< Dagiti Aramid 19 >
1 Napasamak a kabayatan nga adda ni Apollos idiay Corinto, nagna ni Pablo iti makinngato a pagilian ket dimteng iti siudad ti Efeso, ken nakasarak sadiay iti sumagmamano nga adalan.
Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.
2 Kinuna ni Pablo kadakuada “Inawatyo kadin ti Espiritu Santo idi namatikayo?” Kinunada kenkuana, “Saan, saanminto pay a nangnangngegan ti maipanggep iti Espiritu Santo.”
Och han frågade dessa: "Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?" De svarade honom: "Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given."
3 Kinuna ni Pablo, “Iti ania ngarud ti nakabautisaranyo?” Kinunada, “Iti bautisar ni Juan.”
Han frågade: "Vilken döpelse bleven I då döpta med?" De svarade: "Vi döptes med Johannes' döpelse"
4 Isu a simmungbat ni Pablo, “Nangbautisar ni Juan babaen iti bautismo ti panagbabawi. Imbagana kadagiti tattao a masapul a mamatida iti umay kalpasan kenkuana, dayta ket ni Jesus.”
Då sade Paulus: "Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro."
5 Idi nangngegan dagiti tattao daytoy, nabautisaranda iti nagan ni Apo Jesus.
Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.
6 Ket idi impatay ni Pablo dagiti imana kadakuada, immay ti Espiritu Santo kadakuada ket nagsaoda iti sabali a pagsasao ken nagipadtoda.
Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.
7 Agarup sangapulo ket dua da amin a lallaki.
Och tillsammans voro de vid pass tolv män.
8 Napan ni Pablo iti sinagoga ken situtured isuna a nagsao iti las-ud iti tallo a bulan. Indauloanna ti panagiinnadal ken inal-allukoyna dagiti tattao maipanggep kadagiti banbanag a maipapan iti pagarian ti Dios.
Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande, med dem om Guds rike.
9 Ngem idi dagiti dadduma a Judio ket timmangken ken saanda a nagtulnog, nangrugida a nagsao iti dakes maipanggep iti dalan ni Cristo iti sangoanan dagiti adu a tattao. Ngarud, pinanawan ida ni Pablo ken inyadayona dagiti namati manipud kadakuada. Inrugina ti nagsarita iti inaldaw idiay pagisursuroan ni Tirano.
Men när några av dem förhärdade sig och voro ohörsamma och inför menigheten talade illa om "den vägen", vände han sig ifrån dem och avskilde lärjungarna och samtalade sedan dagligen med dessa i Tyrannus' lärosal.
10 Nagtultuloy daytoy iti las-ud ti dua a tawen, isu nga amin nga agnanaed idiay Asia ket nangngeganda ti sao ti Apo, dagiti Judio ken dagiti Griego.
Så fortgick det i två år, och alla provinsen Asiens inbyggare, både judar och greker, fingo på detta sätt höra Herrens ord.
11 Nagaramid ti Dios kadagiti agkakabileg nga aramid babaen kadagiti ima ni Pablo,
Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.
12 isu nga uray dagiti masaksakit ket napaimbag, ken rimmuar dagiti dakes nga espiritu kadagiti naluganan, idi innalada dagiti panio ken dagiti biddang manipud iti bagi ni Pablo.
Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.
13 Ngem adda met dagiti Judio, a mangpakpaksiat kadagiti dakes nga espiritu, a nagdaldaliasat iti dayta a disso a nangar-aramat iti nagan ni Jesus para iti bukodda a pagsayaatan. Insaoda daytoy kadagiti addaan kadagiti dakes nga espiritu; kinunada, “Bilinenka a pumanaw babaen kenni Jesus nga ikaskasaba ni Pablo. “
Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: "Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar.
14 Dagidiay a nangaramid iti daytoy ket dagiti pito nga annak a lallaki ti panguloen a padi a Judio, a ni Sceva.
Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst.
15 Simmungbat ti dakes nga espiritu kadakuada, “Am-ammok ni Jesus, am-ammok ni Pablo; ngem siasinokayo?”
Men den onde anden svarade då och sade till dem: "Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?"
16 Limmagto ti lalaki a linuganan iti dakes nga espiritu kadagiti mangpakpaksiat iti dakes nga espiritu ket inabakna ida ken kinabilna ida. Ket lamo-lamo ken sugat-sugatda a pimmanaw iti dayta a balay.
Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.
17 Naammoan iti isu amin daytoy, dagiti Judio ken Griego, nga agnanaed idiay Efeso. Kasta unay ti butengda, ket napadayawan ti nagan ni Apo Jesus.
Och detta blev bekant för alla Efesus' invånare, både judar och greker, och fruktan föll över dem alla, och Herren Jesu namn blev storligen prisat.
18 Kasta met nga adu kadagiti namati ti immay ket impudnoda ken binigbigda dagiti dakes a banbanag nga inaramidda.
Och många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade vad de hade gjort.
19 Adu kadagiti salamangkero ti nangurnong kadagiti libroda ken pinuoranda dagitoy iti imatang ti tumunggal maysa. Idi binilangda ti balor dagitoy, limapulo a ribu a piraso iti pirak.
Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn. Och när man räknade tillsammans vad böckerna voro värda, fann man att värdet uppgick till femtio tusen silverpenningar.
20 Isu a nagwaras ti sao ti Apo iti nabileg a wagas.
På detta sätt hade Herrens ord mäktig framgång och visade sin kraft.
21 Ita, idi nalpasen ni Pablo ti ministeryona idiay Efeso, inkeddengna iti Espiritu a lasatenna ti Macedonia ken Acaya iti dalanna a mapan idiay Jerusalem; kinunana, “Kalpasan ti panaggapuk sadiay, masapul a kitaek met ti Roma.”
Efter allt detta bestämde sig Paulus genom Andens tillskyndelse, att över Macedonien och Akaja fara till Jerusalem. Och han sade: "Sedan jag har varit där, måste jag ock se Rom."
22 Nangibaon ni Pablo idiay Macedonia iti dua kadagiti adalanna, da Timoteo ken Erasto, a timmulong kenkuana. Ngem nagtalinaed pay laeng isuna idiay Asia.
Han sände då två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, åstad till Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen Asien.
23 Iti dayta met laeng a tiempo, adda timmaud a dakkel a riribuk idiay Efeso maipapan iti Dalan.
Vid den tiden uppstod ganska mycket oväsen angående "den vägen".
24 Maysa nga agpanpanday iti pirak a managan Demetrio, a nangaramid kadagiti kalanglanga ti didiosen a ni Diana babaen iti pirak, ket nangiyeg iti adu a panggedan para kadagiti agpanpanday.
Där fanns nämligen en guldsmed, vid namn Demetrius, som förfärdigade Dianatempel av silver och därmed skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst.
25 Isu nga inurnongna dagiti trabahador iti dayta a trabaho, ket kinunana, “Kakadua, ammoyo a makateggedtayo iti adu a kuarta iti daytoy a panggedan.
Han kallade tillhopa dessa, jämte andra som hade liknande arbete, och sade: "I man, I veten att det är detta arbete som giver oss vår goda bärgning;
26 Makitayo ken mangngegyo a saan laeng nga idiay Efeso, ngem nganngani nga iti entero ti Asia, nga inallukoy ken pinatallikud ni Pablo dagiti adu a tattao. Ibagbagana nga awan ti dios a naaramid babaen kadagiti im-ima.
men nu sen och hören I att denne Paulus icke allenast i Efesus, utan i nästan hela provinsen Asien genom sitt tal har förlett ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras med människohänder icke äro gudar.
27 Ken saan laeng a ti pagsapulantayo ti agpeggad a saanton a masapul, ngem kasta met a ti templo ti naindaklan a diosa a ni Diana ket maibilangton nga awan serserbina. Ket mapukawnanto uray pay ti kinatan-okna, isuna a daydayawen iti amin nga Asia ken iti sangalubongan.”
Och det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet, och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende."
28 Idi nangngeganda daytoy, napnoanda iti pungtot ket nagririyawda, a kunada, “Naindaklan ni Diana a daydayawen dagiti tattao iti Efeso.”
När de hörde detta, blevo de fulla av vrede och skriade: "Stor är efesiernas Diana!"
29 Napnoan iti pannakariribuk ti entero a siudad, ket nagdardaras dagiti tattao a sangsangkamaysa a napan iti pagbuyaan. Tiniliwda dagiti kakadua ni Pablo iti panagdaliasatna, ni Gayo ken ni Aristarco, a naggapu idiay Macedonia.
Och hela staden kom i rörelse, och alla stormade på en gång till skådebanan och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två macedonier som voro Paulus' följeslagare
30 Kayat ni Pablo a sumrek iti ayan dagiti adu a tattao, ngem linapdan isuna dagiti adalan.
Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.
31 Kasta met a dadduma kadagiti opisial ti probinsiya ti Asia a gagayyemna ket nangipatulod iti mensahe a mangibagbaga a saan koma isuna a sumrek iti pagbuyaan.
Också några asiarker, som voro hans vänner, sände bud till honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in på skådebanan.
32 Dadduma a tattao ket nagpukkaw iti maysa a banag, ken dadduma met ket sabali, ta dagiti adu a tattao ket marirriribokan. Kaaduan kadakuada ket saanda nga ammo no apay a naummongda.
Och de skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke varför de hade kommit tillsammans.
33 Inruar dagiti Judio ni Alejandro ken impanda iti sangoanan dagiti tattao. Nagsenyas ni Alejandro babaen iti imana tapno agpalawag kadagiti tattao.
Då drog man ur folkhopen fram Alexander, som judarna sköto framför sig. Och Alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.
34 Ngem idi naamirisda nga isuna ket maysa a Judio, inriyawda amin a sangsangkamaysa iti las-ud ti dua nga oras, “Naindaklan ni Diana dagiti tattao ti Efeso.”
Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: "Stor är efesiernas Diana!"
35 Idi pinatalna ti sekretario ti ili dagiti adu a tattao, kinunana, “Dakayo a lallaki iti Efeso, adda kadi lalaki ditoy a saan a makaammo a ti siudad dagiti tattao ti Efeso ket banbantayanna ti templo ti natan-ok a Diana ken ti kalanglangana a natinnag manipud langit?
Men stadens kansler lugnade folket och sade: "Efesier, finnes då någon människa som icke vet, att efesiernas stad är vårdare av den stora Dianas tempel och den bild av henne, som har fallit ned från himmelen?
36 Kas nakitayo ngarud a dagitoy a banbanag ket saan a mailibak, rebbengna laeng koma nga agulimekkayo ken saankayo nga agaramid iti saan a nasayaat.
Eftersom ju ingen kan bestrida detta, bören I hålla eder lugna och icke företaga eder något förhastat.
37 Ta inyegyo dagitoy a lallaki ditoy a pangukoman, ket saanda met nga agtatakaw kadagiti templo wenno mannagtabbaaw iti diostayo.
Emellertid haven I dragit fram dessa män, som icke äro helgerånare, ej heller smäda vår gudinna,
38 Ngarud, no ni Demetrio ken dagiti agtrabtrabaho a kaduana ket addaan ti pammabasol a maibusor iti siasinoman, dagiti pangukoman ket silulukat ken adda met dagiti 'ukom.' Bay-anyo nga agpipinnabasolda.
Om nu Demetrius och de hantverkare som hålla ihop med honom hava sak mot någon, så finnas ju domstolssammanträden och landshövdingar. Må de alltså göra upp saken med varandra inför rätta.
39 Ngem no maipanggep iti sabali pay a banbanag ti sapsapulenyo, masapul nga maurnos a dagus iti kadawyan a panaguummong.
Och haven I något att andraga som går därutöver, så må sådant avgöras i den lagliga folkförsamlingen.
40 Ta pudno unay nga agpeggadtayo a mapabasol maipapan ti riribuk a napasamak iti daytoy nga aldaw. Awan ti makagapu iti daytoy a riribuk, ken saanmi a kabaelan nga ilawlawag daytoy.”
På grund av det som i dag har skett löpa vi ju till och med fara att bliva anklagade för upplopp, fastän vi icke hava gjort något ont; och någon giltig anledning till denna folkskockning kunna vi icke heller uppgiva."
41 Idi naibagana daytoy, pinagawidna dagiti naummong.
Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.