumitanga Eliya.”
Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: "Han kallar på Elias."
48 Akamanka ung'wi kuhola sifongo nukizulya ekinywaji nekelulu, ekameeka migulya mumute ekamupa wang'we.
Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
49 Nao nasagile ekalunga, “Muleki wing'wene, leki kuone kina u Eliya weze muguna.”
Men de andra sade: "Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom."
50 U Yesu wikalela hange kwa luli nulukulu wekameheja enkolo akwe.
Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
51 Goza, Ipazia li itekeelo ailitamukile nkika ibeele kupumila migulya kupikiila pihi. Ni ihi ikakagaka ni matalagwe ikatamuka ipande.
Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
52 Emakabuli akaluguka nemeele atakatifu edu nualae utulo akioka.
och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
53 Ekapuma mumakabuli baada aa uiuki wakwe, ekingila mumuji nuutakatifu ekigeeleka edu.
De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 Uakida nuanso nawa naamugozee u Yesu ekaona itetemeko nemakani naakupumela, ekisula uwoa kule nukulunga, “Etai uyu aeng'wana wang'wi Tunda.” Ekagoza kupuma kule.
Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: "Förvisso var denne Guds Son."
55 Aasungu edu amutyatile u Yesu kupuma ku Galilaya ahume kumuhudumela akoeakole pang'wanso ekagozeela kupuma kule.
Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
56 Mukatekate ao aeukole u Mariamu Magdalena, Mariamu mama akwe Yakobo nu Joseph, nu mama waana ang'wa Zebedayo.
Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
57 Naepikile mpende awezile muntu mugole kupuma Arimathaya, nae witangwa Yusufu, kuite nuyu nuanso aemumanyisigwa wang'wa Yesu.
Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
58 Aewendile kung'wa Pilato wekalompa umeele wang'wa Yesu. Kuite u Pilato wekalagelya apegwe.
denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
59 U Yusufu wekauhola umweele akautunga ung'wenda numuza,
Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
60 wekaulalesha mikabuli nipya naeulezepilye wekalechonga mumwamba.
och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
61 U Mariamu Magdalena nu Mariamu numungiza akole hapo aeikie kugozela ikabuli.
Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
62 Uluhiku nautyatie kina uluhiku nula maandalio, e akulu amakuhani ne Mafarisayo aeilingee palung'wi kung'wa Pilato.
Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
63 Ekamuela, “Mukulu kukembukile kina imatungo nuanso numudanganyifu naeukele ukole mupanga, aulungile, Baada amahiku atatu ukiioka hange.
och sade: "Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
64 Kululo lagilya kina ikabuli lelindwe salama mpaka uluhiku lakatatu. Kuite, eamanyisigwa akwe awezilye kezakumia nukulunga kuantu, “Wioka kupuma mwaashi. Nuudanganyifu wamwisho ukutula ubee kukela naakwanza.
Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första."
65 U Pilato wekaaela, “Holi ealinzi. Longoli mitume muhali ausalama pamuwezeye.”
Pilatus svarade dem: "Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen."
66 Kuite akalongola nukituma pikabuli kutula usalama ukole, igwe lekagongwa umuhuli nukueka ealinzi.
Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.
