< Lucas 11 >

1 Iti napasamak, kalpasan a nagkararag ni Jesus iti maysa a disso, maysa kadagiti adalan na ti nagkuna, “Apo, isuro nakami nga agkararag a kas iti panangisuro ni Juan kadagiti adalan na.”
Und es begab sich, daß er war an einem Ort und betete. Und da er aufgehöret hatte, sprach seiner Jünger einer zu ihm: HERR, lehre uns beten, wie auch Johannes seine Jünger lehrete.
2 Kinuna ni Jesus kadakuada, “No agkararag kayo, kastoy ti ibaga yo, 'Ama, paidayawmo ti nagan mo. Dumteng koma ti pagariam.
Er aber sprach zu ihnen: Wenn ihr betet, sprecht: Unser Vater im Himmel, dein Name werde geheiliget. Dein Reich komme. Dein Wille geschehe auf Erden wie im Himmel.
3 Ited mo kadakami iti tunggal aldaw ti inaldaw nga tinapaymi.
Gib uns unser täglich Brot immerdar.
4 Pakawanennakami kadagiti basbasol mi, gapu ta dakami ket pakpakawanen mi met dagiti amin a nakabulod kadakami. Ket saannakami nga iturong iti sulisog.'”
Und vergib uns unsere Sünden; denn auch wir vergeben allen, die uns schuldig sind. Und führe uns nicht in Versuchung, sondern erlöse uns von dem Übel.
5 Imbaga ni Hesus kadakuada, “Siasino kadakayo ti addaan iti gayyem, a no mapankayo kenkuana iti tengnga ti rabii ket ibagayo kenkuana, 'Gayyem, pabulodannak iti tallo piraso a tinapay,
Und er sprach zu ihnen: Welcher ist unter euch, der einen Freund hat und ginge zu ihm um Mitternacht und spräche zu ihm: Lieber Freund, leihe mir drei Brote;
6 gapu ta adda ti gayyemko nga dimmagas manipud iti kalsada, ket awan ti ania man a maipasangok kenkuana.
denn es ist mein Freund zu mir kommen von der Straße, und ich habe nicht, was ich ihm vorlege;
7 Ket ti adda iti uneg, sumungbat ket mabalin a kunaenna, 'Dinak ringgoren. Nakaserran ti ridaw ket dagiti annakko, ken siak, adda kamin iti pagiddaan. Saanak a makabangon nga mangted iti tinapay kenka.'
und er drinnen würde antworten und sprechen: Mach' mir keine Unruhe; die Tür ist schon zugeschlossen, und meine Kindlein sind bei mir in der Kammer; ich kann nicht aufstehen und dir geben.
8 Ibagak kadakayo, uray saan nga bummangon nga mangted iti tinapay kadakayo, gapu ta sika ket gayyemna, ngem gapu ta awan bainyo nga mangipilit, bumangonto ket itedna tu kaadu ti tinapay a masapulyo.
Ich sage euch, und ob er nicht aufsteht und gibt ihm darum, daß er sein Freund ist, so wird er doch um seines unverschämten Geilens willen aufstehen und ihm geben, wieviel er bedarf.
9 Ibagak pay kadakayo, agdawatkayo ket maitedto kadakayo; agsapulkayo ket makabirukkayto; agtuktokkayo ket mailukatankayto.
Und ich sage euch auch: Bittet, so wird euch gegeben; suchet, so werdet ihr finden; klopfet an, so wird euch aufgetan.
10 Ta ti tunggal tao nga agdawat ket umawat; ken ti tao nga agsapsapul ket makabirukto; ken ti tao nga agtuktuktok ket mailukatan.
Denn wer da bittet, der nimmt; und wer da suchet, der findet; und wer da anklopfet, dem wird aufgetan.
11 Siasino kadakayo ti ama nga nu agdawat ti anakna a lalaki iti tinapay ket ikkan na iti bato, wenno imbes nga lames ket uleg?
Wo bittet unter euch ein Sohn den Vater ums Brot, der ihm einen Stein dafür biete? und so er um einen Fisch bittet, der ihm eine Schlange für den Fisch biete?
12 Wenno, nu dumawat iti itlog, manggagama aya ti itedna kenkuana?
oder so er um ein Ei bittet, der ihm einen Skorpion dafür biete?
13 Nu kasta ngarud, nu dakayo nga managdakdakes ket Ammo yo nga mangted iti nasayaat nga sagut kadagiti annak yo, dinto ket ad-adda pay nga ti amayo sadi langit, ited na ti Espiritu Santo na kadagiti agdawat.”
So denn ihr, die ihr arg seid, könnet euren Kindern gute Gaben geben, wieviel mehr wird der Vater im Himmel den Heiligen Geist geben denen, die ihn bitten!
14 Iti saan nga nabayag, mangpakpaksiat ni Hesus iti demonyo, ket daytoy umel. Ti napasamak ket idi rimuar daytoy nga demonyo, nagsao ti umel a tao. Ket dagiti tattao, nasdaaw da unay!
Und er trieb einen Teufel aus, der war stumm. Und es geschah, da der Teufel ausfuhr, da redete der Stumme. Und das Volk verwunderte sich.
15 Ngem adda sumagmamano nga tattao nga nagkuna, “Babaen kenni Beelzebul, nga mangiturturay kadagiti demonyo, mangpakpaksiat isuna kadagiti demonyo.”
Etliche aber unter ihnen sprachen: Er treibt die Teufel aus durch Beelzebub, den Obersten der Teufel.
16 Dagiti dadduma, sinuot da isuna ket binirukanda isuna iti pagilasinan nga nagtaud sadi langit.
Die andern aber versuchten ihn und begehreten ein Zeichen von ihm vom Himmel.
17 Ngem ammo ni Jesus dagiti panpanunotenda ket kinunana kadakuada, “Tunggal pagarian a nabingaybingay nga maibusor metlaeng iti daytoy, ket mapanawan, ken ti balay nga nabingaybingay nga maibusor metlaeng iti daytoy ket marba.
Er aber vernahm ihre Gedanken und sprach zu ihnen: Ein jeglich Reich, so es mit ihm selbst uneins wird, das wird wüste, und ein Haus fällt über das andere.
18 No mabingaybingay ni Satanas a maibusor iti bagbagina, kasano ngarud nga makatakder ti pagarianna? Gapu ta iti kunayo pakpaksiatek dagiti demonyo babaen kenni Beelzebul.
Ist denn der Satanas auch mit ihm selbst uneins, wie will sein Reich bestehen? dieweil ihr saget, ich treibe die Teufel aus durch Beelzebub.
19 Nu mangpaksiatak kadigiti demonyo babaen kenni Beelzebul, babaen kenni sinno nga pakpaksiaten isuda dagiti pasurotyo? Gapu iti daytoy, isudanto ti mangukom kadakayo.
So aber ich die Teufel durch Beelzebub austreibe, durch wen treiben sie eure Kinder aus? Darum werden sie eure Richter sein.
20 Ngem nu paksiatek dagiti demonyo babaen iti ramay ti Dios, dimteng ngarud ti pagarian ti Dios kadakayo.
So ich aber durch Gottes Finger die Teufel austreibe, so kommt je das Reich Gottes zu euch.
21 No bantayan ti maysa a napigsa a lalaki a kumpleto iti igam ti bukodna a balay, natalged dagiti sanikuana,
Wenn ein starker Gewappneter seinen Palast bewahret, so bleibt das Seine mit Frieden.
22 ngem nu abaken isuna ti napigpigsa a lalaki, alaen ti napigpigsa nga lalaki ti igam dayta a lalaki ket samsamenna iti sanikua diay lalaki.
Wenn aber ein Stärkerer über ihn kommt und überwindet ihn, so nimmt er ihm seinen Harnisch, darauf er sich verließ, und teilet den Raub aus.
23 Ti saan a makikadua kaniak ket maibusor kaniak, ket ti saan met a makipagurnong kaniak ket agiwara.
Wer nicht mit mir ist, der ist wider mich; und wer nicht mit mir sammelt, der zerstreuet.
24 No ti narugit nga espiritu ket pumanaw iti maysa a tao, lumabas iti saan a madandanoman nga disso ken agsapul iti paginanaanna. Ket inton awan ti mabirukanna, ibagana, 'Agsubliak iti balayko nga naggapuak.'
Wenn der unsaubere Geist von dem Menschen ausfähret, so durchwandelt er dürre Stätten, suchet Ruhe und findet sie nicht; so spricht er: Ich will wieder umkehren in mein Haus, daraus ich gegangen bin.
25 Ket iti panagsublina, masarakanna nga dayta a balay ket nawalisan ken naisimpan.
Und wenn er kommt, so findet er's mit Besemen gekehret und geschmücket.
26 Ket mapan nga mangikuyog iti pito pay nga espiritu a nadakdakes pay ngem isu ket sumrekda amin tapno agianda sadiay. Ket ti kamaudianan a kasasaad dayta a lalaki ket agbalin a nakarkaro pay ngem iti damo.”
Dann gehet er hin und nimmt sieben Geister zu sich, die ärger sind denn er selbst; und wenn sie hineinkommen, wohnen sie da; und wird hernach mit demselbigen Menschen ärger denn vorhin.
27 Ti napasamak ket, idi ibagbagana dagitoy a banbanag, adda maysa nga babai nga nangipigsa iti saona iti ngatoen iti kaadduan dagiti tattao ken kinunana kenkuana, “Nabendisionan ti anak-anakan nga nangipasngay kenka ken ti suso a nangpasuso kenka.”
Und es begab sich, da er solches redete, erhub ein Weib im Volk die Stimme und sprach zu ihm: Selig ist der Leib, der dich getragen hat, und die Brüste, die du gesogen hast.
28 Ngem kinunana, “Ad-adda nga nabendisionan dagiti dumngeg iti sao ti Dios ken idulinda daytoy.”
Er aber sprach: Ja, selig sind, die das Wort Gottes hören und bewahren.
29 Kabayatan nga umad-adu dagiti tattao nga makitaripnong, inrugina nga imbaga, “Daytoy nga kapututan ket nagdakes nga kapututan. Sapulenna ti pagilasinan, ngem awan ti maited a pangilasinan malaksid iti pagilasinan ni Jonas.
Das Volk aber drang hinzu. Da fing er an und sagte: Dies ist eine arge Art; sie begehret ein Zeichen, und es wird ihr kein Zeichen gegeben denn nur das Zeichen des Propheten Jona.
30 Ta kas iti panagbalin ni Jonas nga pagilasinan kadagiti taga-Ninive, kastanto met nga ti Anak ti Tao ket agbalin nga pagilasinan iti daytoy nga kapututan.
Denn wie Jona ein Zeichen war den Niniviten, also wird des Menschen Sohn sein diesem Geschlechte.
31 Tumakderto ti Reyna iti Abagatan iti panangukom a kadwana dagiti lalaki iti daytoy nga kapututan ket ikeddengna ida, ta naggapo isuna iti pungto ti daga nga agdenggen iti kinasirib ni Solomon, ken kitaenyo, adda ditoy ti natantan-ok pay ngem ni Solomon.
Die Königin von Mittag wird auftreten vor dem Gerichte mit den Leuten dieses Geschlechts und wird sie verdammen; denn sie kam von der Welt Ende, zu hören die Weisheit Salomos. Und siehe, hier ist mehr denn Salomo.
32 Agtakderto dagiti lalaki iti Ninive iti pangukoman a kaduada dagiti tatao iti daytoy nga kapututan ket ikeddengdanto daytoy, ta nagbabawidan gapu iti inkaskasaba ni Jonas, ken kitaenyo, adda ditoy ti natantan-ok pay ngem ni Jonas.
Die Leute von Ninive werden auftreten vor dem Gerichte mit diesem Geschlecht und werden's verdammen; denn sie taten Buße nach der Predigt des Jona. Und siehe, hier ist mehr denn Jona.
33 Awan ti siasinoman nga nu malpasna nga sindian ti lampara ket ikabilna iti maysa nga nasipnget nga siled wenno iti sirok ti labba, ngem ketdi, ikabilna iti pagidisdisuan iti lampara tapno masilawan dagiti sumrek.
Niemand zündet ein Licht an und setzt es an einen heimlichen Ort, auch nicht unter einen Scheffel, sondern auf den Leuchter, auf daß, wer hineingehet, das Licht sehe.
34 Ti matam iti lampara ti bagim. Nu nasayaat ti matam, iti bagi ket mapunno iti lawag. Ngem nu madi ti matam, iti bagi ket mapunno iti kinasipnget.
Das Auge ist des Leibes Licht. Wenn nun dein Auge einfältig sein wird, so ist dein ganzer Leib licht. So aber dein Auge ein Schalk sein wird, so ist auch dein Leib finster.
35 Ngarud, agannadkayo nga ti lawag nga adda kadakayo ket saan nga kinasipnget.
So schaue darauf, daß nicht das Licht in dir Finsternis sei!
36 Tapno iti kasta, mapunno ti bagiyo iti lawag ken awan pulos pasetna nga adda iti sipnget, ket ti intero a bagiyo ket agbalin nga kasla adda lampara nga mangisilnag iti lawagna kadakayo.”
Wenn nun dein Leib ganz licht ist, daß er kein Stück von Finsternis hat, so wird er ganz licht sein und wird dich erleuchten wie ein heller Blitz.
37 Idi nalpas isuna nga nagsao, dinawat ti maysa a Pariseo nga makipangan isuna iti balayna, ket simrek ngarud ni Hesus ket nagsadag.
Da er aber in der Rede war, bat ihn ein Pharisäer, daß er mit ihm das Mittagsmahl äße. Und er ging hinein und setzte sich zu Tische.
38 Ket nasdaaw ti Pariseo ta saan nga nagbuggo ni Hesus sakbay ti pangrabii.
Da das der Pharisäer sah, verwunderte er sich, daß er sich nicht vor dem Essen gewaschen hätte.
39 Ngem kinuna ti Apo kenkuana, “Ita ngarud, dakayo nga Pariseo, ugasanyo ti akinruar a paset dagiti tasa ken mallukong, ngem ti kaungganyo ket napunno iti kinaagom ken kinadakes.
Der HERR aber sprach zu ihm: Ihr Pharisäer haltet die Becher und Schüsseln auswendig reinlich; aber euer Inwendiges ist voll Raubes und Bosheit.
40 Dakayo a saan nga makaaw-awat a lallaki! Saankadi nga ti nangaramid iti uneg ket inaramidna met ti akinruar.
Ihr Narren, meinet ihr, daß inwendig rein sei, wenn's auswendig rein ist?
41 Itedyo kadagiti nakurapay ti anyaman nga adda iti uneg, ket amin nga banbanag ket malinisan para kadakayo.
Doch gebt Almosen von dem, was da ist, siehe, so ist's euch alles rein.
42 Ngem asi kayo pay nga Pariseo, ta itedyo ti apagkapulo dagiti menta ken ruda ken amin mulmula iti bangkag, ngem baybay-anyo ti kinalinteg ken ti ayat iti Dios. Masapol nga nalinteg ti ikastayo ken ayatenyo ti Dios, nga saanyo a liwayan nga aramiden dagiti daddumapay a banbanag.
Aber wehe euch Pharisäern, daß ihr verzehntet die Minze und Raute und allerlei Kohl und gehet vorbei an dem Gericht und an der Liebe Gottes! Dies sollte man tun und jenes nicht lassen.
43 Asikayo pay nga Pariseo, ta pagaayatyo dagiti tugaw iti sangwanan kadagiti sinagoga ken dagiti narespeto a pammadayaw iti ayan dagiti pagtagilakuan.
Wehe euch Pharisäern, daß ihr gerne obenan sitzet in den Schulen und wollet gegrüßt sein auf dem Markte!
44 Asikayo pay, ta kaskayla kadagiti awan markana nga tantanem a saan nga ammo dagiti tattao ket badbaddekanda.”
Wehe euch Schriftgelehrten und Pharisäern, ihr Heuchler, daß ihr seid wie die verdeckten Totengräber, darüber die Leute laufen und kennen sie nicht!
45 Ket simmungbat kenkuana ti maysa nga manursuro iti linteg dagiti Judio a kunana, “Maestro, dayta nga ibagbagam, laisennakami met laeng.”
Da antwortete einer von den Schriftgelehrten und sprach zu ihm: Meister, mit den Worten schmähest du uns auch.
46 Kinuna ni Hesus, “Asikayo pay a manursuro iti linteg! Ta pagbaklayenyo dagiti lallaki kadagiti awit nga nadagsen nga baklayen, ngem dakayo, uray la saan a sagiden ti maysa kadagiti ramayyo dagidiay nga awit.
Er aber sprach: Und wehe auch euch Schriftgelehrten! Denn ihr beladet die Menschen mit unerträglichen Lasten, und ihr rühret sie nicht mit einem Finger an.
47 Asikayo pay, ta agipatakderkayo kadagiti pakalaglagipan dagiti tanem dagiti propeta, ngem dagiti met kapuonanyo ti nangpatay kadakuada.
Wehe euch! Denn ihr bauet der Propheten Gräber; eure Väter aber haben sie getötet.
48 Isunga maysakayo nga saksi ken nangpanuynoy kadagiti aramid dagiti kapuonanyo, ta kinapudnona ket pinatayda dagiti propeta nga akin tanem kadagiti ipatpatakderanyo kadagiti pakalaglagipan.
So bezeuget ihr zwar und bewilliget in eurer Väter Werk; denn sie töteten sie, so bauet ihr ihre Gräber.
49 Gapu met laeng iti daytoy, kinuna ti kinasirib ti Dios, 'Ibaonkonto kadakuada dagiti propeta ken dagiti apostol ket parigaten ken papatayenda dagiti dadduma kadagitoy.'
Darum spricht die Weisheit Gottes: Ich will Propheten und Apostel zu ihnen senden, und derselbigen werden sie etliche töten und verfolgen,
50 Daytoy to nga kapututan ti mapabasol para iti amin a dara dagiti propeta nga naibukbok sipud pay iti panangrugi ti lubong, manipud
auf daß gefordert werde von diesem Geschlecht aller Propheten Blut, das vergossen ist, seit der Welt Grund gelegt ist,
51 iti dara ni Abel inggana iti dara ni Zacarias, nga napapatay iti nagbaetan iti altar ken ti nasantoan a disso. Wen, ibagak kadakayo, nga daytoyto a kaputotan ti mapabasol.
von Abels Blut an bis auf das Blut des Zacharias, der umkam zwischen dem Altar und Tempel. Ja, ich sage euch, es wird gefordert werden von diesem Geschlechte.
52 Asikayo pay nga mangisursuro kadagiti linteg ti Hudio, gapu ta innalayo iti tulbek ti kinasirib; ket dakayo nga mismo, saankayo nga sumsumrek, ken laplappedanyo pay dagiti sumrek.”
Wehe euch Schriftgelehrten! denn ihr den Schlüssel der Erkenntnis habt. Ihr kommt nicht hinein und wehret denen, die hinein wollen.
53 Kalpasan a pimmanaw ni Hesus sadiay, dagiti eskriba ken dagiti Pariseo, kinontrada isuna ken nakisinnuppiatda kenkuana maipanggep iti adu a banbanag,
Da er aber solches zu ihnen sagte, fingen an die Schriftgelehrten und Pharisäer, hart auf ihn zu dringen und ihm mit mancherlei Fragen den Mund zu stopfen,
54 kas panangpadasda nga palab-ogan isuna kadagiti ibagbagana.
und lauerten auf ihn und suchten, ob sie etwas erjagen könnten aus seinem Munde, daß sie eine Sache wider ihn hätten.

< Lucas 11 >