Dagiti Proverbio 1
1 Dagiti proverbio ni Solomon nga anak ni David, ti ari ti Israel.
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 Mangisuro dagitoy a proverbio iti kinasirib ken sursuro, mangisuro kadagiti sasao iti pudno a pannakaawat,
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 tapno maawatyo koma ti pannakailinteg tapno agbiagkayo babaen iti panangaramid iti umno, nalinteg, ken maiparbeng.
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 Mangted met dagitoy a proverbio iti kinasirib kadagiti saan a nasuroan, ken mangted iti pannakaammo ken kinatimbeng kadagiti agtutubo.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 Dumngeg koma dagiti nasirib a tattao ket manayunan ti pannakasursuroda, ken makagun-od koma dagiti mannakaawat a tattao iti pannakatarabay,
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 tapno maawatanda dagiti proverbio, pagsasao, ken dagiti sasao dagiti nasirib a tattao ken dagiti burburtiada.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 Ti panagbuteng kenni Yahweh ket isu ti pangrugian iti pannakaammo— laisen dagiti maag ti kinasirib ken disiplina.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Anakko, denggem dagiti sursuro ti amam, ken saanmo a baybay-an dagiti annuroten ti inam;
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 agbalindanto a makaay-ayo a balangat ti ulom ken kuwintas iti tengngedmo.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Anakko, no awisendaka dagiti managbasol iti basolda, agkedkedka a sumurot kadakuada.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 No kunaenda, “Kumuyogka kadakami, mangpadaantayo iti patayentayo, aglemmengtayo ket mangdaruptayo lattan kadagiti inosente a tattao.
Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
12 Alun-onentayo ida a sibibiag, kas iti panangala ti sheol kadagiti nasalun-at, ket pagbalinentayo ida a kas kadagiti matmatnag iti abut. (Sheol h7585)
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 Makasaraktayo kadagiti amin a kita dagiti napapateg a banbanag; punnoentayo dagiti balbalaytayo kadagiti tinakawtayo kadagiti dadduma.
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Makikappengka kadakami; pagbalinentayo a maymaysa ti supottayo.”
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
15 Anakko, saanka a makipagna kadakuada iti dayta a dalan; saanmo nga idisdiso ta sakam iti pagpagnaanda;
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 tumartaray dagiti sakada iti kinadakes ken agdardarasda a mangpasayasay iti dara.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Ta awan serserbina nga agipakatka iti iket a mangtiliw iti billit kabayatan a kumitkita ti billit.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 Agpadpadaan dagitoy a tattao a mangpapatayto met laeng kadagiti mismo a bagbagida— mangipakpakatda iti palab-og para kadagiti mismo a bagbagida.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Kasta dagiti wagas ti amin a tao a manggunggun-od kadagiti kinabaknang babaen iti kinakillo; dagiti banag a nagun-od babaen iti saan a maiparbeng a wagas ti mangpukawto kadagiti biag dagiti kumpet iti daytoy.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Agpukpukkaw ti kinasirib iti kalsada, ipigpigsana ti timekna kadagiti nagtengngaan ti ili;
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 aglaawlaaw isuna iti nagsasabatan dagiti kalsada, iti pagserkan dagiti ruangan ti siudad ket kunkunana,
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 “Dakayo nga awanan iti kinasirib, kasano pay kapaut aya ti panangay-ayatyo iti saanyo a maaw-awatan? Dakayo a mananglais, kasano pay kabayag aya ti panangragragsakyo iti pananglalaisyo, ken dakayo a maag, kasano pay kabayag aya a gurguraenyo ti kinalaing?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Denggenyo ti panangbabalawko; ibukbukkonto dagiti kapanunotak kadakayo; ipakaammokto dagiti sasaok kadakayo.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Immawagak ket saankayo a dimngeg; Inyunnatko ti imak, ngem awan ti nangikaskaso.
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 Ngem saanyo nga inkankano dagiti amin a sursurok ken saanyo nga impangag ti panangtubtubngarko.
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 Katawaakto ti pannakadidigrayo, laisenkayonto inton dumteng ti panagbuteng—
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 inton dumteng a kasla bagyo ti kasta unay a butengyo ket iyanginnakayo ti didigra a kas iti alipugpog, inton dumteng ti panagrigat ken panagtuok kadakayo.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Iti kasta ket awagandakto, ngem saanakto a sumungbat; kastanto unay ti panangawagda kaniak, ngem saandakto a masarakan.
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Gapu ta kagurada ti pannakaammo ken saanda a pinili ti agbuteng kenni Yahweh,
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 saanda a sinurot ti sursurok, ken linaisda amin a panangilintegko.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Kanendanto ti bunga dagiti aramidda, ket mapnekdanto babaen iti bunga dagiti panggepda.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 Mapapatayto dagiti saan a nasuroan inton tumallikudda, ket ti di panangikaskaso dagiti maag ti mangdadaelto kadakuada.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 Ngem ti siasinoman a dumngeg kaniak ket agbiagto a sitatalged ken aginananto a sitatalged nga awanan iti panagbuteng iti didigra.”
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
