< Isaias 35 >

1 Agragsakto ti let-ang ken ti Araba; ken agrag-onto ti disierto ken agsabongto a kas iti rosas.
Auf, Wüste, Öde, jauchze auf! Die Steppe juble auf! Wie Veilchen blühe sie!
2 Agsabongto daytoy iti nawadwad ken agrag-o nga addaan ragsak ken panagkankanta; maitedto iti daytoy ti dayag ti Lebanon, ti kinadayag ti Carmel ken Saron; makitadanto ti dayag ni Yahweh, ti kinadayag ti Diostayo.
Aufblühe sie! Sie juble, jauchze, jubiliere! Die Pracht des Libanon wird ihr geschenkt, der Schmuck vom Karmel und von Saron, und diese schauen jetzt des Herren Herrscherhoheit und unseres Gottes Herrlichkeit.
3 Papigsaenyo dagiti nakapuy nga im-ima, ken patibkerenyo dagiti tumeng nga agtkutkutukot.
So stärkt die schlaffen Hände, und stützt die schwanken Knie!
4 Ibagayo kadagiti addaan iti managbuteng a puso, “Bumilegkayo, saankayo nga agbuteng! Kitaenyo, umayto ti Diosyo nga addaan panagibales, nga adaan iti panangsupapak ti Dios. Umayto isuna ket isalakannakayo.
Den angsterfüllten Herzen rufet zu: "Getrost jetzt! Laßt die Furcht! Seht! Euer Gott ist da. Die Rache kommt und die Vergeltung Gottes; er selber kommt und rettet euch."
5 Ket makakitanto dagiti mata dagiti bulsek, ken makangngegto dagiti lapayag dagiti tuleng.
Dann öffnen sich der Blinden Augen, erschließen sich der Tauben Ohren.
6 Ket aglagtonto ti pilay a kas iti maysa nga ugsa, ken agkantanto ti umel, ta agubbog ti danum manipud iti Araba, ken agayusto iti let-ang.
Dann springt der Lahme wie ein Hirsch; des Stummen Zunge jubelt. Es quellen Wasser in der Wüste auf und Bäche in der Steppe.
7 Agbalinto a dan-aw ti dumardarang a darat, ken ub-ubbog ti danum ti mawaw a daga; iti pagnanaedan dagiti atap nga aso, a nagiddaanda, agtubonto ti ruot kasta met dagiti runo ken tanubong.
Der Glutsand wird zum Wasserteich und dürstend Land zu Wasserquellen, und wo Schakale Junge warfen, dort gedeiht das Gras wie Rohr und Schilf.
8 Addanto sadiay ti maysa a kalsada a maawagan iti Ti Nasantoan a Dalan. Saanto nga agdaliasat sadiay dagiti saan a nadalus. Ngem daytoy ket para kenkuana nga agbibiag a nasantoan. Awanto ti maag a magna sadiay.
Dort wird ein Straßendamm entstehen; den heiligen Weg benennt man ihn. Wer unrein ist, betritt ihn nicht. Wegweiser ist er selber, und so verirren sich Unkundige nie darauf.
9 Awanto ti leon sadiay, awanto ti narungsot nga ayup a magna sadiay; saanto a masarakan dagitoy sadiay, ngem ti nasubbot ti magnanto sadiay.
Kein Löwe wird dort sein, und nicht betritt ihn je ein reißend Tier; keins wird dort mehr gefunden. Ihn gehen nur Erlöste.
10 Dagiti sinubbot ni Yahweh ket agsublinto ken umayto nga agkankanta iti Sion, ken addanto kadakuada ti agnanayon a ragsak; kamakamento ida ti ragsak ken rag-o; agtalawto ti panagladingit ken panagsennaay.
Und die der Herr befreit hat, kehren heim. Mit Jauchzen kommen sie nach Sion, und um ihr Haupt schwebte ewige Freude. Freude und Wonne geben ihnen das Geleit, und weit entfliehen Schmerz und Leid.

< Isaias 35 >