< Dagiti Proverbio 20 >
1 Ti arak ket kasla mananglalais ken ti naingel a mainom ket kasla makaringgor; saan a nasirib ti siasinoman nga iyaw-awan ti arak.
Der Wein ist ein Spötter, der Rauschtrank ein Lärmmacher, und keiner, der von ihm taumelt, ist weise. –
2 Ti panagbuteng iti ari ket kasla panagbuteng iti agngerngernger nga urbon a leon; ti mangpaunget kenkuana ket mapukawna ti biagna.
Des Königs Drohen ist wie das Knurren eines Löwen; wer ihn zum Zorn reizt, frevelt gegen sein Leben. –
3 Pakaidayawan ti siasinoman ti mangliklik iti riri, ngem makibiang ti maag iti panagsinnuppiat.
Ehrenvoll ist es für den Mann, vom Streit fernzubleiben; jeder Narr aber fängt Händel an. –
4 Saan nga agarado ti maysa a sadut a tao iti tiempo a masapulen nga agmula; agbirokto isuna iti maapit iti tiempo ti panagaapit ngem awanto ti maapitna.
Mit Eintritt des Herbstes mag der Faule nicht pflügen; wenn er dann in der Erntezeit (nach Früchten) verlangt, so ist nichts da. –
5 Dagiti panggep nga adda iti puso ti maysa a tao ket kasla adalem a danum, ngem addanto mannakaawat a tao a mangparuar kadagitoy.
Ein tiefes Wasser sind die Pläne im Herzen eines Menschen, aber ein kluger Mann weiß sie doch zu schöpfen. –
6 Adu a tao ti mangibagbaga a napudnoda, ngem adda aya met masarakam a tao a napudno?
Viele Menschen werden gütige Leute genannt, aber einen wirklich treuen Mann – wer findet den? –
7 Ti tao nga agar-aramid iti nalinteg ket agbibiag iti kinapudnona, ken naragsak dagiti annakna a sumarsaruno kenkuana.
Wer in seiner Unsträflichkeit als gerechter Mann wandelt: wohl seinen Kindern nach ihm! –
8 Ti ari nga agtugtugaw iti tronona a mangar-aramid kadagiti pagrebbengan ti maysa nga ukom ket arigna a tataepanna babaen kadagiti matana dagiti amin a dakes nga adda iti sangoananna.
Ein König, der auf dem Richterstuhl sitzt, macht, mit seinen Augen sichtend, alles Böse ausfindig. –
9 Siasino ti makaibaga a, “Pinagtalinaedko a nadalus ti pusok; nawayawayaanak manipud iti basol”?
Wer darf sagen: »Ich habe mein Herz unbefleckt erhalten, ich bin rein von Sünde geblieben«? –
10 Kagurgura ni Yahweh ti panangbaliw iti umno a timbang kasta met ti nakaor a rukod.
Zweierlei Gewicht und zweierlei Maß, die sind alle beide dem HERRN ein Greuel. –
11 Uray ti agtutubo ket mabalin a maammoan ti kababalinna babaen kadagiti tignayna, mabalin a maammoan no nadalus wenno nalinteg ti aramidna.
Schon ein Kind gibt durch sein Tun zu erkennen, ob seine Sinnesart lauter und aufrichtig ist. –
12 Dagiti lapayag a makangngeg ken dagiti mata a makakita-agpada nga inaramid ni Yahweh dagitoy.
Ein hörendes Ohr und ein sehendes Auge, die hat der HERR alle beide geschaffen. –
13 Saanmo nga ayaten ti pannaturog di la ket ta agbalinka a nakurapay; lukatam dagiti matam ket maaddaanka iti nawadwad a makan.
Liebe den Schlaf nicht, sonst verarmst du; halte die Augen offen, so wirst du satt zu essen haben. –
14 “Nagngina metten!” kuna ti gumatang, ngem inton makapanawen isuna ket agpaspasindayagen.
»Schlecht, schlecht!« sagt der Käufer; wenn er aber weggeht, dann lacht er sich ins Fäustchen. –
15 Adda balitok ken adu ti agkakangina a batbato, ngem maiyarig a napateg nga alahas dagiti nasirib a sasao.
Mögen auch Gold und Korallen in Fülle vorhanden sein: das kostbarste Gerät sind doch einsichtsvolle Lippen. –
16 Alaem ti pagan-anay no ti makinkukua iti pagan-anay ket pinatalgedanna ti kuarta nga inutang ti maysa a saanna nga am-ammo, ken pagbalinem nga isuna ti agbalin a pammatalged no patalgedanna dagiti mannakikamalala.
Nimm ihm seinen Rock, denn er hat für einen andern gebürgt; um fremder Leute willen pfände ihn aus. –
17 Nasam-it ti raman ti tinapay a naala babaen iti panangallilaw, ngem kalpasan dayta, mapnonto iti darat ti ngiwat ti nangan.
Süß schmeckt dem Menschen das durch Betrug erworbene Brot, hinterdrein aber hat er den Mund voll Kies. –
18 Dagiti plano ket maar-aramid babaen iti balakad, ken sakanto laeng makigubat no adda nasirib a naibalakad kenka.
Pläne kommen durch Beratschlagung zustande; darum führe Krieg (nur) mit kluger Überlegung. –
19 Ti managtsismis ket agibutaktak kadagiti palimed, ket isu a saanka a rumbeng a makikadua kadagiti tattao a nasao unay.
Geheimnisse verrät, wer als Verleumder umhergeht; darum laß dich nicht ein mit einem, der seine Lippen aufsperrt. –
20 No ilunlunod ti maysa a tao ti ama wenno ti inana, maiddepto ti pagsilawanna iti tengnga ti kasipngetan.
Wer seinem Vater und seiner Mutter flucht, dessen Leuchte wird zur Zeit tiefster Finsternis erlöschen. –
21 Ti tawid a nalaka a makagun-od iti damo ket bassitto laeng ti nasayaat maaramidanna iti udina.
Ein Besitz, den man mit Überstürzung gleich im Anfang erlangt hat, wird schließlich ungesegnet sein. –
22 Saanmo nga ibaga a, “Balsenkanto iti daytoy a nagbiddutam kaniak!” Urayem a ni Yahweh ti mangispal kenka.
Sage nicht: »Ich will das Böse vergelten!« Harre auf den HERRN, so wird er dir helfen. –
23 Kagurgura ni Yahweh dagiti nakaor a panangtimbang, ken saan a nasayaat dagiti nakusit a pagtimbangan.
Zweierlei Gewichtsteine sind dem HERRN ein Greuel, und falsche Waage ist ein übel Ding. –
24 Iturturong ni Yahweh dagiti addang ti maysa a tao; kasanona koma ngay ngarud a maawatan dagiti pasamak iti biagna?
Vom HERRN hängen die Schritte eines jeden ab; der Mensch aber – was versteht der von seinem Wege? –
25 Maiyarig a maysa a silo para iti maysa a tao ti panaggaganatna a mangibaga a, “Nasantoan daytoy a banag,” sana rugian a panunoten ti maipapan iti kayat a sawen dayta a banag kalpasan laeng iti panagsapatana.
Ein Fallstrick ist es für den Menschen, unbesonnen auszusprechen: »Geweiht!« und erst nach dem Geloben zu überlegen. –
26 Itataep ti masirib nga ari dagiti nadangkes, sana padalanan dagitoy iti pagir-irik.
Ein weiser König macht die Frevler ausfindig und läßt den Dreschwagen über sie hingehen. –
27 Ti espiritu ti maysa a tao ket maiyarig a pagsilawan nga inted ni Yahweh, a mangsukimat kadagiti amin a paset iti kaungganna.
Eine vom HERRN verliehene Leuchte ist der Geist des Menschen: er durchforscht alle Kammern des Leibes. –
28 Ti kinapudno iti tulag ken kinamatalek ti mangsaluad iti ari; ayat ti mangpatalinaed iti tronona.
Liebe und Treue beschirmen den König, und durch Liebe stützt er seinen Thron. –
29 Ti pakaidayawan dagiti agtutubo a lallaki ket ti pigsada, ken ti dayag dagiti natataengan a tattao ket ti ubanda.
Der Jünglinge Ruhm ist ihre Kraft, und der Greise Schmuck ist das graue Haar. –
30 Dagiti dunor ti mangdalus iti kinadakes, ken dagiti saplit ti mangdalus iti kaunggan ti maysa a tao.
Blutige Striemen scheuern das Böse weg, und Schläge säubern die Kammern des Leibes.