Mateo 22
1 Nangibaga pay ni Jesus kadakuada kadagiti pangngarig a kunana,
Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
2 “Ti pagarian ti langit ket maiyarig iti maysa nga ari a nangrambak iti panagkasar ti anakna a lalaki.
"Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
3 Imbaonna dagiti adipenna a mangayab kadagiti naawis nga umay iti boda, ngem saanda nga immay.
Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
4 Nangibaon manen ti ari kadagiti sabali nga adipen, a kunana, 'Ibagayo kadagiti naawis, “Kitaenyo, naisaganakon dagiti makan. Napartin dagiti baka ken dagiti napalukmeg nga urbon, ket nakasaganan ti amin. Umaykayon iti boda.'''
Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
5 Ngem saanda nga inkaskaso ket pimmanawda, maysa ken maysa, napan iti talonna, ken dadduma met ket kadagiti pagbirukanda.
Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
6 Kinemmeg ti dadduma dagiti adipen ti ari, ket pinabainanda ida, sada pinatay.
Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
7 Nakapungtot ti ari ket nangibaon kadagiti soldadona ket pinatayda dagiti mammapatay, sada pinuoran ti siudadda.
Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
8 Ket kinunana kadagiti adipenna, 'Nakasaganan ti padaya, ngem saan a maikari dagiti naawis.
Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
9 Ngarud mapankayo kadagiti kangrunaan a dalan a nagsasabatan dagiti kalkalsada ket awisenyo amin a tattao a masalawyo nga umay makiboda.'
Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
10 Napan dagiti adipen kadagiti kalkalsada ket inummongong amin a tattao a nasarakanda, dakes ken naimbag. Isu a napunno ti salunan kadagiti bisita.
Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
11 idi simrek ti ari a mangkita kadagiti sangaili, adda nakitana a maysa a lalaki a saan a nakakawes iti pangkasar.
Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
12 Kinuna ti ari kenkuana, 'Gayyem, kasanoka a nakastrek ditoy a saanka a nakakawes iti pangkasar?' Ket saan a nakatagari ti lalaki.
Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
13 Ket kinuna ti ari kadagiti adipenna, 'Galutanyo ti ima ken saka daytoy a lalaki, ket ibellengyo idiay ruar a kasipngetan, a sadiay ket addanto ti panagsangsangit ken panagngaretnget dagiti ngipen.'
Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
14 Ta adu dagiti tattao a naayaban, ngem sumagmamano ti napili.”
Ty många äro kallade, men få utvalda."
15 Kalpasanna, pimmanaw dagiti Pariseo ket pinagtutungtonganda no kasanoda a mapalab-ogan ni Jesus kadagiti saona.
Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
16 Ket imbaonda kenkuana dagiti adalanda, agraman dagiti Herodiano. Kinunada kenni Jesus, “Maestro, ammomi a napudnoka, ken isursurom ti kinapudno maipanggep iti wagas ti Dios. Saanmo nga ikaskaso ti kapanunotan ti siasinoman, ken awan ti idumdumam kadagiti tattao.
Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
17 Isu nga ibagam kadakami, ania ti kapanunotam? Nainkalintegan kadi ti panagbayad iti buis kenni Cesar wenno saan?”
Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
18 Ngem naawatan ni Jesus ti kinadakesda ket kinunana, “Apay a susuotendak, dakayo a managinsisingpet?
Men Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
19 Ipakitayo kaniak ti barya a maibayad iti buis.” Ket nangyegda kenkuana iti denario.
Låten mig se skattepenningen." Då lämnade de fram till honom en penning.
20 Kinuna ni Jesus kadakuada, “Siasino ti makinladawan ken makinnagan kadagitoy?”
Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?"
21 Kinunada kenkuana, “ni Cesar.” Ket kinuna ni Jesus kadakuada, “Itedyo ngarud kenni Cesar dagiti banag a para kenni Cesar, ken iti Dios dagiti banag a para iti Dios.”
De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
22 Idi nangngegda dayta, nasdaawda. Ket imbatida isuna ket pimmanawda.
När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
23 Iti dayta met la nga aldaw, adda sumagmamano a Saduceo nga immasideg kenkuana, isuda dagiti mangibagbaga nga awan ti panagungar. Nagsaludsodda kenkuana,
Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
24 a kinunada, “Maestro, kinuna ni Moises, 'No matay ti maysa a lalaki, nga awanan iti annak, masapul nga asawaen ti kabsatna a lalaki ti asawana ket maaddaan isuna iti anak babaen iti kabsatna a lalaki.'
och sade: "Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
25 Adda pito nga agkakabsat a lallaki. Nangasawa ti inauna ket kalpasanna natay. Agsipud ta awan putotna, imbatina ti asawana iti kabsatna a lalaki.
Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
26 Ket isu met laeng ti inaramid ti maikadua a kabsatna a lalaki, kasta met iti maikatlo, agingga iti maikapito a kabsatna a lalaki.
Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
27 Kalpasanda amin, natay ti babai.
Sist av alla dog hustrun.
28 Ita iti panagungar, siasino kadagiti pito nga agkakabsat a lallaki ti makin-asawa iti babai? Ta aminda ket nagbalin nga asawana.”
Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne."
29 Ngem simmungbat ni Jesus ket kinunana kadakuada, “Nagbiddutkayo, gapu ta saanyo nga ammo ti Nasantoan a Sursurat wenno ti pannakabalin ti Dios.
Jesus svarade och sade till dem: "I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
30 Ta inton panagungar ket saandan a mangasawa, wenno agbalin nga asawa. Ngem ketdi, kasladanto kadagiti anghel idiay langit.
Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
31 Ngem no maipanggep iti panagungar dagiti natay, saanyo kadi a nabasa ti naisao kadakayo ti Dios, a kunana,
Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
32 ’Siak ti Dios ni Abraham, ti Dios ni Isaac, ken ti Dios ni Jacob'? Ti Dios ket saan a Dios dagiti natay, ngem kadagiti sibibiag.”
'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande."
33 Idi nangngegan daytoy dagiti adu a tattao, nasdaawda iti panursurona.
När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
34 Ngem idi nangngeg dagiti Pariseo a napaulimek ni Jesus dagiti Saduceo, naguummongda.
Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
35 Maysa kadakuada, a maysa nga abogado ti nagsaludsod kenkuana, kas panangsuotna kenkuana—
och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
36 “Maestro, ania ti kangrunaan a bilin iti linteg?”
"Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?"
37 Kinuna ni Jesus kenkuana, '''Ayatem ti Apo a Diosmo iti amin a pusom, iti amin a kararruam, ken iti amin a panunotmo.'
Då svarade han honom: "'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
38 Daytoy ti kangrunaan ken umuna a bilin.
Detta är det yppersta och förnämsta budet.
39 Ket ti maikadua a bilin ket kas met la iti daytoy— ‘Ayatem ti kaarrubam kas iti bagim.
Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
40 Kadagitoy dua a bilbilin, isu ti pagbatayan iti sibubukel a linteg ken dagiti profeta.”
På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."
41 Ita, kabayatan a naummong pay laeng dagiti Pariseo, nagdamag ni Jesus iti maysa a saludsod kadakuada.
Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
42 Kinunana, “Ania iti kapanunutanyo maipapan iti Cristo? Siasino ti makin-anak kenkuana?” Kinunada kenkuana, “Anak a lalaki ni David.”
och sade: "Vad synes eder om Messias, vems son är han?" De svarade honom: "Davids."
43 Kinuna ni Jesus kadakuada, “Apay ngarud nga inawagan isuna ni David iti Apo babaen iti Espiritu, a kunana,
Då sade han till dem: "Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
44 'Kinuna ti Apo iti Apok, “Agtugawka iti makannawan nga imak, agingga a pagbalinek a pagbatayan dagiti sakam dagiti kabusormo.'”?
'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
45 No inawagan ni David ni Cristo iti Apo', kasano a nagbalin isuna a putot ni David?”
Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?"
46 Awan ti uray maysa a nakasungbat kenkuana, ken awanen ti uray maysa a tao a nakaitured a nagdamag iti adu pay a saludsod kenkuana manipud iti dayta nga aldaw.
Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
