< Levitico 25 >
1 Nagsao ni Yahweh kenni Moises idiay Bantay Sinai, imbagana,
Und der HERR gebot dem Mose auf dem Berge Sinai folgendes:
2 “Agsaoka kadagiti Israelita ket ibagam kadakuada, 'Inton mapankayo iti daga nga itedko kadakayo, ket masapul nga paginanaen ti daga tapno ngilinen ti Aldaw a Panaginana para kenni Yahweh.
»Teile den Israeliten folgende Verordnungen mit: Wenn ihr in das Land kommt, das ich euch geben werde, so soll das Land dem HERRN einen Sabbat halten.
3 Masapul a mulaanyo ti taltalonyo iti las-ud iti innem a tawen, ken iti las-ud iti innem a tawen ket masapul nga arbasanyo ti kaubasanyo ken apitenyo ti bungada.
Sechs Jahre sollst du dein Feld bestellen und sechs Jahre deinen Weinberg beschneiden und den Ertrag des Landes einbringen;
4 Ngem iti maikapito a tawen, masapul a mangilin ti natalna a Panaginana ti daga, maysa a Panaginana para kenni Yahweh. Masapul a saanyo a mulaan dagiti taltalonyo wenno arbasan ti kaubasanyo.
aber im siebten Jahre soll das Land einen Sabbat der Ruhe haben, eine dem HERRN geweihte Ruhezeit: da darfst du dein Feld nicht bestellen und deinen Weinberg nicht beschneiden;
5 Masapul a saanyo nga ipaapit dagiti aniaman a nagtubo lattan, ket masapul a saanyo nga ipaapit dagiti aniaman nga ubas a nagtubo kadagiti saanyo a naarbasan a lanut. Tawen daytoy iti natalna a panaginana para iti daga.
auch den Wildwuchs deiner (vorjährigen) Ernte darfst du nicht einheimsen und die Trauben von deinem unbeschnittenen Weinstock nicht lesen: es soll ein Sabbatjahr für das Land sein.
6 Aniaman nga agtubo iti saan a nataripato a daga kabayatan ti Tawen a Panaginana ket taraon para kadakayo. Dakayo, dagiti lallaki ken babbai nga adipenyo, dagiti matangtangdanan nga adipenyo ken dagiti ganggannaet a makipagnanaed kadakayo ket mabalin nga agapit iti taraon.
Was das Land während seiner Ruhezeit von selbst hervorbringt, soll euch zur Nahrung dienen, dir sowie deinen Knechten und Mägden, deinen Tagelöhnern und den Beisassen, die bei dir als Gäste leben;
7 Ken dagiti dingwenyo ken dagiti atap nga ayup ket mabalin a mangan iti aniaman kadagiti ibunga iti daga.
auch deinem Vieh und den wilden Tieren, die in deinem Lande leben, soll der gesamte Ertrag (dieses Jahres) zur Nahrung dienen.«
8 Masapul a mangbilangkayo iti pito a Tawen a Panaginana, dayta ket, mamimpito a sagpipito a tawen, tapno addanto iti pito a tawen a Panaginana, nga agdagup iti 49 a tawen.
»Sodann sollst du dir sieben solcher Sabbatjahre, also siebenmal sieben Jahre, abzählen, so daß dir die Zeit der sieben Sabbatjahre neunundvierzig Jahre beträgt.
9 Kalpasanna, masapul a puyotanyo iti napigsa ti trumpeta iti sadinoman iti maikasangapulo nga aldaw iti maikapito a bulan. Iti Aldaw ti Pannakapakawan ti basol ket masapul a puyotanyo ti trumpeta iti entero a dagayo.
Dann sollst du am zehnten Tage des siebten Monats die Lärmposaune erschallen lassen; am Versöhnungstage sollt ihr die Posaunen überall in eurem Lande erschallen lassen
10 Masapul nga idatonyo ti maikalimapulo a tawen kenni Yahweh ken iwaragawagyo ti pannakawayawaya iti entero a daga kadagiti amin nga agnanaed iti daytoy. Daytoy ket Tawen ti Panagisubli para kadakayo, a dagiti sanikua ken dagiti tagabu ket masapul a maisubli kadagiti pamiliada.
und so das fünfzigste Jahr heiligen, und sollt im Lande Freiheit für alle seine Bewohner ausrufen: ein Halljahr soll es für euch sein, in dem ein jeder von euch wieder zu seinem Besitz kommen und ein jeder zu seiner Familie zurückkehren soll.
11 Ti maikalimapulo a tawen ket Tawen ti Panagisubli para kadakayo. Masapul a saankayo nga agmula wenno agapit. Kanenyo ti aniaman a nagtubo lattan, ken apitenyo dagiti ubas a nagtubo kadagiti saan a naarbasan a lanut.
Ein Halljahr soll also jedes fünfzigste Jahr für euch sein; da dürft ihr weder säen, noch das, was von selbst gewachsen ist, einernten, noch Trauben von den unbeschnittenen Weinstöcken lesen;
12 Ta Tawen ti Panagisubli daytoy, nga agbalinto a nasantoan para kadakayo. Masapul a kanenyo dagiti bunga dagiti nagtubo lattan kadagiti taltalonyo.
denn ein Halljahr ist es: es soll euch heilig sein; vom Felde weg sollt ihr essen, was es von selbst hervorbringt.
13 Masapul nga isubliyo iti tunggal maysa ti bukodna a sanikua iti daytoy a Tawen ti Panagisubli.
In solchem Halljahr soll ein jeder von euch wieder zu seinem Besitz kommen.
14 No aglakokayo iti aniaman a daga iti kaarrubayo wenno gumatangkayo iti daga iti kaarrubayo, saanyo a sauren wenno pagaramidan iti dakes ti tunggal maysa.
Wenn du also deinem Nächsten etwas verkaufst oder von deinem Nächsten etwas kaufst, so sollt ihr einander nicht übervorteilen,
15 No gumatangkayo iti daga iti kaarrubayo, bilangenyo dagiti tawen ken dagiti mula a mabalin a maapit agingga iti sumaruno a Tawen ti Panagisubli. Masapul a panunoten met dayta ti kaarrubayo nga agilaklako iti daga.
sondern nach der Zahl der Jahre, die seit dem (letzten) Halljahr verflossen sind, sollst du von deinem Nächsten kaufen, und nach der Zahl der Erntejahre soll er dir verkaufen.
16 Ti ad-adu a bilang iti tawen agingga iti sumaruno a Tawen ti Panagisubli ket panginaenna ti gatad ti daga, ken ti basbassit a bilang dagiti tawen agingga iti sumaruno a Tawen ti Panagisubli ket palakaenna ti gatad daytoy, gapu ta ti bilang dagiti maapit manipud iti daga para iti baro nga akinkukua ket mainaig iti bilang dagiti tawen sakbay iti sumaruno a Tawen ti Panagisubli.
Bei einer größeren Zahl von Jahren (bis zum nächsten Halljahr) sollst du den Kaufpreis für ein Grundstück verhältnismäßig erhöhen und bei einer kleineren Zahl von Jahren den Kaufpreis verhältnismäßig verringern; denn er verkauft dir nur eine (bestimmte) Anzahl von Ernten.
17 Masapul a saanyo a sauren wenno pagaramidan iti dakes ti tunggal maysa; ngem ketdi, masapul a raemenyo ti Diosyo, ta Siak ni Yahweh a Diosyo.
Keiner übervorteile also den andern, sondern du sollst dich vor deinem Gott fürchten; denn ich bin der HERR, euer Gott.
18 Ngarud, masapul nga agtulnogkayo kadagiti bilbilinko, salimetmetanyo dagiti lintegko, ken tungpalenyo dagitoy. Ket agbiagkayonto a sitatalged iti daga.
So verfahrt denn nach meinen Anordnungen und beobachtet meine Gebote und handelt nach ihnen, so werdet ihr in eurem Lande in Sicherheit wohnen.
19 Pataudento ti daga dagiti bungana, ken mapnekayonto a mangen ket agbiagkayo sadiay a sitatalged.
Dann wird das Land euch seinen Ertrag geben, so daß ihr euch satt essen könnt und in Sicherheit darin wohnt.
20 Nalabit nga ibagayo, “Anianto ti kanenmi iti maikapito a tawen? Kitaem, saankami a makamula wenno makaapit.”
Wenn ihr aber fragt: ›Wovon sollen wir uns denn im siebten Jahre nähren, wenn wir doch weder säen noch den erforderlichen Ertrag einernten dürfen?‹,
21 Ibaonkonto ti bendissionko kadakayo iti maikanem a tawen, ket mangipaayto daytoy iti umdas nga apit para iti tallo a tawen.
so sollt ihr wissen: ich werde euch im sechsten Jahre meinen Segen zuwenden, daß es euch den Ertrag für drei Jahre liefern soll.
22 Agmulakayonto iti maikawalo a tawen ket agtultuloykayonto a mangan manipud kadagiti bunga iti napalabas a tawen ken ti naipenpen a taraon. Agingga a dumteng ti panagaapit iti maikasiam a tawen, mabalinkayonto a mangan manipud kadagiti taraon a naipenpen kadagiti napalabas a tawen.
Obgleich ihr daher erst im achten Jahre säet, werdet ihr doch immer noch von dem früheren Ertrage altes Getreide zu essen haben; bis ins neunte Jahr, bis dessen Ernte eingebracht ist, werdet ihr altes Getreide zu essen haben.
23 Masapul a saan a mailako ti daga iti baro a mangtagikua iti daytoy nga agnanayon, gapu ta kukuak ti daga. Ganggannaetkayo amin ken saankayo nga agnanayon nga agnaed iti dagak.
Der Landbesitz darf also nicht für immer verkauft werden, denn mir gehört das Land: ihr seid ja nur Fremdlinge und Beisassen bei mir.
24 Masapul a bigbigenyo ti kalintegan ti panangsubbot iti amin a daga a magun-odyo; masapul nga palubosanyo ti daga a gatangen met laeng ti pamilia a nanggatanganyo iti daytoy.
Daher sollt ihr in dem ganzen Lande, das ihr innehabt, für euren Landbesitz die Wiedereinlösung gestatten.«
25 No pimmanglaw ti padayo nga Israelita, ket gapu iti dayta, inlakona ti sumagmamano a sanikuana, ket mabalin nga umay ti kaasetgan a kabagianna ket gatangenna met laeng ti sanikua nga inlakona kadakayo.
»Wenn einer deiner Volksgenossen verarmt und etwas von seinem Grundbesitz verkauft, so soll sein nächster Verwandter als Löser für ihn eintreten und das wieder einlösen dürfen, was sein Verwandter verkauft hat.
26 No awan ti kabagian ti maysa a tao a mangsubbot iti sanikuana, ngem no rimmang-ay isuna ket kabaelannan a subboten daytoy,
Wenn ferner jemand keinen Löser hat, aber selbst soviel Geld aufzubringen vermag, als zur Wiedereinlösung seines Besitzes erforderlich ist,
27 mabalinna ngarud a bilangen dagiti tawen manipud idi nailako ti daga ket bayadanna ti udina iti tao a nangilakoanna iti daytoy. Ket mabalinnan ti agsubli iti bukodna a sanikua.
so soll er die Jahre, die seit seinem Verkauf verflossen sind, in Anrechnung bringen und das Überschüssige demjenigen zurückzahlen, an den er verkauft hat, damit er so wieder zu seinem Besitz kommt.
28 Ngem no saanna a kabaelan a sublien ti dagana, ket agtalinaed ti daga nga inlakona a kukua ti gimmatang agingga iti Tawen ti Panagisubli. Iti Tawen ti Panagisubli, maisublinto ti daga iti tao a nangilako iti daytoy, ket agsublinto ti sigud nga akinkukua iti sanikuana.
Wenn er aber nicht soviel Geld aufbringen kann, als zum Rückkauf erforderlich ist, so soll das von ihm verkaufte Grundstück im Besitz des Käufers bis zum Halljahr verbleiben; aber im Halljahr soll es frei werden, so daß er wieder zu seinem Eigentum kommt.
29 No ilako ti maysa a tao ti balay nga adda iti napaderan a siudad, ket mabalinna met laeng a gatangen daytoy iti las-ud iti maysa a tawen kalpasan a nailako daytoy. Adda karbenganna a mangsubbot iti daytoy iti las-ud iti makatawen.
Wenn ferner jemand ein Wohnhaus in einer ummauerten Stadt verkauft, so soll das Rückkaufsrecht für ihn bestehen, bis ein Jahr nach dem Verkauf des Hauses vergangen ist: ein volles Jahr soll das Rückkaufsrecht für ihn bestehen.
30 No saan a masubbot ti balay iti las-ud iti makatawen, ti balay nga adda iti napaderan a siudad ket agbalinto nga agnanayon a sanikua ti tao a gimmatang iti daytoy, agingga iti henerasion dagiti kaputotanna. Saanto a maisubli dayta a balay iti Tawen ti Panagisubli.
Wenn ein Rückkauf aber bis zum Ablauf eines vollen Jahres nicht stattgefunden hat, so soll das Haus, das in einer ummauerten Stadt liegt, dem Käufer und seinen Nachkommen für immer verbleiben: es soll im Halljahr nicht frei werden.
31 Ngem dagiti babbalay kadagiti barbarrio nga awan iti pader iti aglawlawda ket maibilang a sanikua a kasla kadagiti taltalon iti pagilian. Mabalin met laeng a gatangen dagitoy, ken masapul a maisubli dagitoy iti tawen ti panagisubli.
Dagegen die Häuser in den Gehöften, die von keiner Mauer umgeben sind, sollen als zum Feldbesitz gehörig angesehen werden: es soll (unbeschränktes) Rückkaufsrecht für sie gelten, und im Halljahr sollen sie frei werden.
32 Nupay kasta, dagiti babbalay a kukua dagiti Levita kadagiti siudadda ket mabalin a subboten iti aniaman a tiempo.
Was ferner die Städte der Leviten, die Häuser in den Städten betrifft, die ihnen zum Eigentum überwiesen sind, so soll den Leviten ein ewiges Rückkaufsrecht zustehen.
33 No saan a subboten ti maysa a Levita ti balay nga inlakona, ket masapul a maisubli ti balay a nailako a masarakan iti siudad iti Tawen ti Panagisubli, ta dagiti babbalay kadagiti siudad dagiti Levita ket sanikuada manipud kadagiti tattao ti Israel.
Wenn jedoch einer von den Leviten sein verkauftes Haus nicht wieder einlöst, so soll es, wenn es in einer ihm zugewiesenen Stadt liegt, im Halljahr wieder frei werden; denn die Häuser in den Städten der Leviten sind ihr Erbbesitz inmitten der Israeliten.
34 Ngem dagiti taltalon iti aglawlaw dagiti siudadda ket saan a mabalin a mailako gapu ta agnanayon a sanikua dagiti Levita dagitoy.
Das zu ihren Städten gehörende Weideland aber darf überhaupt nicht verkauft werden, denn es gehört ihnen als ewiges Eigentum.«
35 No pumanglaw ti padayo nga umili, ket saannan a kabaelan a biagen ti bagina, ket masapul a tulonganyo isuna a kas iti panangtulongyo iti maysa a ganggannaet wenno siasinoman a makipagnanaed kadakayo a kas ganggannaet.
»Wenn ferner einer deiner Volksgenossen verarmt, so daß er sich neben dir nicht zu halten vermag, so sollst du ihn unterstützen, so daß er wie ein Fremdling oder Beisasse neben dir lebt.
36 Saanyo a paanakan ti impabulodyo kenkuana wenno padasen a pagganansiaan isuna iti aniaman a wagas, ngem raemenyo ti Diosyo tapno makapagtultuloy a makipagnaed ti kabsatyo kadakayo.
Du darfst nicht Zins und Aufschlag von ihm nehmen, sondern sollst dich vor deinem Gott fürchten, damit dein Bruder neben dir leben kann.
37 Saanyo isuna a pautangan iti kuarta ken paanakanyo daytoy, wenno lakoan isuna iti taraonyo tapno agganansiakayo.
Du darfst ihm dein Geld nicht um Zins geben und deine Nahrungsmittel nicht um Aufschlag:
38 Siak ni Yahweh a Diosyo, a nangiruar kadakayo iti daga ti Egipto, tapno maitedko kadakayo ti daga ti Canaan, ken tapno agbalinak a Diosyo.
ich bin der HERR, euer Gott, der euch aus dem Lande Ägypten geführt hat, um euch das Land Kanaan zu geben und euer Gott zu sein!
39 No pumanglaw ti padayo nga umili ket ilakona ti bagina kadakayo, masapul a saanyo isuna a pagtrabahoen a kasla maysa a tagabu.
Wenn ferner einer deiner Volksgenossen neben dir verarmt und sich dir verkauft, so sollst du ihn keine Sklavenarbeit verrichten lassen,
40 Tratoenyo isuna a kas maysa a matangtangdanan nga adipen. Masapul a kasla maysa isuna a tao a saan nga agnanayon a makipagnanaed kadakayo. Agserbinto isuna kadakayo agingga iti Tawen ti Panagisubli.
nein, wie ein Tagelöhner, wie ein Beisasse soll er bei dir sein: nur bis zum Halljahr soll er bei dir dienen;
41 Ket panawannakayonto, a kaduana dagiti annakna, ket agsublinto isuna iti bukodna a pamilia ken iti sanikua dagiti ammana.
dann aber soll er frei von dir ausgehen, er und seine Kinder mit ihm, und zu seinem Geschlecht zurückkehren und wieder in den Besitz seiner Väter eintreten.
42 Ta isuda dagiti adipenko nga inruarko iti daga ti Egipto. Saanda a mailako a kas kadagiti tagabu.
Denn meine Dienstknechte sind sie, die ich aus dem Lande Ägypten herausgeführt habe: sie dürfen nicht wie gewöhnliche Sklaven verkauft werden.
43 Masapul a saankayo nga agturay kadakuada a siraranggas, ngem masapul a raemenyo ti Diosyo.
Du sollst nicht mit Härte über ihn herrschen, sondern dich vor deinem Gott fürchten!
44 Para kadagiti tagabuyo a lallaki ken babbai, a mabalinyo nga alaen manipud kadagiti nasion nga agnanaed iti aglawlawyo, mabalinyo ti gumatang kadagiti tagabu manipud kadakuada.
Was aber deine leibeigenen Knechte und Mägde betrifft, die du besitzen wirst, so mögt ihr euch solche Knechte und Mägde von den Heidenvölkern kaufen, die rings um euch her wohnen.
45 Mabalinyo met ti gumatang kadagiti tagabu manipud kadagiti ganggannaet a makipagnanaed kadakayo, dayta ket manipud kadagiti pamiliada nga adda kadakayo, dagiti ubbing a naiyanak iti dagayo. Mabalinyo ida a tagikuaen.
Auch aus den Kindern der Beisassen, die bei euch als Gäste leben – aus ihnen könnt ihr euch welche kaufen sowie aus ihren Nachkommen, die bei euch leben und die sie in eurem Lande gezeugt haben: diese mögen euch als Eigentum gehören,
46 Mabalinyo iti mangipaay kadagiti kasta a tagabu a kas tawid para kadagiti annakyo a tagikuaenda inton mataykayo. Mabalinyo ti gumatang a kanayon manipud kadakuada kadagiti tagabuyo, ngem masapul a saankayo nga agturay a siraranggas kadagiti kakabsatyo nga Israelita.
und ihr könnt sie auf eure Kinder nach euch vererben, damit diese sie als Eigentum besitzen: auf ewig könnt ihr diese als Sklaven dienen lassen. Aber über eure Brüder, die Israeliten – da darfst du nicht, einer über den andern, mit Härte herrschen!
47 No bumaknang ti ganggannaet wenno ti maysa a tao a saan nga agnanayon a makipagnanaed kadakayo, ken no pumanglaw ti maysa kadagiti padayo nga Israelita ket ilakona ti bagina iti dayta a ganggannaet, wenno iti maysa iti kameng ti pamilia ti ganggannaet,
Wenn ferner ein Fremdling oder Beisasse neben dir Vermögen erwirbt, während einer deiner Volksgenossen neben ihm verarmt und sich dem Fremdling, dem Beisassen neben dir, oder einem Abkömmling aus der Familie eines Fremdlings als Sklaven verkauft,
48 kalpasan a nagatang ti padayo nga Israelita, mabalin met laeng isuna a gatangen. Mabalin isuna a subboten ti maysa kadagiti kameng iti pamiliana.
so soll, nachdem er sich verkauft hat, das Loskaufsrecht für ihn bestehen: einer von seinen Volksgenossen mag ihn loskaufen;
49 Mabalin a ti ulitegna, wenno ti anak a lalaki ti ulitegna, ti mangsubbot kenkuana, wenno siasinoman nga asideg a kabagianna manipud iti pamiliana. Wenno, no rimmamng-ay isuna, mabalinna a subboten ti bagina.
oder sein Oheim oder der Sohn seines Oheims mag ihn loskaufen, oder sonst einer von seinen nächsten Blutsverwandten aus seinem Geschlecht darf ihn loskaufen; oder wenn er selbst soviel Geld aufbringt, kann er sich selbst loskaufen.
50 Masapul a makiuman isuna iti tao a gimmatang kenkuana; masapul a bilangenda dagiti tawen manipud iti tawen nga inlakona ti bagina iti gimmatang kenkuana agingga iti Tawen ti Panagisubli. Ti gatad iti pannakasubbotna ket masapul a mabilang segun iti tangdan ti matangtangdanan nga adipen, para iti bilang dagiti tawen a mabalin nga ituloyna ti panagtrabahona iti gimmatang kenkuana.
Und zwar soll er mit dem, der ihn gekauft hat, die Zeit von dem Jahre ab, wo er sich verkauft hat, bis zum Halljahr berechnen, und der Preis, um den er sich ihm verkauft hat, soll auf die Zahl der Jahre gleichmäßig verteilt werden: wie bei einem Lohnarbeiter soll die Dienstzeit bei ihm berechnet werden.
51 No adu pay ti tawen agingga iti Tawen ti Panagisubli, masapul nga agbayad isuna para iti pannakasubbotna iti gatad iti kuarta a kaibatugan iti bilang dagidiay a tawen.
Wenn also der Jahre noch viele (bis zum Halljahr) sind, so soll er diesen entsprechend sein Lösegeld von der Kaufsumme zurückzahlen;
52 No adda laeng iti bassit a tawtawen agingga iti Tawen ti Panagisubli, masapul ngarud a makiuman isuna iti gimmatang kenkuana tapno bilangenda dagiti nabati a tawtawen sakbay iti Tawen ti Panagisubli, ket masapul a bayadanna ti pannakasubbotna segun iti bilang dagiti tawen.
wenn aber nur noch wenige Jahre bis zum Halljahr übrig sind, so muß er danach die Berechnung anstellen: nach Maßgabe seiner Dienstjahre hat er sein Lösegeld zurückzuzahlen.
53 Masapul a matrato isuna a kasla maysa a matangtangdanan a tao iti tunggal tawen. Masapul a siguraduenyo a saan a naranggas ti pannakatratona.
Wie ein Mietling, der Jahr für Jahr um Lohn arbeitet, soll er bei seinem Herrn sein, und dieser darf ihn vor deinen Augen nicht mit Härte als Herr behandeln.
54 No saan a masubbot isuna babaen kadagitoy a wagas, ket masapul ngarud nga agserbi isuna agingga iti Tawen ti Panagisubli, isuna ken dagiti annakna a kaduana.
Wird er aber nicht auf diese Weise losgekauft, so soll er im Halljahr frei ausgehen, er und seine Kinder mit ihm.
55 Para kaniak, dagiti Israelita ket adipen. Isuda dagiti adipenko nga inruarko manipud iti daga ti Egipto. Siak ni Yahweh a Diosyo.'”
Denn mir gehören die Israeliten als Dienstknechte; meine Dienstknechte sind sie, die ich aus dem Lande Ägypten herausgeführt habe, ich, der HERR, euer Gott!«