Ezekiel 37
1 Adda kaniak ti ima ni Yahweh, imbaonnak babaen iti Espiritu ni Yahweh, ket imbabanak iti tengnga ti maysa a tanap. Napno daytoy kadagiti tulang.
Och Herrans hand fattade mig, och förde mig ut i Herrans Anda, och satte mig på en slättmark, den full låg med ( dödas ) ben.
2 Ket impalubosna a labas-labasak dagitoy. Kitaem! Adu kadagitoy ti adda iti tanap. Ket kitaem! Namagada unay.
Och han ledde mig derigenom allt omkring, och si, benen lågo der ganska mång på markene, och si, de voro platt förtorkade.
3 Kinunana kaniak, “Anak ti tao, agbiag kadi manen dagitoy a tulang?” Isu a kinunak, “Apo a Yahweh, sika laeng ti makaammo!”
Och han sade till mig: Du menniskobarn, menar du ock, att dessa benen åter måga lefvande varda? Och jag sade: Du vetst det, Herre Herre.
4 Ket kinunana kaniak, “Agipadtoka kadagitoy a tulang ket ibagam kadagitoy, 'Namaga a tultulang! Dumngegkayo iti sao ni Yahweh.
Och han sade till mig: Prophetera om dessa benen, och säg till dem: I förtorkade ben, hörer Herrans ord.
5 Kastoy ti kuna ti Apo a ni Yahweh kadagitoy a tulang: Kitaem! Mangiyegak iti espiritu kadakayo ket agbiagkayonto.
Detta säger Herren Herren om dessa benen: Si, jag skall låta komma anda uti eder, att I skolen lefvande varda.
6 Mangikabilak kadagiti pennet ken ikkankayo iti lasag. Balkotenkayo iti kudil ken ikkankayo iti anges ket agbiagkayo. Ket maammoanyonto a siak ni Yahweh.'”
Jag skall gifva eder senor, och låta kött växa öfver eder, och draga öfver eder hud, och skall gifva eder anda, att I åter Iefvande varden, och skolen förnimma att jag är Herren.
7 Isu a nagipadtoak a kas naibilin kaniak; kabayatan nga agipadpadtoak, adtoy, adda dimteng a daranudor ket naggingined. Ket nagsusuop dagiti tulang—tulang iti tulangna.
Och jag propheterade, såsom mig befaldt var; och der vardt en stor gny, då jag propheterade, och si, benen rörde sig, och kommo åter tillhopa, hvart och ett till sitt ben.
8 Kimmitaak ket adtoy, adda pennet kadagitoy. Adda lasag ken nabalkot dagitoy iti kudil! Ngem awan pay biag kadagitoy.
Och jag såg, och si, der växte senor och kött uppå; och han öfverdrog dem med hud; men der var ännu ingen ande uti dem.
9 Ket kinuna ni Yahweh kaniak, “Agipadtoka iti angin! Agipadtoka anak ti tao, ket ibagam iti angin, 'Kastoy ti kuna ti Apo a ni Yahweh: Umayka manipud iti uppat nga angin, Espiritu! Ket angsam dagitoy a napapatay tapno agbiagda manen.'”
Och han sade till mig: Prophetera till andan; prophetera, du menniskobarn, och säg till andan: Detta säger Herren Herren: Du ande, kom härtill ifrå de fyra väder, och blås uppå dessa döda, att de varda lefvande igen.
10 Isu a nagipadtoak a kas naibilin kaniak; immay ti Espiritu kadakuada ket nagbiagda! Ket timmakderda, maysa a dakkel unay nga armada!
Och jag propheterade, såsom han mig befallt hade; då kom ande uti dem, och de vordo lefvande igen, och reste sig upp på sina fötter, och de voro en ganska stor hop.
11 Ket kinuna ti Dios kaniak, “Anak ti tao, dagitoy a tulang ket isu ti entero a balay ti Israel. Kitaem! Ibagbagada, 'Namaga dagiti tulangtayo, ken napukawen ti namnamatayo. Naisinatayo para iti pannakadadael!'
Och han sade till mig: Du menniskobarn, dessa benen äro hela Israels hus; si, de säga nu: Vi äre torr ben, och vårt hopp är ute, och vi äre förtappade.
12 Ngarud, agipadtoka ket ibagam kadakuada, 'Kastoy ti kuna ti Apo a ni Yahweh: Kitaem! Lukatakto dagiti tanemyo ket irruarkayonto manipud kadagitoy, tattaok! Ket isublikayonto iti daga ti Israel!
Derföre prophetera, och säg till dem: Detta säger Herren Herren: Si, jag skall upplåta edra grifter, och vill hemta eder, mitt folk, derut, och låta komma eder uti Israels land.
13 Ket maammoanyonto a siak ni Yahweh, inton lukatak dagiti tanemyo ken irruarkayo manipud kadagitoy, tattaok.
Och I skolen förnimma, att jag är Herren, då jag hafver öppnat edra grifter, och haft eder, mitt folk, derut.
14 Itedkonto kadakayo ti Espirituk tapno agbiagkayo, ket paginanaenkayonto iti dagayo inton maammoanyo a siak ni Yahweh. Ipakaammok ket aramidekto daytoy—kastoy ti pakaammo ni Yahweh.'”
Och jag skall gifva min anda uti eder, att I skolen få lif igen, och jag skall sätta eder uti edart land igen, och I skolen förnimma, att jag är Herren; jag talar det, och jag gör det ock, säger Herren.
15 Kalpasanna, dimteng kaniak ti sao ni Yahweh a kunana,
Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
16 “Ita, anak ti tao mangalaka iti maysa a ruting ket isuratmo iti daytoy, 'Para iti Juda ken kadagiti tattao ti Israel a kakaduana.' Ket mangalaka iti maysa pay a ruting ket isuratmo iti daytoy, 'Para kenni Jose, a sanga ti Efraim, ken para kadagiti amin a tattao ti Israel a kakaduada.
Du menniskobarn, gör dig en taflo, och skrif deruppå om Juda och deras medbröder, Israels barn; och gör ändå en taflo, och skrif deruppå om Josephs och Ephraims slägte, och om hela Israels hus, deras medbröder;
17 Alaem dagitoy ket pagbalinem a maymaysa a ruting tapno maymaysa dagitoy iti imam.
Och fatta dem båda tillsammans uti dina hand, så att det varder allt en tafla.
18 No makisarita kenka dagiti tattaom a kunada, 'Saanmo kadi nga ibaga kadakami ti kayat a sawen dagitoy a banbanag?'
Om nu ditt folk talar till dig, och säger: Vill du icke kungöra oss, hvad du dermed menar?
19 ket ibagam kadakuada, 'Kastoy ti kuna ti Apo a ni Yahweh, Kitaem! Alaek ti sanga ni Jose nga adda iti ima ni Efraim ken dagiti tribu ti Israel a kakaduana, ket itiponko daytoy iti sanga ti Juda, tapno agbalindanto a maymaysa a sanga, ket maymaysadanto iti imak!'
Så säg till dem: Detta säger Herren Herren: Si, jag vill taga Josephs slägt, den när Ephraim är, samt med deras medbröder Israels slägte, och skall lägga dem intill Juda slägte och göra en slägt af dem bådom i mine hand.
20 Ket iggamam dagiti sanga a sinuratam iti sangoananda.
Och du skall alltså hålla de taflor, der du uppå skrifvit hafver, uti dine hand, att de måga det se.
21 Ket ipakaammom kadakuada, 'Kastoy ti kuna ti Apo a ni Yahweh, Kitaem! Ngannganikon alaen dagiti tattao ti Israel manipud kadagiti nasion a napananda. Ummongekto ida manipud kadagiti daga iti aglawlaw. Ta ipankonto ida iti dagada.
Och du skall säga till dem: Detta säger Herren Herren: Si, jag vill hemta Israels barn ifrå Hedningarna dit de dragne äro, och skall församla dem ifrån alla orter, och skall låta dem komma uti sitt land igen;
22 Aramidekto ida a maysa a nasion iti daga, kadagiti bantay ti Israel; ket addanto maysa nga ari a mangiturayto kadakuada amin, ket saandanton a dua a nasion; saandanton a mabingay iti dua a pagarian.
Och göra allt ett folk utaf dem i landena på Israels bergom; och de skola allesamman hafva en Konung, och skola icke mer tu folk eller uti tu Konungarike delad vara.
23 Ket saandanton a pulos a tulawan dagiti bagida babaen kadagiti didiosenda, kadagiti makarimon a banbanag ken kadagiti aniaman a dadduma a basolda. Ta isalakankonto ida manipud kadagiti awan serserbina nga aramidda a nakabasolanda, ket dalusakto ida, tapno agbalindanto a tattaok ket siakto ti Diosda.
De skola ej heller mer orena sig med sina afgudar och styggelse, och allahanda synder. Jag skall hjelpa dem utur all rum, der de syndat hafva, och skall rensa dem; och de skola vara mitt folk, och jag vill vara deras Gud.
24 Ni David nga adipenko ti agbalinto nga arida. Isu nga addanto maysa nga agipastor kadakuada amin, ket agbiagdanto segun kadagiti paglintegak ket salimetmetandanto dagiti alagadek ken tungpalendanto dagitoy.
Och min tjenare David skall vara deras Konung, och allas deras enige herde; och skola vandra i minom rättom, och hålla min bud, och göra derefter.
25 Agnaeddanto iti daga nga intedko iti adipenko a ni Jacob, iti lugar a nagnaedan dagiti ammayo. Agnaeddanto iti daytoy iti agnanayon—isuda, dagiti annakda, ken dagiti appokoda, ta ni David nga adipenko ti agbalinto a panguloda iti agnanayon.
Och de skola åter bo i landena, som jag minom tjenare Jacob gifvit hafver, der edra fäder uti bott hafva; de, och deras barn och barnabarn, skola bo deruti evinnerliga, och min tjenare David skall vara deras Förste evinnerliga.
26 Mangaramidakto iti katulagan a pakikappia kadakuada. Agbalinto daytoy a katulagan nga agnanayon kadakuada. Alaen ken paaduekto ida ket isaadkonto ti nasantoan a lugarko iti tengngada iti agnanayon.
Och jag skall göra med dem ett nåds förbund; det skall vara ett evigt förbund med dem; och skall uppehålla dem, och föröka dem, och min helgedom skall vara ibland dem evinnerliga.
27 Addanto kadakuada ti lugar a pagnanaedak; siakto ti Diosda ket isudanto dagiti tattaok!
Och jag skall bo ibland dem, och vara deras Gud, och de skola vara mitt folk;
28 Ket maammoanto dagiti nasion a siak ni Yahweh, a nangidatag iti Israel iti bagik, inton addanto iti tengngada ti nasantoan a lugarko iti agnanayon!'”
Så att ock Hedningarna skola förnimma, att jag är Herren, den Israel helig gör, och min helgedom skall vara när dem evinnerliga.
