uYohana 6
1 Ze yakilaa i makani aya, uYesu ai ulongoe nkika nia luzi nula Galilaya, hangi litangwaa Luzi nula Tiberia.
Därefter for Jesus över Galileiska sjön, »Tiberias' sjö».
2 I ANZA IKULU AI LATULAA LIMUTYATILE KU NSOKO AI IHENGAA ILINGASIILYO NAI WITUMAA KU AWO NAI ATULAA ALWAE.
Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.
3 uYesu ai unankie migulya kupikiila nkika nia migulya a lugulu nu kikie kuko ni amanyisigwa akwe.
Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
4 (Ni Pasaka, Siku kuu a Ayahudi ai atulaa ahumbeela).
Och påsken, judarnas högtid, var nära.
5 uYesu nai unyansue imiho akwe migulya nu kihenga iumbi ikulu lipembilye kitalakwe, akamuila uFilipo, “Kikalongola pii kugula i mikate iti awa ahume kulya?”
Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: »Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?»
6 (Kuiti uYesu ai umaligitilye aya kung'wa Filipo kumugema ku nsoko ung'wenso mukola ai ulingile nuikituma).
Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.
7 uFilipo akamusukilya, “Ga i mikate a nsailo a dinali magana a biili shanga i kukondaniila ga ni kila ung'wi kulija ipuli ga ni niino.”
Filippus svarade honom: »Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke.»
8 uAndrea, ung'wi nua amanyisigwa akwe muluna nu ang'wa Simioni Petro akamuila
Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:
9 u Yesu, “Ukoli muhumba apa ukete mikate itaano ni nsamaki i biili, kuiti i kuaiilya ntuni ku antu ni idu kinya iti?”
»Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?»
10 uYesu aka aila, “Ikalinshi i antu pihi” (ai ikoli mafa idu pang'wanso). Iti gwa agoha apikiie magana a nzogu a taano akikie pihi.
Jesus sade: »Låten folket lägga sig här.» Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.
11 Uugwa uYesu akahola imikate iyo ni itaano akasongelya akaomolania awo nai atulaa ikie. Ku uu akaomolania i nsamaki kupikiila uu nialoilwe.
Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.
12 Antu naza ikutile, ai uaiie i amanyisigwa akwe, “Ilingiili imapuli a ipoli, nasagiie iti kina kileke kulimila kihi.”
Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: »Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares.»
13 U ugwa akilingiila nu kizulya nkapu ikumi na ibiili, mapuli a mikate itaano a shyiri-mapuli nai asagigwe nao nai alie.
Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.
14 Uugwa i antu nai ihengile ikilingasiilyo iki naza witumile akaligitya, “Tai uyu yuyo munyakidagu nupembilye mu unkumbigulu.”
Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: »Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen.»
15 uYesu nai wakalinga kina ai atulaa alowa kumuamba iti amuike kutula mutemi nu ao, ai wibague, hangi nu kulongola mulugulu ng'wenso wing'wene du.
När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.
16 Nai ipikile impindi, amanyisigwa akwe akasima kulongola muluzi.
Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön
17 Akanankila milinga hangi ai atulaa akuputa kutunga ku Kapernaumu. (Kiti ai latulaa lingilaa nu Yesu ai watulaa wakili kuza kitalao).
och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;
18 Itungo ni lanso ng'wega utaki ai watulaa uku kunka, nu luzi ai latulaa lulongolekile kugazika.
och sjön gick hög, ty det blåste hårt.
19 Hangi i amanyisiga akwe nai atuaa akukua i mabini anga makumi abiil na ataano ang'wi makumi ataatu, akamihenga uYesu ukugenda migulya a luzi ku humbeela ilinga, hani akitumba.
När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.
20 Kuiti aka atambuila, “Ingi nene leki kitumbi.”
Men han sade till dem: »Det är jag; varen icke förskräckta.»
21 Hangi ai atulaa akondaa kumukenka mu mulinga, ni nkua ilinga ai lipikiie mihi kianza nai atulaa alongoe.
De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.
22 Luhiku nai lutyatile, ianza nai watulaa wimikile nkika a luzi ai ihengile kina kutili ilinga ningiiza kwaala ilo naza uYesu ni amanyisigwa akwe ai atulaa shanga ali nankie kuiti i amanyisigwa akwe ai atulaa alongolaa yao akola.
Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.
23 (Ga ni iti, ai ikoli ing'wii a milinganai ipumiie ku Tiberia pakupi ni kianza nai alie i mikate ze yakilaa u Mukulu kupumya isongelyo).
Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.
24 Matungo i anyianza nai alinga kina shanga Yesu ang'wi amanyisigwa akwe nai akoli kung'wanso, i enso akola ai anankie mukati a milinga akalongola ku Kapernaumu azemuduma uYesu.
När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.
25 Ze yakilaa kumulija nkika ngiiza na luzi akamukolya, “Rabbi aza uzile nali kunu?”
Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: »Rabbi, när kom du hit?»
26 uYesu aka asukiilya, aka atambuila, Huiili, huiili, mukunduma unene, shanga kunsoko aza mihengile ilingasiilyo, ila kunsoko aza mulie mikate nu kikuta. Leki
Jesus svarade dem och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.
27 kitumili u mulimo u ludya nulibipaa, ila itumili u ludya ni likiee ikali na kali ulo niiza ung'wana nu ang'wa adamu wika minkiilya, ku nsoko Itunda uikile ugomola migulya akwe.” (aiōnios g166)
Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel.» (aiōnios g166)
28 Uugwa akamuila, “Ki ntuni ni kutakiwe kituma iti kituma imilimo ang'wa Itunda?”
Då sade de till honom: »Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?»
29 uYesu akasukiilya, “Uwu wuwo mulimo nuang'wa Itunda; kina mumuhuiile nuanso nai umulagiiye.”
Jesus svarade och sade till dem: »Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt.»
30 Uugwa akamutambuila, “Ingi kilingasiilyo kii nuikituma, kina kuhume kihenga nu ku uhuiila? Ukituma ntuni?
De sade till honom: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?
31 aTata itu ai alie manna mibambazi, aga niiza ikilisigwe, “Ai uinkiiye kupuma kilunde iti alye.”
Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'»
32 Uugwa uYsu aka asukiilya, Huiili, huiili, shanga Musa nai uinkiiye umukate kupuma kilunde, ila Tata nu ane yuyo nui uinkiilya u mukate nua tai kupuma kilunde.
Då svarade Jesus dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.
33 Ku nsoko u mukate nu ang'wa Itunda igi uwo nuisimaa kupuma kilunde nu kuinkiilya upanga u unkumbigulu'
Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv.»
34 Uugwa akamutambuila, “Mukulu kinkiilye u mukate nuanso matungo ihi.”
Då sade de till honom: »Herre, giv oss alltid det brödet.»
35 uYesu aka atambuila, “Unene wuwo mukate nu a upanga, nuanso nuzile kitalane shanga ukulija inzala nu ng'wenso nunihuiie shanga ukuhung'wa inyota lukulu.”
Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.
36 Ga ni iti aza numutambuie kina, manihengaa, hangi mukili shanga muhuiie.
Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.
37 Ihi naza uTata ukuninkiilya azile kitalane, hangi wihi nuzile kitalane shanga kumuguma kunzi lukulu.
Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.
38 Ku nsoko nsimile kupuma kilunde, shanga ku nsoko akituma ulowa nuane, ila ulowa nukwe naza undagiiye.
Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.
39 Nu uwu wuwo ulowa nuakwe nai undagiiye, kina ndeke kumulimilya ga nung'wi nua awo naza uninkiiye, ila nika ausha uluhiku nula mpelo.
Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.
40 Ku nsoko uwu wuwo ulowa nuang'wa Tata nu ane, kina wihi numugozee ung'wana nu kumuhuiilaa walije u upanga nua kali na kali; nu nene nikamuusha u luhiku nula mpelo. (aiōnios g166)
Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.» (aiōnios g166)
41 Uugwa iAyahudi akisusumya kutula ng'wenso ku nsoko ai uligitilye, “Unene ni mukate nu usimile kupuma kilunde.
Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: »Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen.»
42 “Akaligitya, “Uyu shanga Yesu ng'wana nuang'wa Yusufu niiza utata nuakwe nu nyinya nuakwe kualingile? Itulikile uli itungili ukuligitya, ''Nsimile kupuma kilunde'?”
Och de sade: »Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?»
43 Uyesu akasukiilya, akaaila, “Leki kisusumyi nyenye ku nyenye mukati anyu akola.
Jesus svarade och sade till dem: »Knorren icke eder emellan.
44 Kutili muntu nuzile kitalane ni shanga ukulutwa nu Tata nuane nai undagiiye, nu nene nikamuusha u luhiku nula mpelo.
Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
45 Kunsoko ikilisigwe mu unyakidagu, 'Akumanyisigwa ni Itunda, ' kila nai wigulye hangi wimanyisilye kupuma kung'wa Tata, wizaa kitalane.
Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.
46 Shanga kina ukoli muntu nai umihengile uTata, kwaala ng'wenso nupembeeye kung'wa Itunda- umihengile uTata.
Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.
Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror, han har evigt liv. (aiōnios g166)
48 Unene ni mukate nua upanga.
Jag är livets bröd.
49 atata anyu ai alie i manna mi ibambazi, nu kusha.
Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.
50 Uwu wuwu mukate nu usimile kupuma kilunde, iti kina muntu nukulya ipuli ni lakwe iti waleke kusha.
Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.
51 Unene ingi mukate nuikiee naza usimile kupuma kilunde. Anga muntu wihi walye ipuli nila mukate uwu, ukikie ikali na kali. Mukate ninikau pumya ingi muili nuane ku nsoko a upanga nua unkumbigulu.” (aiōn g165)
Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva.» (aiōn g165)
52 iAyahudi akataka akola ku akola nu kandya kikunguma azeligitya, “Muntu uyu ukuhuma uli kuinkiilya u muili nuakwe kuulye?”
Då tvistade judarna med varandra och sade: »Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?»
53 Uugwa uYesu aka atambuila, Huiili, huiili, anga muhite kulya u muili nua ng'wana nuang'wa Adamu nu kuming'wa isakami akwe, shanga mukutula nu panga mukati nyu.
Jesus sade då till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.
54 Wihi nuilizaa u muili nuane nu kung'wa isakami ane ukete u upanga nua kali na kali, nu nene nikamuusha u luhiku nula mpelo. (aiōnios g166)
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. (aiōnios g166)
55 Ku nsoko u muili nuane ingi ludya nula tai, ni sakami ane ingi king'wegwa nika tai.
Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.
56 Nuanso nuilizaa u muili nuane nu kung'wa isakami ane wikiee mikati ane, nu nene mukati akwe.
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
57 Anga uTata munya upanga nundagiiye, ni anga ni nikiee kunsoko ang'wa Tata, nu ng'eanso ga ukikie kunsoko ane.
Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.
58 Uwu wuwo mukate nuisimaa kupuma kilunde, shanga anga iti ia tata nai alie akasha. Nuanso nui ulizaa u mukate uwu ukikie ikali na kali. (aiōn g165)
Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid.» (aiōn g165)
59 uYesu ai umaligitilye aya mukati itekeelo nai watulaa ukumanyisa uko ku Kapernaumu.
Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
60 Uugwa idu a amanyisigwa akwe nai igulye aya, akaligitya, “Ili imanyisigwa ikaku ingi nyenyu nuhumile kulisingiilya?”
Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: »Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?»
61 uYesu kunsoko ai ulingile nia kina amanyisigwa akwe ai atulaa akisusumilya ikani ili, akaaila itii ikani ili likumukila?
Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: »Är detta för eder en stötesten?
62 Uugwa i kutulika uli ni mikamihenga u ng'wana nuang'wa Adamu ukusima kupuma kai ukoli ze ikili?
Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --
63 Ingi Ng'wau ng'welu yuyo nuipumyaa u upanga, u Muili shanga wigunaa kintu kihi. I makani nai nimaligitilye kitalanyu ingi Ng'wau ng'welu hangi ingi upanga.
Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.
64 Ikili akoli antu mu kati anyu ni shanga ahuiie.” ku nsoko uYesu ai ulingile puma u ng'wandyo uyo niiza shanga uhumile kuhuiila nu ng'wenso niiza ukumugumaniilya.
Men bland eder finnas några som icke tro.» Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.
65 Aka atambuila, ingi ku nsoko iyi ai numutambuie kina kutili u muntu nuhumile kupembya kitalane kwaala winkii igwe nu Tata.”
Och han tillade: »Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern.»
66 Ze yakilaa aya i amanyisigwa akwe idu akasuka kinyuma hangi shanga akityata nu ng'wenso.
För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.
67 uYesu aka atambuila awo ni ikumi na abiili, “Itii nu nyenye malowaa kuhega?”
Då sade Jesus till de tolv: »Icke viljen väl också I gå bort?»
68 uSimioni Petro akamusukiilya, “Mukulu kulongole kung'wa nyenyu ku iti uewe ukete makani a upanga nua kali na kali. (aiōnios g166)
Simon Petrus svarade honom: »Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, (aiōnios g166)
69 hangi kahuuie nu kulinga kina uewe wi ng'welu nuang'wa Itunda.”
och vi tro och förstå att du är Guds helige.»
70 uYesu akaaila, “Itii u nene shanga ai numuholanilye u nyenye, ni ung'wi anyu mulugu?
Jesus svarade dem: »Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul.»
71 Itungili ai watulaa ukutambula kutula uYuda, ng'wana wang'wa Simioni Iskariote, ku nsoko ai watulaa ingi ng'wenso utuile ung'wi nua awo ikumi na abiili, niiza yuyo ukumugumaniilya uYesu.
Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.
