< Habakkuk 3 >

1 Ti kararag ni Habakkuk a profeta: iti si-gionoth.
Dies ist das Gebet des Propheten Habakuk für die Unschuldigen:
2 O Yahweh, nangngegko ti padamagmo ket mabutengak! O Yahweh, aramidem koma manen dagiti aramidmo kadagitoy a tiempo; kadagitoy a tiempo, ipakaammom koma daytoy; lagipem a maasi iti pungtotmo!
HERR, ich habe dein Gerücht gehöret, daß ich mich entsetze. HERR, du machst dein Werk lebendig mitten in den Jahren und lässest es kund werden mitten in den Jahren. Wenn Trübsal da ist, so denkest du der Barmherzigkeit.
3 Naggapu ti Dios iti Teman, ken ti Nasantoan manipud iti Bantay Paran! (Sela) Inabbongan ti dayagna dagiti langit, ket napno ti daga iti dayawna.
Gott kam vom Mittage und der Heilige vom Gebirge Paran. (Sela) Seines Lobes war der Himmel voll und seiner Ehre war die Erde voll.
4 Dagiti rayus ti imana ket agranraniag a kas iti lawag, ket sadiay ti pagtaltalinaedan ti pannakabalinna.
Sein Glanz war wie Licht; Glänze gingen von seinen Händen; daselbst war heimlich seine Macht.
5 Napan ti peste iti sangoananna, ken didigra kalpasan dagiti sakana.
Vor ihm her ging Pestilenz, und Plage ging aus, wo er hintrat.
6 Timmakder isuna ket rinukodna ti daga; kimmita isuna ket ginungonna dagiti nasion! Uray dagiti agnanayon a bantay ket nargaay, ken nagkurno dagiti saan nga agpatingga a turturod! Saan nga agpatingga ti dalanna!
Er stund und maß das Land; er schauete und zertrennete die Heiden, daß der Welt Berge zerschmettert wurden und sich bücken mußten die Hügel in der Welt, da er ging in der Welt.
7 Nakitak dagiti tolda ti Cusan iti panagsagaba, ket agkinkintayeg ti lupot dagiti tolda iti daga ti Midian.
Ich sah der Mohren Hütten in Mühe und der Midianiter Gezelte betrübt.
8 Kaunget kadi ni Yahweh dagiti karayan? Maibusor kadi ti pungtotmo kadagiti karayan, wenno maibusor kadi ti nakaro a pungtotmo iti baybay idi nagsakayka kadagiti kabaliom, ti karuahem a pannakaisalakan?
Warest du nicht zornig, HERR, in der Flut und dein Grimm in den Wassern und dein Zorn im Meer, da du auf deinen Rossen rittest und deine Wagen den Sieg behielten?
9 Inruarmo ti baim nga awan ti abbongna; kinabilam kadagiti pana ti baim! (Sela) Ginuduam ti daga babaen kadagiti karayan.
Du zogest den Bogen hervor, wie du geschworen hattest den Stämmen, (Sela) und teiltest die Ströme ins Land.
10 Nakitadaka dagiti bantay ket nagtiritirda gapu iti ut-ot! Naglabas kadakuada dagiti bayakabak ti danum; nagpukkaw ti nauneg a baybay! Impangatona dagiti dalluyonna!
Die Berge sahen dich, und ihnen ward bange; der Wasserstrom fuhr dahin, die Tiefe ließ sich hören, die Höhe hub die Hände auf.
11 Nagtalinaed ti init ken bulan kadagiti narimbaw a lugarda, ket pimmanaw gapu iti lawag dagiti panam ken ti sumilsileng a lawag ti gayangmo!
Sonne und Mond stunden still. Deine Pfeile fuhren mit Glänzen dahin und deine Speere mit Blicken des Blitzes.
12 Nagpagnapagnaka iti entero a daga iti luksawmo. Rinidismo dagiti nasion gapu iti pungtotmo.
Du zertratest das Land im Zorn und zerdroschest die Heiden im Grimm.
13 Rimmuarka para iti pannakaisalakan dagiti tattaom, para iti pannakaisalakan ti pinulotam! Binurakburakmo ti ulo ti balay ti nadangkes tapno maiparang ti puon ti tengnged! (Sela)
Du zogest aus, deinem Volk zu helfen, zu helfen deinem Gesalbten. Du zerschmissest das Haupt im Hause des Gottlosen und entblößetest die Grundfeste bis an den Hals. (Sela)
14 Dinuyokmo ti ulo dagiti mannakigubatna babaen iti bukodna a pana agsipud ta immayda a kasla bagio a mangiwarawara kadakami, ti panagpasindayawda ket maiyarig iti maysa a mangal-alun-on iti nakurapay iti lugar a paglemmengan.
Du wolltest fluchen dem Zepter des Haupts samt seinen Flecken, die wie ein Wetter kommen, mich zu zerstreuen, und freuen sich, als fräßen sie den Elenden verborgen.
15 Nagdaliasatka iti baybay agraman dagiti kabaliom, ket ginabsuonmo dagiti napegges a dandanum.
Deine Pferde gehen im Meer, im Schlamm großer Wasser.
16 Nangngegko, ket nagtigerger ti kaunggak! Nagpigerger dagiti bibigko iti uni! Um-umay ti panagrupsa kadagiti tulangko, ken agtigtigergerak bayat iti naulimek a panagur-urayko iti aldaw ti tuok a dumteng kadagiti tattao a nangraut kadakami.
Weil ich solches höre, ist mein Bauch betrübt, meine Lippen zittern von dem Geschrei; Eiter gehet in meine Gebeine, ich bin bei mir betrübt. O daß ich ruhen möchte zur Zeit der Trübsal, da wir hinaufziehen zum Volk, das uns bestreitet.
17 Uray no saan nga agrusing ti kayo nga igos ken saan nga agbunga dagiti ubas; uray no agkurangto ti bunga ti kayo nga olibo, ken awan ti taraon nga ipaay dagiti taltalon; uray no maisina ti arban iti kulongan, ken awan ti baka kadagiti pagtaraknan—
Denn der Feigenbaum wird nicht grünen, und wird kein Gewächs sein an den Weinstöcken; die Arbeit am Ölbaum fehlet und die Äcker bringen keine Nahrung, und Schafe werden aus den Hürden gerissen, und werden keine Rinder in den Ställen sein.
18 Agrag-oak latta kenni Yahweh! Agragsakakto gapu iti Dios ti pannakaisalakanko!
Aber ich will mich freuen des HERRN und fröhlich sein in Gott, meinem Heil.
19 Ti Apo a ni Yahweh ti pigsak, ket aramidenna ti sakak a kas saka ti ugsa ket iturongnak kadagiti nangangato a lugarko! — Para iti direktor ti musika, kadagiti adda kuerdasna nga instrumentok.
Denn der HERR HERR ist meine Kraft und wird meine Füße machen wie Hirschfüße und wird mich in der Höhe führen, daß ich singe auf meinem Saitenspiel.

< Habakkuk 3 >