uMarko 9
1 Hangi ai uligitilye kitalao, “Kulu kuulu kuligitya kitalanyu, ang'wi anyu akoli antu neimikile papa shanga ikalulya i nsha ze akili kuihenga u utemi nuang'wa Itunda uze upembilye ku ngulu.”
Ytterligare sade han till dem: "Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike vara kommet i sin kraft."
2 Hangi ze yakilaa mahiku mutandaatu, uYesu ai uahoile uPetro, Yakobo nu Yohana palung'wi nu ng'wenso mu lugulu, ing'wene duu. Uugwa akandya kukailika ntongeela ao.
Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes och förde dem ensamma upp på ett högt berg, där de voro allena. Och hans utseende förvandlades inför dem;
3 Ang'wenda akwe akandya kelya nangaluu, melu ikilo, melu kukila melyi wihi mihi.
och hans kläder blevo glänsande och mycket vita, så att ingen valkare på jorden kan göra kläder så vita.
4 Uugwa uEliya palung'wi nu Musa ai upumie ntongeela ao, hangi ai atulaa akuligitya nu Yesu.
Och för dem visade sig Elias jämte Moses, och dessa samtalade med Jesus.
5 uPetro ai usukiiye akamutambuila uYesu, “Ng'walimu, Ingi iziza usese kutula papa, ni kuzenge itala itaatu, king'wi ku nsoko ako, king'wi ku nsoko ang'wa Musa ni kiuya ku nsoko ang'wa Eliya.”
Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: "Rabbi, här är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en."
6 (Ku nsoko shanga ai ulingile ntuni nika kuligitya, ai itumbile nangaluu.)
Han visste nämligen icke vad han skulle säga; så stor var deras förskräckelse.
7 Ilunde ai lipumie nu kuakunikila, Uugwa luli lukapuma mu malunde lukuligitya, “Uyu ingi ng'wana nuane mulowa. Mutegeelyi ng'wenso.”
Då kom en sky som överskyggde dem, och ur skyn kom en röst: "Denne är min älskade Son; hören honom."
8 Kupumpugiilya, nai atula akugoza, shanga ai amihengile wihi palung'wi ni enso, kwaala uYesu duu.
Och plötsligt märkte de, när de sågo sig omkring, att där icke mer fanns någon hos dem utom Jesus allena.
9 Nai atula akusima kupuma mulugulu, ai ua lagiiye kuleka kumutambuila muntu wihi ayo ihi nai ihengile, Kupikiila uNg'wana wang'wa Adamu nui kiukigwa kupuma mu ashi.
Då de sedan gingo ned från berget, bjöd han dem att de icke, förrän Människosonen hade uppstått från de döda, skulle för någon omtala vad de hade sett.
10 Uugwa ai amaikile i makani ao akola. Kuiti a itambuuye enso ku enso ingi ntuni i ndogoelyo akwe “kiukigwa kupuma ku ashi.”
Och de lade märke till det ordet och begynte tala med varandra om vad som kunde menas med att han skulle uppstå från de döda.
11 Ai amukoiye uYesu, “Ku niki i amanyi iligitya kusinja uEliya waze hanza?”
Och de frågade honom och sade: "De skriftlärde säga ju att Elias först måste komma?"
12 Aka atambuila, “kulu kuulu uEliya ukupembya hanza kuguna i intu yihi. Ku niki ikilisigwe uNg'wana wang'wa Adamu kusinja walije ulwago lidu hangi amubipilwe?
Han svarade dem: "Elias måste visserligen först komma och upprätta allt igen. Men huru kan det då vara skrivet om Människosonen att han skall lida mycket och bliva föraktad?
13 Kuiti kuligitya kitalanyu uEliya ai wakondya kuza, hangi ai amutendile anga nai aloilwe, anga iti u ukilisigwa nuiligitya kutula nuanso.”
Dock, jag säger eder att Elias redan har kommit; och de förforo mot honom alldeles såsom de ville, och såsom det var skrivet att det skulle gå honom."
14 Hangi nai agomokile ku amanyisigwa, ai ihengile idale ikulu liapilimikiiye ni Asadukayo ai atulaa akikunguma ni enso.
När de därefter kommo till lärjungarna, sågo de att mycket folk var samlat omkring dem, och att några skriftlärde disputerade med dem.
15 Hangi itungo nai ihengile, idale lihi ai likuiwe nu kumumankiila kumulausha.
Och strax då allt folket fick se honom, blevo de mycket häpna och skyndade fram och hälsade honom.
16 Ai uakoiye i amanyisigwa akwe, “Mukikunguma ni enso migulya antuni?”
Då frågade han dem: "Varom disputeren I med dem?"
17 Ung'wi nu ao mi idale ai umuusukiiye, “Ng'walimu, aza numuletile ng'wana nuane kitalako; ukete hing'wi naiza wimutendaa waleke kuhuma kuligitya,
Och en man i folkhopen svarade honom: "Mästare, jag har fört till dig min son, som är besatt av en stum ande.
18 hangi wimusasha kukagata nu kumugwisa pihi, nu kupuma ipomboluu mu mulomo nu kukilisa i mino nu kugagambalaa. Aza nialompile i amanyisigwa ako kumupumya u hing'wi, kuiti shanga ahuma.
Och varhelst denne får fatt i honom kastar han omkull honom, och fradgan står gossen om munnen, och han gnisslar med tänderna och bliver såsom livlös. Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de förmådde det icke."
19 Ai uasukiiye, “Ulelwa nishanga kihuiie, kikie nu nyenye ku itungo kii? Kihoeela nu nyenye kupikiila nali? Muleti kitalane.”
Då svarade han dem och sade: "O du otrogna släkte, huru länge måste jag vara hos eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom till mig."
20 Ai amuletile u ng'wana nuakwe. U hing'wi nai umihengil uYesu, kupumpugiilya ai umuikile mu ukagati. uMuhumba ai ugwie pihi nu kupumya ipomboolu mu mulomo.
Och de förde honom till Jesus. Och strax då han fick se Jesus, slet och ryckte anden honom, och han föll ned på jorden och vältrade sig, under det att fradgan stod honom om munnen.
21 uYesu ai umukoiye u tata nuakwe, “Watulaa ni hali iyi ku itungo kii?” uTata akaligitya, “Puma ung'yinya.
Jesus frågade då hans fader: "Huru länge har det varit så med honom?" Han svarade: "Alltsedan han var ett litet barn;
22 Itungo lulya wigwizaa mu moto ang'wi mu azi, nu kugema kumulimilya. Anga ize uhumile kituma kihi kuaisiilye nu ku uailya.”
och det har ofta hänt att han har kastat honom än i elden, än i vattnet, för att förgöra honom. Men om du förmår något, så förbarma dig över oss och hjälp oss."
23 uYesu ai umutambuie, “Angaa ize ukoli ukondaniie? Kila i kintu kihumikile ku wihi nu uhuiie.”
Då sade Jesus till honom: "Om jag förmår, säger du. Allt förmår den som tror."
24 Kupumpugiilya u tata nua ng'wana akalila nu kuligitya, “Nihuiie nzaiilye kuhita kuhuiila ku ng'waane”
Strax ropade gossens fader och sade: "Jag tror! Hjälp min otro."
25 Matungo uYesu nai wihenga idale likumankiila kitalao, ai umukenee u hing'wi nu kuligitya, “U ewe hing'wi kimumi hangi gulu, ku ulagiilya muleke, leka kingila kitalakwe hangi.
Men när Jesus såg att folk strömmade tillsammans dit, tilltalade han den orene anden strängt och sade till honom: "Du stumme och döve ande, jag befaller dig: Far ut ur honom, och kom icke mer in i honom."
26 Akalila ku ngulu nu kumaja u ng'wana nu hing'wi ai umupumile. Ung'wana ai wigee anga ukule, Uugwa idu ai aligitilye, “Wakuza.”
Då skriade han och slet och ryckte gossen svårt och for ut; och gossen blev såsom död, så att folket menade att han verkligen var död.
27 Kuiti uYesu ai umuhoile ku mukono akamunyansula, hangi u ng'wana ai wimikile.
Men Jesus tog honom vid handen och reste upp honom; och han stod då upp.
28 Matungo uYesu nai wakingila mukati, amanyisigwa akwe akamukolya ku kimpinyimpinyi, “Ku niki shanga aza kuhumile ku mupumya?”
När Jesus därefter hade kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom, då de nu voro allena: "Varför kunde icke vi driva ut honom?"
29 Ai uatambuie, “ku kinya iti shanga ukupuma kwaala ku malompi.”
Han svarade dem: "Detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta."
30 Akahega pang'wanso nu kukiila ku Galilaya. Shanga ai uloilwe muntu wihi walinge ku amoli,
Och de gingo därifrån och vandrade genom Galileen; men han ville icke att någon skulle få veta det.
31 ku nsoko ai watulaa ukuamanyisa amanyisigwa akwe. Ai uatambuie, uNg'wana wang'wa Adamu ukupikigwa mu mikono a antu, hangi akumubulaga. Nuikatulaa wakuza, ze yakilaa mahiku a taatu ukiuka hangi.”
Han undervisade nämligen sina lärjungar och sade till dem: "Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer, och man skall döda honom; men tre dagar efter det att han har blivit dödad skall han uppstå igen."
32 Kuiti shanga ikalinga uganuli uwu, hangi ai itumbile kumukolya.
Och de förstodo icke vad han sade, men de fruktade att fråga honom.
33 Uugwa ai apikile ku Karperinaumu. Matungo nai ukoli mukati i ito ai uakoiye, “Aza mukisija ntuni mu nzila?”
Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: "Vad var det I samtaladen om på vägen?"
34 Kuiti akatula ihitwi. Kuiti ai atulaa akikunguma mu nzila kina nyenyu nai watulaa mukulu kukila.
Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst.
35 Ai wikie pihi akaitanga ikumi na abiili palung'wi, hangi ai uligitilye ni enso, “Anga ize wihi uloilwe kutula wang'wandyo, ingi kusinja watule wang'wisho hangi munyamulimo nua ihi.”
Då satte han sig ned och kallade till sig de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste, så vare han den siste av alla och allas tjänare."
36 Akamuhola mung'yinya muniino akamuika pakati ao. Akamuhola mu mikono akwe, akaligitya.
Och han tog ett barn och ställde det mitt ibland dem; sedan tog han det upp i famnen och sade till dem:
37 “Wihi nuimusingiilya u mung'yinya anga uyu ku lina nilane, unsingiiye ga nu nene, hangi anga itule muntu shanga unsingiiye unene du, kuiti ga nuyu nai undagiiye.”
"Den som tager emot ett sådant barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager icke emot mig, utan honom som har sänt mig."
38 uYohana ai umutambuie, “Ng'walimu aza kumihengile muntu ukupumya hing'wi ku lina nilako hangi kamugilya, ku nsoko shanga ukutyatile.
Johannes sade till honom: "Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss."
39 Kuiti uYesu akaligitya, “Leki kumugilyi, ku nsoko kutili nuikituma u mulimo nu ukulu ku lina nilane hangi uugwa panyambele waligitye lukani nu lubi lihi migulya ane
Men Jesus sade: "Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om mig.
40 Wihi nui kutilye nsuta nu sese ukoli nkika itu.
Ty den som icke är emot oss, han är för oss.
41 Wihi nuika kinkiilya i kikombe nika mazi a kung'wa ku nsoko ukoli nu Kristo, tai kumuila, shanga ukulimilya i kinyamulimo kikakwe.
Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I hören Kristus till -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.
42 Wihi nuika asasha awa ni aniino nianihuiie unene, aza izeetula iziza kitalakwe kutungiiligwa ulwala mu nkingo nu kugumilwa mu luzi.
Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.
43 Anga u mukono nuako ukusashe uteme. Ingi ibahu kingila mu upanga bila mukono kukila kingila mu ulamulwa uze ukete mikono ihi. Mu moto ni “shanga wimimaa. (Geenna g1067)
Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. (Geenna g1067)
44 '(Komaniilya; U lukiili ulu, Nkika naiza i ngunyi shanga ikuza nu moto shanga wilimaa.” umutili mu mbugulu nia kali).
45 Anga u mugulu ukusashe, udumule. Ingi iziza kigila mu upanga wize wimulema, kukila kugung'wa mu ulamulwa ni migulu ibiili. (Geenna g1067)
Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
46 (Komaniilya; Ulukiili ulu, “Kianza naiza i ngunyi shanga ikuzaa nu moto nishanga wilimaa” Umutili mu mbugulu nia kali).
47 Anga ize i liho likusashe lipe. Ingi iziza kitalako kingila mu Utemi nuang'wa Itunda uze ukete liho ling'wi, kukila kutula ni miho abiili hangi ugung'we ku ulungu. (Geenna g1067)
Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, (Geenna g1067)
48 Kianza niimoli i ngunyi ni shanga ikuza, nu moto ni shanga wilimaa.
där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'.
49 Ku nsoko kila ung'wi uku aswa nu moto.
Ty var människa måste saltas med eld.
50 uMunyu ingi uziza, anga u munyu ulimilye i kinagunagu kakwe, uku utenda uli utule niki nagunagu kakwe hangi? Mutule nu munyu mukati anyu akola, hangi mutule nu ulyuuku ku kila ung'wi.”
Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed skolen I då återställa dess kraft? -- Haven salt i eder och hållen frid inbördes."
