< Job 36 >
1 Nagtultuloy ni Elihu ket kinunana,
Elihu talade ytterligare, och sade:
2 “Palubosannak pay nga agsao iti ababa, ket ipakitak kenka ti maysa a banag gapu ta adda pay bassit nga ibagak a mangikanawa iti Dios.
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
3 Ibingayko ti pannakaammok manipud iti adayo a lugar; bigbigek a ti kinalinteg ket naggapu iti Namarsua kaniak.
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
4 Ta pudno, saan a pumalso dagiti sasaok; kaduam ti maysa a nataengan iti pannakaammo.
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
5 Kitaem, mannakabalin ti Dios, ken awan ti um-umsienna; maawatanna amin a banbanag.
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
6 Saanna nga an-annadan ti biag dagiti nadangkes a tattao ngem ketdi ar-aramidenna iti umno para kadagiti agsagsagaba.
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
7 Saanna nga ik-ikaten ti panagkitana manipud kadagiti nalinteg a tattao ngem ketdi isaadna ida kadagiti trono a kasla kadagiti ari iti agnanayon, ket maitag-ayda.
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
8 No, kas pangarigan, mabaludda, no mapalab-uganda iti tali ti panagsagaba,
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
9 ket ipakpakitana kadakuada ti inaramidda—dagiti naglabsinganda ken ti panagtignayda a sitatangsit.
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
10 Luklukatanna pay dagiti lapayagda kadagiti bilbilinna, ken bilbilininenna ida a tumallikod manipud iti panagaramid iti basol.
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
11 No dumngegda kenkuana ken dayawenda isuna, gugurendanto dagiti aldawda iti kinarang-ay, dagiti tawtawenda iti pannakapnek.
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
12 Nupay kasta, no saanda a dumngeg, mapapatayda babaen iti kampilan; mataydanto gapu ta awan ti pannakaammoda.
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
13 Dagiti awan iti dios ti pusoda ket mapenpen dagiti pungtotda; saanda a dumawat iti tulong uray no itali ida ti Dios.
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
14 Matayda iti kinaagtutuboda; agpatingga dagiti bibiagda kadagiti balangkantis.
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
15 Is-ispalen ti Dios dagiti tattao nga agrigrigat babaen iti pannakaparparigatda; luklukatanna dagiti lapayagda babaen iti pannakaidadanesda.
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
16 Pudno, kayatnaka nga ilung-aw iti rigat nga agturong iti nalawa a lugar nga awan iti rigat ken iti lugar a mapno ti lamisaanmo iti taraon na napnoan iti taba.
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
17 Ngem napnoanka iti pammabasol kadagiti nadangkes a tattao; tinengngelnaka ti pannakaukom ken hustisia.
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
18 Saanmo nga ipalubos nga allilawennaka ti kinabaknang; saanmo nga ipalubos a ti dakkel a gatad ti pasoksok ti mangibaw-ing kenka manipud iti hustisia.
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
19 Adda kadi ti pagsayaatan a maitedna kenka ti kinabaknangmo, tapno saanka nga agrigat, wenno matulongannaka kadi ti amin a pigsam?
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
20 Saanmo a tarigagayan ti rabii nga agaramid iti basol kadagiti dadduma, no napapanaw dagiti tattao iti lugarda.
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
21 Agannadka a saanka nga agsubli iti pannagbasol gapu ta masusuotka babaen iti panagsagaba tapno maiyadayoka manipud iti panagbasol.
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
22 Kitaem, naitag-ay ti Dios iti pannakabalinna; siasino ti manursuro a kas kenkuana?
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
23 Siasino iti nangisuro kenkuana maipanggep iti wagasna? Siasino ti makaibaga kenkuana, 'Saan a nalinteg ti inaramidmo?'
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
24 Laglagipem a dayawen dagiti aramidna, nga inkanta dagiti tattao.
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
25 Nakita amin a tattao dagidiay nga aramid, ngem makitada laeng dagidiay nga aramid manipud iti adayo.
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26 Kitaem, naindaklan ti Dios, ngem saantayo unay a maawatan isuna; saan a mabilang ti tawtawenna.
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27 Ta ipangpangatona dagiti tedted ti danum nga agbalin a tudo manipud iti alingasawna,
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28 nga aglaplapusanan nga ibukbukbok ken itintinnag dagiti ulep iti sangkataoan.
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29 Pudno, maawatan kadi ti siasinoman ti kinalawa dagiti ul-ulep ken dagiti gurruod manipud kadagiti toldana?
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30 Kitaem, ipalpalikmotna ti kimatna iti bagina; kalkalubanna ti taaw iti kinasipnget.
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31 Iti daytoy a wagas pakpakanenna dagiti tattao ken mangmangted iti aglaplapusanan a taraon.
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32 Kalkalubanna kadagiti imana dagiti kimat aginggana nga ibaonna dagitoy a tiroenda dagiti puntada.
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33 Dagiti daranudorda ti mangibagbaga kadagiti tattao nga adda iti paumay a bagyo; ammo met ti ayup ti panagsangpetna.
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.