< Dagiti Aramid 7 >

1 Kinuna ti kangatoan a padi, “Pudno kadi dagitoy a banbanag?”
Der Hohepriester aber fragte: "Verhält sich das so?"
2 Kinuna ni Esteban, “Kakabsat ken amma, dumngegkayo kaniak: Nagparang ti nadayag a Dios iti amatayo a ni Abraham idi adda isuna idiay Mesopotamia, sakbay a nagnaed isuna idiay Haran;
Stephanus antwortete: "Meine Brüder! Väter! Höret! Der hocherhabene Gott erschien einst unserem Vater Abraham, als er noch in Mesopotamien lebte, bevor er sich in Charran niederließ,
3 kinunana kenkuana, “Panawam ti dagam ken dagiti kakabagiam, ket mapanka iti daga nga ipakitakto kenka.
und sprach zu ihm: 'Zieh weg aus deinem Land und aus deiner Verwandtschaft und zieh in das Land, das ich dir zeigen werde.'
4 Ket pimmanaw isuna iti daga dagiti Caldeo ket nagnaed idiay Haran; manipud sadiay, kalpasan ti ipapatay ti amana, inyeg isuna ti Dios iti daytoy a daga a pagnanaedanyo ita.
Da machte er sich aus dem Lande der Chaldäer auf und zog nach Charran. Nach dem Tode seines Vaters versetzte ihn Gott von dort in dieses Land, wo ihr jetzt wohnt.
5 Awan iti daytoy ti intedna a kas tawid kenkuana, awan, awan ti uray umanay laeng a pagbaddekan ti saka. Ngem inkarina - uray no awan pay laeng iti anak ni Abraham - nga itednanto ti daga kenkuana ken kadagiti kaputotanna a sumaruno kenkuana kas sanikuana.
Doch gab er ihm darin kein Erbe, nicht eines Fußes Breite, sondern er versprach ihm nur, er werde später ihm und seinem Stamm es als Besitztum geben, obwohl er damals noch kein Kind besaß.
6 Nagsasao ti Dios kenkuana iti kas iti daytoy, nga agnaedto dagiti kaputotanna iti sabali a daga, iti adu a tawen, ken tagabuento ida dagiti tattao sadiay ken parigatendanto ida iti las-ud iti uppat a gasut a tawen.
Also sprach nämlich Gott: 'Seine Nachkommen werden als Fremdlinge in fremdem Lande wohnen; man wird sie knechten und sie vierhundert Jahre lang hart bedrücken.
7 Ket ukomekto ti pagilian a pagbalinanda a tagabu,' kinuna ti Dios, 'ket kalpasan dayta, rummuardanto ken agdayawdanto kaniak iti daytoy a lugar.'
Das Volk jedoch, dem sie als Knechte dienen, werde ich richten', so sprach Gott. 'Doch später werden sie von dannen ziehen und mir an diesem Orte dienen.'
8 Ket intedna kenni Abraham ti tulag iti pannakakugit, ket naaddaan ni Abraham iti putot nga isu ni Isaac ket kinugitna isuna iti maikawalo nga aldaw; imputot met ni Isaac ni Jacob, ket imputot met ni Jacob dagiti sangapulo ket dua a nalatak a kapuonan iti puli.
Dann gab er ihnen das Bundeszeichen der Beschneidung. Kraft desselben zeugte er den Isaak und beschnitt ihn am achten Tage. Isaak zeugte weiterhin den Jakob, und dieser die zwölf Patriarchen.
9 iti apal, napagandat dagiti kapuonan ti puli a maibusor kenni Jose ket inlakoda isuna idiay Egipto, ket ti Dios adda kenkuana,
Die Patriarchen waren eifersüchtig gegen Joseph und verkauften ihn nach Ägypten. Indes war Gott mit ihm.
10 insalakanna isuna manipud kadagiti amin a panagsagsagabana, ken pinagbalinna isuna a makaay-ayo ken nasirib iti imatang ni Faraon, nga ari iti Egipto. Pinagbalin isuna ni Faraon a gobernador iti Egipto ken iti entero a sangkabalayanna.
Er rettete ihn aus allen seinen Drangsalen, und er verlieh ihm Gunst und Weisheit vor Pharao, dem König von Ägypten. Dieser machte ihn zum Herrn Ägyptens und seines ganzen Hauses.
11 Ita, adda dimteng a panagbisin iti entero nga Egipto ken Canaan ken nakaro a panagsaba: ket awan ti nasarakan dagiti ammatayo a taraon.
Doch eine Hungersnot kam über ganz Ägypten und Kanaan; groß war das Elend, und unsere Väter konnten keine Lebensmittel finden.
12 Ngem idi nangngegan ni Jacob nga adda trigo idiay Egipto, imbaonna dagiti amaentayo iti umuna a gundaway.
Da hörte Jakob, daß es in Ägypten noch Getreide gebe; er sandte unsere Väter ein erstesmal dorthin.
13 Iti maikadua a gundaway, impakaammo ni Jose ti bagina kadagiti kakabsatna; ket naam-ammo ni Faraon ti pamilia ni Jose.
Beim zweitenmal gab sich dann Joseph seinen Brüdern zu erkennen, und so ward dem Pharao die Abstammung des Joseph bekannt.
14 Imbaon ni Jose dagiti kakabsatna a mapanda ibaga kenni Jacob nga amana nga umay isuna idiay Egipto, kasta met dagiti amin a kakabagianna, pito-pulo ket limada amin.
Hierauf ließ Joseph seinen Vater Jakob und alle Verwandten kommen; es waren fünfundsiebzig Seelen.
15 Napan ngarud ni Jacob idiay Egipto; ket natay isuna, isuna ken dagiti ammatayo.
So zog Jakob nach Ägypten, wo er starb, er und unsere Väter.
16 Naiyakarda idiay Sikem ket naipunponda idiay tanem a ginatang ni Abraham iti pirak manipud kadagiti annak ni Hamor idiay Sikem.
Man brachte sie nach Sichem; sie wurden in dem Grabe beigesetzt, das Abraham einst um eine Summe Geldes von den Söhnen Hemors in Sichem gekauft hatte.
17 Idi ngannganin ti tiempo nga inkari ti Dios kenni Abraham, dimmakkel ken immadu dagitoy a tattao idiay Egipto,
Wie nun die Zeit für die Verheißung nahte, die Gott dem Abraham zugesagt hatte, da mehrte sich das Volk in Ägypten und wurde zahlreich,
18 agingga a nagturay iti Egipto ti maysa nga ari a saan a makaammo iti maipanggep kenni Jose.
bis in Ägypten ein anderer König zur Herrschaft kam, der nichts von Joseph wußte.
19 Inallilaw daytoy nga ari dagiti tattaotayo ken rinanggasanna dagiti amaentayo, isu nga tapno agbiagda, uray da la ibelleng iti ruar dagiti maladagada.
Und er verfuhr mit unserem Geschlechte hinterlistig: er bedrückte unsere Väter, die ihre Kinder aussetzen mußten, damit sie nicht am Leben blieben.
20 Iti dayta a tiempo, naipasngay ni Moises; nakaim-imnas unay isuna iti imatang ti Dios ket naaywanan isuna iti las-ud iti tallo a bulan iti balay ti amana.
In dieser Zeit kam Moses auf die Weit: er war Gott wohlgefällig. Drei Monate hindurch ward er im Vaterhause auferzogen;
21 Idi naibelleng isuna iti ruar, innala isuna iti anak a babai ni Faraon ket pinadakkelna isuna a kas bukodna nga anak.
dann setzte man ihn aus. Die Tochter Pharaos nahm ihn indessen an sich und zog ihn für sich auf als den eigenen Sohn.
22 Naadal ni Moises dagiti amin a sursuro dagiti Egipcio; ken nabileg isuna iti sasao ken ar-aramid.
Und Moses ward in aller Weisheit der Ägypter unterrichtet; mächtig in Wort und Tat.
23 Ngem idi agarup uppat a pulo ti tawenna, immay iti panunotna a sarungkaranna dagiti kakabsatna a lallaki, dagiti annak ti Israel.
Als er vierzig Jahre alt war, kam ihm das Verlangen, sich nach den Israeliten, seinen Brüdern, umzusehen.
24 Iti pannakakitana iti saan a nasayaat a pannakatrato iti maysa nga Israelita, inkanawana isuna ken imbalesanna isuna a naparigat, babaen iti panangpatayna iti Egipcio:
Da sah er, wie irgendeinem Unrecht getan ward. Er setzte sich zur Wehr und schaffte dem Mißhandelten sein Recht und schlug den Ägypter tot.
25 impagarupna a maawatan dagiti kakabasatna nga isalakan ida ti Dios babaen iti imana, ngem saanda a naawatan.
Er meinte, seine Brüder würden wohl verstehen, daß Gott ihnen Rettung durch seine Hand verschaffen wolle; doch sie verstanden es nicht.
26 Iti simmaruno nga aldaw, adda nadanunanna nga Israelita a madama nga agap-apa; pinadasna ida a pagkapia-en; kinunana, 'Lallaki, agkabsatkayo; apay a dangranyo iti tunggal maysa?'
Des anderen Tags kam er zu ihnen, als sie gerade miteinander stritten. Er wollte zwischen ihnen Frieden stiften mit den Worten: 'Ihr seid doch Brüder, Männer! Warum tut ihr einander Unrecht an?'
27 Ngem daydiay nangdangran iti karrubana, induronna isuna ket kinunana, 'Siasino iti namagbalin kenka a mangituray ken ukom kadakami?
Doch der, der seinem Nächsten unrecht tat, stieß ihn zurück und sagte: 'Wer hat denn dich zum Herrn und Richter über uns gemacht?
28 Kayatnak met kadi a patayen iti Egipcio idi kalman?'
Willst du etwa mich töten, so wie du gestern den Ägypter totgeschlagen hast?'
29 Timmaray ni Moises kalpasan a nangngeganna daytoy; nagbalin isuna a ganggannaet iti daga ti Midian, a nagbalinanna nga ama iti dua nga annak a lallaki.
Auf diese Worte hin brachte Moses sich in Sicherheit und lebte im Lande Madian als Fremdling, wo er Vater von zwei Söhnen wurde.
30 Idi napalabas iti uppat a pulo a tawen, adda anghel a nagparang kenkuana idiay let-ang iti Bantay Sinai, iti gil-ayab ti apuy iti bassit a kayo.
Vierzig Jahre waren schon vorüber, da erschien ihm in der Wüste bei dem Berge Sinai ein Engel in der Flamme eines brennenden Dornbusches.
31 Idi nakita ni Moises ti apuy, nagsiddaaw isuna iti nakitana; ket iti yaasidegna a mangkita iti daytoy, nagsao ti Apo a kunana,
Voll Verwunderung sah Moses die Erscheinung. Als er hinzutrat, um sie zu betrachten, erging die Stimme des Herrn:
32 'Siak ti Dios dagiti ammam, ti Dios ni Abraham, ken ni Isaac, ken ni Jacob.' Uray la nagpigerger ni Moises ken saanna a maitured ti kumita.
'Ich bin der Gott deiner Väter, der Gott Abrahams, Isaaks und Jakobs.' Moses zitterte und wagte nicht, dorthin zu schauen.
33 Kinuna ti Apo kenkuana, 'Ikkatem dagita sandaliasmo, gapu ta ti disso a pagtaktakderam ket nasantoan a disso.
Und also sprach der Herr zu ihm: 'Ziehe deine Schuhe aus! Der Ort, auf dem du stehst, ist heiliges Land.
34 Pudno a nakitak ti panagsagaba dagiti tattaok nga adda idiay Egipto; Nangngegak dagiti un-unnoyda, ket bimmabaak tapno isalakanko ida; ita umayka, ibaonka idiay Egipto.'
Ich habe die Bedrückung meines Volkes in Ägypten gesehen und ihr Seufzen gehört; ich bin herabgekommen, damit ich es befreie. So komm denn, ich will dich nach Ägypten senden.'
35 Daytoy Moises nga inumsida, idi kinunada, 'Siasino ti namagbalin kenka a mangituray ken ukom?' - isuna ti imbaon ti Dios kas mangituray ken mangisalakan. Imbaon isuna ti Dios babaen iti ima ti anghel a nagparang kenni Moises iti bassit a kayo.
Denselben Moses, den sie verworfen hatten, indem sie sprachen: 'Wer hat denn dich zum Herrn und Richter eingesetzt?', den hat Gott als Herrn und Befreier gesandt unter dem Schutz eines Engels, der ihm im Dornbusch erschienen war.
36 Indaulloan ida ni Moises a pimmanaw idiay Egipto, kalpasan a nangar-aramid isuna kadagiti milagro ken pagilasinan idiay Egipto ken iti Baybay dagiti Runo, ken idiay let-ang bayat iti uppat a pulo a tawen.
Und dieser führte sie heraus, vollbrachte Wunder und Zeichen im Lande Ägypten, im Roten Meer und in der Wüste, vierzig Jahre lang.
37 Daytoy metlaeng a Moises ti nangibaga kadagiti tattao iti Israel iti, 'Mangpataudto ti Dios iti profeta para kadakayo manipud kadagiti kakabasatyo a lallaki, maysa a profeta a kas kaniak.'
Es ist derselbe Moses, der den Söhnen Israels gesagt hatte: 'Einen Propheten wie mich wird Gott euch erwecken aus der Mitte eurer Brüder.'
38 Daytoy ti lalaki nga adda idi iti taripnong idiay let-ang a kaduana ti anghel a nagsao kenkuana idiay Bantay Sinai. Daytoy ti lalaki a kinadkaddua idi dagiti amaentayo; daytoy ti lalaki a nangawat kadagiti sibibiag a sasao tapno itedna kadatayo.
Er ist es auch, der bei der Gemeinde in der Wüste mit dem Engel verkehrte, der auf dem Berge Sinai mit ihm und mit unseren Vätern redete, und er empfing die Worte des Lebens, um sie euch mitzuteilen.
39 Daytoy ti lalaki a saan a kinayat a pagtulnogan dagiti amaentayo; induronda isuna a paadayo manipud kadagiti bagbagida, ket kadagiti puspusoda nagsublida idiay Egipto.
Doch unsere Väter wollten ihm nicht gehorsam sein; sie lehnten ihn vielmehr ab und wandten sich in ihren Herzen wieder Ägypten zu.
40 Iti dayta a tiempo imbagada ken ni Aaron, 'Iyaramidandakami kadagiti dios a mangidaulo kadakami. No maipapan iti daytoy a Moises, a nangidaulo kadatayo a pumanaw iti daga ti Egipto, saanmi nga ammo no ania iti napasamak kenkuana.'
So sprachen sie zu Aaron: 'Verschaffe uns Götter, die vor uns herziehen; wir wissen nicht, was aus dem Moses da geworden ist, der uns aus Ägypten herausgeführt hat.'
41 Isu a nangaramidda iti urbon a baka kadagidiay nga al-aldaw ket nangiyegda iti daton iti didiosen, ket nagragsakda gapu iti inaramid dagiti imada.
Sie machten sich in jenen Tagen ein Kalb, brachten diesem Götzenbild Opfer dar und ergötzten sich an dem Gebilde ihrer Hände.
42 Ngem timmalikod ti Dios ket binaybay-anna ida nga agdayaw kadagiti bitbituen iti tangatang; kas naisurat iti libro dagiti profeta, 'Nangisagut kadi kaniak kadagiti natay nga atap nga ayup ken kadagiti daton iti uppat a pulo a tawen idiay let-ang, balay ti Israel?
Da wandte Gott sich von ihnen ab und ließ sie dem Himmelsheer dienen, wie es geschrieben steht im Buche der Propheten. 'Habt ihr mir etwa Schlachttiere und Opfer dargebracht die vierzig Jahre in der Wüste, Haus Israel?
43 Inawatyo ti tabernakulo ni Molec ken ti bituen iti dios a ni Refan, ken dagiti inaramidyo a kalanglanga ti maysa a banag tapno dayawenyo: Ket ipankayto iti ad-adayo pay ngem iti Babilonia.'
O nein, das Zelt des Moloch und das Sternbild eures Gottes Rempham habt ihr herumgeführt, die Bilder, die ihr selbst verfertigt habt, um sie anzubeten. Ich werde euch noch über Babylon hinaus verbannen.'
44 Adda idi kadagiti amaentayo ti tabernakulo iti testimonio, idiay let-ang, kas imbilin ti Dios idi imbagana kenni Moises a masapul nga aramidenna daytoy a kas iti pagtuladan a nakitana.
Unsere Väter hatten in der Wüste das Bundeszelt, wie der es angeordnet hatte, der zu Moses sprach: 'Er soll es machen nach dem Vorbilde, das er gesehen hat.'
45 Daytoy ti tolda a dagiti ammaentayo, iti batangda, ket inyegda iti daga a kaduada ni Josue. Napasamak daytoy idi simrekda a nangtagikua kadagiti nasion a pinapanaw ti Dios iti imatang dagiti amaentayo. Kastoyen agingga kadagiti aldaw ni David,
Und dieses übernahmen unsere Väter und brachten es mit sich, als sie dann unter Josue das Land der Heiden zum Besitz erhielten, die Gott vor unseren Vätern hernach vertrieb. So blieb es bis auf Davids Zeit.
46 a nakasarak iti pabor iti imatang ti Dios; dinawatna a mangsapul iti pagnaedan a lugar para iti Dios ni Jacob.
Dieser war Gott wohlgefällig und bat, ob er für den Gott Jakobs nicht eine Wohnung machen dürfe.
47 Ngem ni Solomon ti nangipatakder iti balay para iti Dios.
Jedoch erst Salomo erbaute ihm ein Haus.
48 Nupay kasta, ti Kangangatoan ket saan nga agnanaed kadagiti balay a naaramid babaen kadagiti im-ima; daytoy ket kas iti ibagbaga iti profeta,
Allein der Allerhöchste wohnt nicht in Stätten, die von Menschenhand gemacht sind. Sagt doch schon der Prophet:
49 'Ti langit ti tronok, ket ti lubong, isu ti pagbatayan dagiti saksakak. Ania a kita iti balay ti maipatakdermo para kaniak? kuna ti Apo: Wenno sadino ti lugar a paginanak?
'Der Himmel ist mein Thron, die Erde der Schemel meiner Füße. Was für ein Haus wollt ihr mir bauen', spricht der Herr, 'oder wo ist der Ort, an dem ich ständig wohnen kann?
50 Saan kadi a ti imak ti nangaramid kadagitoy amin a banbanag?'
Hat denn nicht meine Hand all dies geschaffen?'
51 Dakayo a tattao a simikkil ti tengngedna ken saan a nakugit ti puso ken laplapayagna, kanayonyo a suksukiren ti Espiritu Santo; agtigtignaykayo a kas iti pinagtignay dagiti amaenyo.
O ihr Halsstarrigen und Unbeschnittenen an Herz und Ohren! Ihr widerstrebt allzeit dem Heiligen Geiste, wie eure Väter, so auch ihr.
52 Siasino kadagiti profeta ti saan nga indadanes dagiti amaenyo? Pinapatayda dagiti profeta a nagparang sakbay iti iyuumay ti Nalinteg; ket ita, dakayo, kasla liniputan ken pinatayyo met isuna,
Gibt es einen Propheten, den eure Väter nicht verfolgt haben? Sie haben die ermordet, die das Kommen des Gerechten vorherverkündigt haben; ihr selbst seid nun seine Verräter und Mörder geworden,
53 dakayo a tattao nga immawat iti linteg nga impasdek dagiti anghel, ngem saanyo a tinungpal daytoy.”
ihr, die ihr das Gesetz auf Anordnung von Engeln zwar erhalten, aber nicht gehalten habt."
54 Ita, idi nangngegan dagiti kamkameng ti konseho dagitoy a banbanag, nasugat ti pusoda, ket nagngaretngetda dagiti ngipenda kenni Esteban.
Bei diesen Worten ergrimmten sie in ihrem Innersten und knirschten mit den Zähnen gegen ihn.
55 Ngem isuna, a napnoan iti Espiritu Santo, timmangad ket pimmereng idiay langit ket nakitana ti dayag ti Dios; ket nakitana ni Jesus nga agtaktakder iti makannawan nga ima ti Dios.
Stephanus aber, voll des Heiligen Geistes, blickte zum Himmel empor und sah die Herrlichkeit Gottes und Jesus stehend zur Rechten Gottes
56 Kinuna ni Esteban, “Kitaenyo, makitak a naglukat ti langit, ket agtaktakder ti Anak ti Tao iti makanawan nga ima ti Dios.”
und rief aus: "O schaut! Ich sehe die Himmel offen und den Menschensohn zur Rechten Gottes stehen."
57 Ngem nagpukkaw iti napigsa dagiti kamkameng iti konseho, sinullatanda dagiti lapayagda, ket sangsangkamaysada a nangdarup kenkuana:
Da erhoben sie ein wüstes Geschrei und hielten sich die Ohren zu. Alle miteinander stürzten sie auf ihn los,
58 impanda isuna iti ruar iti siudad ket binatbatoda isuna: ket indisso dagiti saksi dagiti makinruar a kawesda iti sakaanan ti agtutubo a lalaki a managan Saulo.
stießen ihn zur Stadt hinaus und steinigten ihn. Die Zeugen gaben ihre Kleider einem jungen Manne namens Saul in Verwahrung.
59 Bayat a batbatoenda ni Esteban, saan a nagsardeng nga immawag iti Apo a kunana, “Apo Jesus, awatem ti espirituk.”
So steinigten sie den Stephanus. Er betete: "Herr Jesus, nimm meinen Geist auf!"
60 Nagparintumeng isuna ket babaen iti napigsa a timek, immawag a kunana, “Apo, saanmo koma ida a pagbayaden gapu iti daytoy a basol.” Idi naisaona daytoy, naturog isuna.
Dann sank er in die Knie und rief mit lauter Stimme: "Herr, rechne ihnen diese Sünde nicht an!" Damit entschlief er.

< Dagiti Aramid 7 >