Dagiti Salmo 78
1 Dumngegkayo iti panursurok, dakayo a tattaok, denggenyo dagiti sasao nga agtaud iti ngiwatko. Agsaoak kadagiti pangngarig;
En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
2 Kantaek dagiti nailimed a banbanag maipanggep iti napalabas.
Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
3 Dagitoy dagiti banbanag a nangngegan ken nasursurotayo, dagiti banbanag nga imbaga kadatayo dagiti kapuonantayo.
De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
4 Saantayo nga ilimed dagitoy kadagiti kaputotanda. Ibagatayo kadagiti sumaruno a henerasion ti maipanggep kadagiti nadayaw nga ar-aramid ni Yahweh, ti kinabilegna ken dagiti nakakaskasdaaw nga inaramidna.
Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
5 Ta nangipaulog isuna ti panangpaneknekna iti tulagna kenni Jacob ken nangituyang ti linteg iti Israel. Imbilinna kadagiti kapuonantayo nga isuroda dagitoy kadagiti annakda.
Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
6 Imbilinna daytoy tapno maamoan dagiti sumaruno a henerasion dagiti bilinna, dagiti ubbing a saan pay a naipasngay, a mangibaganto met kadagiti annakda.
På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
7 Ket mangnamnamadanto iti Dios ken saanda a malipatan dagiti aramidna ngem salimetmetanda ketdi dagiti bilinna.
Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
8 Ket saandanto a kasla kadagiti kapuonanda, a nasukir ken managrebelde a henerasion, henerasion a saan a nalinteg dagiti pusoda, ken saan a napudno dagiti espirituda iti Dios.
Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
9 Nagtagipana dagiti Efraimita, ngem nagsanudda iti kaaldawan ti gubat.
Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
10 Saanda a tinungpal ti katulagan ti Dios, ken nagkedkedda a mangtungpal ti lintegna.
De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
11 Nalipatanda dagiti aramidna, dagiti nakakaskasdaaw a banag nga impakitana kadakuada.
Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
12 Dagiti nakakaskasdaaw a banag nga inaramidna iti imatang dagiti kapuonanda iti daga ti Egipto, iti daga ti Soan.
För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
13 Ginudduana ti taaw ken indalanna ida a lumasat iti daytoy; pinagtakderna ti danum a kasla pader.
Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
14 Iti aldaw, indalanna ida babaen ti ulep ken iti agpatpatnag babaen ti raniag ti apuy.
Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
15 Pinagrengngatna ti dakkel a bato iti let-ang, ket inikkanna ida iti aglaplapusanan a danum, nga umdas a mangpunno iti kaunggan iti baybay.
Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
16 Pinagubbogna ti danum manipud iti dakkel a bato ken pinagayusna a kasla kadagiti karayan.
Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
17 Ngem intultuloyda latta ti agbasbasol kenkuana, agsuksukirda iti Kangatoan idiay let-ang.
Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
18 Kinaritda ti Dios iti pusoda babaen iti panagdawatda iti taraon a mangpennek iti tarigagayda.
Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
19 Nagsaoda iti maibusor iti Dios; kinunada, “Maikkanatayo ngata ti Dios iti panganantayo idiay let-ang?
Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
20 Kitaenyo, idi binaotna ti dakkel a bato, nagpussuak ti danum ket nagluppias dagiti waig. Ngem makaited met kadi iti tinapay? Mangipaay kadi isuna iti karne kadagiti tattaona?”
Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
21 Idi nangngeg ni Yahweh daytoy, nakaunget isuna; isu a simgiab ti apuyna a maibusor kenni Jacob, ket nagdissuor ti pungtotna ti Israel,
Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
22 gapu ta saanda a namati iti Dios ken saanda a nagtalek iti panangisalakanna.
Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
23 Nupay kasta, binilinna ti tangatang ken linuktanna dagiti ruangan ti tangatang.
Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
24 Pinagtudona ti mana nga agpaay a kanenda, ken intedna kadakuada ti trigo manipud iti langit.
Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
25 Kinnan dagiti tattao ti tinapay dagiti anghel. Inyegna kadakuada iti aglaplapusanan a taraon.
De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
26 Pinagpul-oyna ti angin nga aggapu iti daya a mangpuyot iti tangatang, ken inturongna ti angin ti abagatan babaen iti pannakabalinna.
Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
27 Pinagtudona iti karne kadakuada a kasla tapok, dagiti tumatayab a kas kaadu dagiti darat iti baybay.
Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
28 Nagtinnagda iti tengnga ti kampoda, iti aglikmot dagiti toldada.
Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
29 Isu a nangan ken nabsogda. Intedna kadakuada ti tartarigagayanda.
Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
30 Ngem saanda pay latta a nabsog; adda pay laeng kadagiti ngiwatda ti taraonda.
Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
31 Ket dinarup ida ti pungtot ti Dios ket pinatayna ti kapipigsaan kadakuada. Pinasagna dagiti agtutubo a lallaki iti Israel.
Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
32 Iti laksid daytoy, agbasbasolda latta ken saanda a namati kadagiti nakakaskasdaaw nga aramidna.
Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
33 Ngarud pinaababa ti Dios dagiti al-aldawda, napnoan ti buteng dagiti tawtawenda.
Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
34 Tunggal parigaten ida ti Dios, rugianda a biroken isuna, ket agsublida ken sipapasnekda a mangsapul kenkuana.
När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
35 Lagipenda a ti Dios ti dakkel a batoda ken ti Kangangatoan a Dios ti mangis-ispal kadakuada.
Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
36 Ngem pasabluganda isuna ken agulbodda kenkuana kadagiti sasaoda.
Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
37 Ta dagiti pusoda ket saan a nagtalinaed a sipupudno kenkuana ken saanda a napudno iti tulagna.
Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
38 Ngem iti kinamanangngaasina, pinakawanna dagiti nagbasolda ket saanna a dinadael ida. Wen, adu a daras a linapdanna ti ungetna ken tineppelanna amin ti pungtotna.
Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
39 Nalagipna a naaramidda iti lasag, kasla angin a lumabas ken saanen nga agsubli.
Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
40 Namin-ano a daras a nagsukirda kenkuana idiay let-ang ken pinagladingitda isuna kadagiti langalang a rehion.
De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
41 Masansan a kinaritda ti Dios ken pinabainanda ti Nasantoan ti Israel.
De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
42 Saanda a pinanunot maipapan iti pannakabalinna, no kasano ti panangispalna kadakuada manipud iti kabusor
De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
43 idi inaramidna dagiti nakabutbuteng a pagilasinan idiay Egipto ken dagiti nakakaskasdaaw nga inaramidna iti rehion ti Soan.
Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
44 Pinagbalinna a dara dagiti karayan dagiti Egipcio tapno saanda a makainom kadagiti waigda.
Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
45 Nangibaon isuna kadagiti pangen dagiti ngilaw a nangalun-on kadakuada ken dagiti tukak a nagwaras iti dagada.
Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
46 Intedna kadagiti arabas dagiti mulada ken dagiti nagbannoganda kadagiti dudon.
Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
47 Dinadaelna dagiti ubasda babaen iti uraro ken dagiti kayoda a sikamoro babaen iti ad-adu pay a uraro.
Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
48 Pinagtudona iti uraro kadagiti bakada ken kinimatna dagiti dingwenda.
Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
49 Bimtak ti kinarungsot ti ungetna kadakuada. Nangiyeg iti pungtot, rungsot ken riribuk a kasla dagiti bunggoy a mangiyeg iti didigra.
Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
50 Nangisimpa isuna iti dalan ti pungtotna; saanna nga inkaluya ida iti pakatayanda ngem inyawatna ida iti didigra.
Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
51 Pinapatayna amin dagiti inauna nga anak iti Egipto, ti inauna nga anak ti pigsada kadagiti tolda ni Ham.
Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
52 Indauloanna a rimmuar dagiti tattaona a kasla karnero ken kasla arban nga indalanna ida a limmasat iti let-ang.
Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
53 Indauloanna ida a sitatalged ken awan nagbutnganda, ngem linapunos ti baybay dagiti kabusorda.
Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
54 Ket impanna ida iti nagbeddengan iti nasantoan a dagana, iti daytoy a bantay a nagun-od ti makannawan nga imana.
Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
55 Pinapanawna dagiti nasion manipud iti sangoananda ken intedna kadakuada dagiti tawidda; pinagnaedna dagiti tribu ti Israel kadagiti toldada.
Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
56 Nupay kasta, kinaritda ken sinukirda ti Kangatoan a Dios ken saanda a sinalimetmetan dagiti bilinna.
Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
57 Saanda a napudno ken manangallilawda a kasla kadagiti ammada; saanda a mapagnamnamaan a kas iti bai nga adda perdina.
Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
58 Ta pinagpungtotda isuna gapu kadagiti pagano nga altarda ken pinagimonda isuna gapu kadagiti didiosenda.
Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
59 Idi nangngeg ti Dios daytoy, nakaunget isuna ket inlaksidna a naminpinsan ti Israel.
Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
60 Binaybay-anna ti tabernakulo iti Silo, ti tolda a nagnaedanna iti sidong dagiti tattao.
Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
61 Impalubosna a masamsam ti pigsana ken intedna ti dayagna kadagiti ima ti kabusorna.
Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
62 Inyawatna dagiti tattaona iti kampilan ken nakaunget kadagiti tawidna.
Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
63 Inalun-on ti apuy dagiti agtutubo a lallaki ken dagiti agtutubo a babbaida ket awan ti kantada iti panagbuda.
Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
64 Natay dagiti padida babaen ti kampilan ket saan a makadung-aw dagiti baloda.
Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
65 Ket nakariing ti Apo a kasla nakaturog, a kasla mannakigubat nga agpukpukkaw gapu ti arak.
Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
66 Pinagsanudna dagiti kabusorna, ket inkabilna ida iti agnanayon a pannakaibabain.
Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
67 Linaksidna ti tolda ni Jose, ken saanna a pinili ti tribu ni Efraim.
Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
68 Pinilina ti tribu ni Juda ken ti bantay Sion nga inay-ayatna.
Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
69 Pinatakderna ti sanctuariona a a kasla kadagiti langlangit, a kasla iti daga nga impasdekna iti agnanayon.
Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
70 Pinilina ni David, nga adipenna, ket innalana isuna manipud iti pagap-apunan dagiti karnero.
Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
71 Innalana isuna manipud iti panangsursurotna kadagiti kabaian a karnero nga addaan ti urbon ken inyegna isuna tapno agbalin a pastor ni Jacob, dagiti tattaona ken iti Israel a tawidna.
Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
72 Impastoran ida ni David nga addaan kinapudno iti pusona ken indalanna ida babaen iti kinalaing dagiti imana.
Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
