< Genesis 35 >

1 Kinuna ti Dios kenni Jacob, “Tumakderka! Mapanka idiay Betel ket agtalinaedka sadiay. Mangbangonka sadiay iti Altar ti Dios a nagparang kenka idi timmarayka manipud iti kabsatmo a ni Esau.
Und Gott sprach zu Jakob: Mache dich auf, ziehe hinauf nach Bethel und wohne daselbst, und mache daselbst einen Altar dem Gott, [El] der dir erschienen ist, als du vor deinem Bruder Esau flohest.
2 Ket kinuna ni Jacob kadagiti kaballayna ken kadagiti amin a kakadwana, “Ibellengyo dagiti didiosen nga adda kadakayo, aramidenyo ti pakaibilanganyo a nasin-aw ken sukatanyo dagiti kawesyo.
Da sprach Jakob zu seinem Hause und zu allen, die bei ihm waren: Tut die fremden Götter hinweg, die in eurer Mitte sind, und reiniget euch und wechselt eure Kleider;
3 Kalpasanna, pumanawtayo ditoy ket mapantayo idiay Betel. Mangbangonak sadiay iti altar a maipaay iti Dios, a nangsungbat kaniak iti tiempo ti panagsagabak, ken kankanayon nga adda kaniak iti sadinoman a napnapanak.
und wir wollen uns aufmachen und nach Bethel hinaufziehen, und ich werde daselbst einen Altar machen dem Gott, [El] der mir geantwortet hat am Tage meiner Drangsal und mit mir gewesen ist auf dem Wege, den ich gewandelt bin.
4 Intedda ngarud kenni Jacob dagiti amin a didiosen nga adda kadagiti imada, ken dagiti aritos nga adda kadagiti lapayagda. Inkali ni Jacob dagitoy iti sirok ti kayo a Lugo nga asideg idiay Sikem.
Und sie gaben Jakob alle fremden Götter, die in ihrer Hand, und die Ringe, die in ihren Ohren waren, [d. h. die sie als Amulette trugen] und Jakob vergrub sie unter der Terebinthe, die bei Sichem ist.
5 Kabayatan iti panagdaliasatda, pinagdanag ti Dios dagiti siudad nga adda iti aglawlawda, isu a saan a dinarup dagidiay a tattao dagiti putot ni Jacob.
Und sie brachen auf. Und der Schrecken Gottes kam über die Städte, die rings um sie her waren, so daß sie den Söhnen Jakobs nicht nachjagten.
6 Nakadanon ngarud ni Jacob idiay Luz (dayta ket Betel) nga adda iti daga ti Canaan, isuna ken amin a tattao a kadwana.
Und Jakob kam nach Lus, welches im Lande Kanaan liegt, das ist Bethel, er und alles Volk, das bei ihm war.
7 Nangbangon isuna sadiay iti altar ket inawaganna iti El Betel gapu ta imparangarang ti Dios ti bagina kenkuana idi itartarayanna ti kabsatna.
Und er baute daselbst einen Altar und nannte den Ort El-Bethel: [Gott des Gotteshauses] denn Gott hatte sich ihm daselbst geoffenbart, als er vor seinem Bruder floh.
8 Ni Deborah, a mangay-aywan kenni Rebecca ket natay. Naitabon isuna idiay Betel iti sirok ti kayo a lugo, isu a naawagan dayta nga Allonbacuth.
Und Debora, die Amme Rebekkas, starb, und sie wurde begraben unterhalb Bethel unter der Eiche; und man gab ihr den Namen Allon Bakuth. [Eiche des Weinens]
9 Idi naggapu ni Jacob idiay Paddan-aram, nagparang manen ti Dios kenkuana ket binendissionanna isuna.
Und Gott erschien dem Jakob wiederum, als er aus Paddan-Aram kam, und segnete ihn.
10 Kinuna ti Dios kenkuana “Ti naganmo ket Jacob, ngem saankanton a maawagan iti Jacob, ti naganmonton ket Israel.” Pinanaganan ngarud isuna ti Dios iti Israel.
Und Gott sprach zu ihm: Dein Name ist Jakob; dein Name soll hinfort nicht Jakob heißen, sondern Israel soll dein Name sein. Und er gab ihm den Namen Israel.
11 Kinuna ti Dios kenkuana. “Siak ti Manakabalin-amin a Dios. Agbunga ken agpaaduka. Agtaudto kenka ti maysa a nasion ken bunggoy dagiti nasion, ken agtaudto dagiti ari manipud kadagiti kaputotam.
Und Gott sprach zu ihm: Ich bin Gott, [El] der Allmächtige, sei fruchtbar und mehre dich; eine Nation und ein Haufe von Nationen soll aus dir werden, und Könige sollen aus deinen Lenden hervorkommen.
12 Ti daga nga intedko kenni Abraham ken kenni Isaac ket itedkonto kenka. Itedkonto met daytoy a daga kadagiti kaputotam.
Und das Land, das ich Abraham und Isaak gegeben habe, dir will ich es geben, und deinem Samen nach dir will ich das Land geben.
13 Ket pinanawan isuna ti Dios idiay lugar a nakisaritaanna kenkuana.
Und Gott fuhr von ihm auf an dem Orte, wo er mit ihm geredet hatte.
14 Nangbangon ni Jacob iti adigi iti lugar a nakisaritaan kenkuana ti Dios, maysa nga adigi a bato. Binuyatanna daytoy iti arak ken lana a kas datonna.
Und Jakob richtete ein Denkmal auf an dem Orte, wo er mit ihm geredet hatte, ein Denkmal von Stein, und spendete darauf ein Trankopfer und goß Öl darauf.
15 Pinanagananan ni Jacob ti lugar a nakisaritaan ti Dios kenkuana iti Betel.
Und Jakob gab dem Orte, woselbst Gott mit ihm geredet hatte, den Namen Bethel.
16 Intuloyda ti nagdaliasat manipud Betel. Idi adayoda pay laeng manipud Efrata, nagpasikal ni Raquel. Nagpasikal isuna iti nakaro.
Und sie brachen auf von Bethel. Und es war noch eine Strecke Landes, um nach Ephrath zu kommen, da gebar Rahel, und es wurde ihr schwer bei ihrem Gebären.
17 Kabayatan iti nakaro a panagpasikalna, kinuna ti mangpapaanak kenkuana “Saan ka nga agbuteng, ta ita maaddaanka iti maysa pay nga anak a lalaki.”
Und es geschah, als es ihr schwer wurde bei ihrem Gebären, da sprach die Hebamme zu ihr: Fürchte dich nicht, denn auch dieser ist dir ein Sohn!
18 Idi matmatayen isuna, iti kamaudianan nga angesna, pinanagananna ti anakna iti Benoni ngem inawagan isuna ti amana iti Benjamin.
Und es geschah, als ihre Seele ausging [denn sie starb], da gab sie ihm den Namen Benoni; [Sohn meiner Not] sein Vater aber nannte ihn Benjamin. [Sohn der Rechten, d. h. des Glückes]
19 Natay ni Raquel ket naitabon iti dalan nga agturong idiay Efrata (dayta ket Betlehem).
Und Rahel starb und wurde begraben an dem Wege nach Ephrath, das ist Bethlehem.
20 Nangikabil ni Jacob iti adigi a bato iti tanemna. Daytoy ti pagilasinan iti tanem ni Raquel agingga ita nga aldaw.
Und Jakob richtete über ihrem Grabe ein Denkmal auf, das ist das Grabmal Rahels bis auf diesen Tag.
21 Intultuloy ni Israel ti panagdaliasatna ken impatakderna ti toldana iti labes ti Migdal Eder.
Und Israel brach auf und schlug sein Zelt auf jenseits von Migdal-Heder. [Herdenturm]
22 Kabayatan nga agnanaedni Israel iti dayta a daga, kinaidda ni Ruben ni Bilha a maysa kadagiti inkabbalay ti amana ket naammoan daytoy ni Israel. Ita, addaan ni Jacob iti sangapulo ket dua a putot a lallaki.
Und es geschah, als Israel in jenem Lande wohnte, da ging Ruben hin und lag bei Bilha, dem Kebsweibe seines Vaters. Und Israel hörte es. Und der Söhne Jakobs waren zwölf.
23 Dagiti putotna a lallaki kenni Lea ket ni Ruben, nga inauna a putot ni Jacob, ken da Simeon, Levi, Juda, Issacar ken Zabulon.
Die Söhne Leas: Ruben, der Erstgeborene Jakobs, und Simeon und Levi und Juda und Issaschar und Sebulon.
24 Dagiti putotna a lallaki kenni Raquel ket ni Jose ken ni Benjamin.
Die Söhne Rahels: Joseph und Benjamin.
25 Dagiti anakna kenni Bilha, nga adipen ni Raquel, ket ni Dan ken ni Neftali.
Die Söhne Bilhas, der Magd Rahels: Dan und Naphtali.
26 Dagiti annak a lallaki ni Zilpa, nga adipen ni Lea, ket ni Gad ken ni Aser. Amin dagitoy ket lallaki a putot ni Jacob a naipasngay idiay Paddan-aram.
Und die Söhne Silpas, der Magd Leas: Gad und Aser. Das sind die Söhne Jakobs, welche ihm in Paddan-Aram geboren wurden.
27 Dimteng ni Jacob iti ayan ni Isaac nga amana idiay Mamre iti Kiriat Arba (a maawagan met laeng iti Hebron) a nagnaedan da Abraham ken Isaac.
Und Jakob kam zu seinem Vater Isaak nach Mamre, nach Kirjath-Arba, das ist Hebron, woselbst Abraham und Isaak als Fremdlinge geweilt hatten.
28 Nagbiag ni Isaac iti sangagasut ket walopulo a tawen.
Und die Tage Isaaks waren 180 Jahre.
29 Inyanges ni Isaac ti maudi nga angesna ket natay, pimmusay a lakay unayen. Ni Esau ken ni Jacob a lallaki a putotna ti nangitabon kenkuana.
Und Isaak verschied und starb, und wurde versammelt zu seinen Völkern, alt und der Tage satt. Und Esau und Jakob, seine Söhne, begruben ihn.

< Genesis 35 >