Dagiti Salmo 139

1 O Yahweh, sinukimatnak, ken am-ammonak.

En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, du utransakar mig, och känner mig.

2 Ammom no agtugaw ken no agtakderak; maawatam dagiti pampanunotko uray adayoka kaniak.

Ehvad jag sitter eller uppstår, vetst du det; du förstår mina tankar fjerran.

3 Ammom ti dalanko ken inton agiddaak; pagaammom unay dagiti amin a dalanko.

Ehvad jag går, eller ligger, så äst du omkring mig, och ser alla mina vägar.

4 Ta awan ti sao nga innak isao a saanmo nga ammo a naan-anay, O Yahweh.

Ty si, det är intet ord på mine tungo, det du, Herre, icke allt vetst.

5 Lawlawlawennak iti likudan ken iti sangoanan ken ipatpataymo ti imam kaniak.

Du skaffar hvad jag både förr och efter gör, och håller dina hand öfver mig.

6 Ti kasta a pannakaammo ket nalabes unay kaniak; nangato unay, ken saanko daytoy a maawatan.

Sådana kunskap är mig för underlig, och för hög; jag kan icke begripat.

7 Sadino ti papanak tapno makalibasak iti Espiritum? Sadino ti mabalinko a pagkamangan manipud iti presensiam?

Hvart skall jag gå för dinom anda? Och hvart skall jag fly för ditt ansigte?

8 No agpangatoak kadagiti langit, addaka sadiay; no aramidek ti pagiddaak idiay sheol, adtoy, addaka sadiay. (Sheol h7585)

Fore jag upp i himmelen, så äst du der. Bäddade jag åt mig i helvete, si, så äst du ock der. (Sheol h7585)

9 No tumayabak kadagiti payyak ti agsapa ket apanak agnaed kadagiti ungto a paset iti ballasiw ti taaw,

Toge jag morgonrodnans vingar, och blefve ytterst i hafvet,

10 uray sadiay idalannakto ti imam, ken tenglennakto ti makannawan nga imam.

Så skulle dock din hand der föra mig, och din högra hand hålla mig.

11 No kunaek, “Awan duadua a ti sipnget ilemmengnak ken ti rabii ket isunto ti lawagko;”

Om jag sade: Mörker må betäcka mig, så måste natten ock vara ljus omkring mig.

12 uray ti sipnget ket saan a makalemmeng kenka. Ti rabii ket agraniag a kasla aldaw, ta ti sipnget ken ti lawag ket agpadpada laeng kenka.

Ty ock mörkret är icke mörkt när dig, och natten lyser såsom dagen; mörkret är såsom ljuset.

13 Binukelmo ti akin-uneg a kinataok; binukelnak iti aanakan ti inak.

Du hafver mina njurar i dine magt; du vast öfver mig i moderlifvet.

14 Agyamannak kenka, ta makapasiddaaw ken nakakaskasdaaw dagiti aramidmo. Ammom la unay ti biagko.

Jag tackar dig derföre, att jag underliga gjord är. Underlig äro din verk, och det besinnar min själ väl.

15 Saan a nailemmeng ti bagik kenka idi naaramidak iti nalimed, idi siaannad a naaramidak kadagiti kaunggan ti daga.

Mine ben voro dig intet fördolde, då jag uti det hemliga gjord var; då jag skapad vardt nedre i jordene.

16 Nakitanak iti uneg ti aanakan; dagiti amin nga aldaw a naituding para kaniak ket nailanaden iti librom sakbay pay a mapasamak ti umuna.

Din ögon sågo mig, då jag ännu oberedd var; och alla dagar voro uti dine bok skrefne, de ännu varda skulle, och ingen af dem kommen var.

17 Anian a nagpateg dagiti pampanunotmo kaniak, O Dios! Anian a nagadu ti pakadagupanda!

Men huru kostelige äro för mig, Gud, dina tankar! O! huru stort är deras tal!

18 No innak ida bilangen, ad-adu pay ti bilangda ngem iti darat. Inton agriingak, addaak latta dita dennam.

Skulle jag räkna dem, så vorde de flere än sanden. När jag uppvaknar, är jag ändå när dig.

19 No papatayem la koman ti nadangkes, O Dios; umadayokayo kaniak, dakayo a naranggas a tattao.

Ack! Gud, att du dråpe de ogudaktiga, och de blodgirige ifrå mig vika måste.

20 Suksukirendaka ken agtigtignayda a siaallilaw; agul-ulbod dagiti kabusormo.

Ty de tala om dig försmädeliga, och dine ovänner upphäfva sig utan sak.

21 Di met kagurgurak, O Yahweh, dagidiay a manggurgura kenka? Di met laklaksidek dagiti tumakder a bumusor kenka?

Jag hatar ju, Herre, de som dig hata, och mig förtryter om dem, att de sig emot dig sätta.

22 Kagurgurak ida iti kasta unay; nagbalinda a kabusorko.

Jag hatar dem med rätt allvar; derföre äro de mig hätske.

23 Sukimatennak, O Dios, ken ammoem ti pusok; padasennak ken ammoem dagiti pampanunotko.

Utransaka mig, Gud, och få veta mitt hjerta. Bepröfva mig, och förnim, huru jag menar det;

24 Kitaem no adda ti uray ania a nadangkes a wagas kaniak, ket idalannak iti dalan nga awan patinggana.

Och se till, om jag på enom ondom väg är, och led mig på den eviga vägen.