< I Samuel 17 >

1 Ita, inummong dagiti Filisteo ti armadada para iti gubat. Nagu-ummongda idiay Soco, a kukua ti Juda. Nagkampoda iti nagbaetan ti Soco ken Azeka, iti Efes-dammim.
Da boten die Philister ihre Heere zum Kriege auf, sammelten sich bei Socho, das zu Juda gehört, und schlugen ein Lager zwischen Socho und Aseka bei Ephes-Dammim auf.
2 Nagu-ummong met da Saul ken dagiti lallaki iti Israel ket nagkampoda idiay tanap ti Ela, ken nagliliniada a makigubat kadagiti Filisteo.
Saul aber und die Israeliten sammelten sich und bezogen ein Lager im Terebinthental und rüsteten sich zum Kampf gegen die Philister;
3 Nagtakder dagiti Filisteo iti maysa a bantay, ket nagtakder ti Israel iti sabali pay a paset ti bantay ket adda tanap a nagbaetanda.
die Philister standen am Berge jenseits, die Israeliten am Berge diesseits, so daß das Tal zwischen ihnen lag.
4 Rimmuar ti napigsa a lalaki iti kampo dagiti Filisteo, ti lalaki nga agnagan iti Goliat a taga-Gat, nga innem a kasiko ken maysa a dangan ti katayagna.
Da trat aus den Reihen der Philister der Vorkämpfer namens Goliath hervor, ein Gathiter, der sechs Ellen und eine Spanne hoch war;
5 Nakahelmet isuna iti bronse, ken nakakalasag isuna iti napuskol a kabal a kawar. Agdagsen ti napuskol a bado iti lima a ribu a siklo ti bronse.
er trug einen ehernen Helm auf dem Kopfe und hatte einen Schuppenpanzer an, dessen Gewicht fünftausend Schekel Erz betrug.
6 Adda kabal a bronse iti luppona, ken adda gayang a bronse iti nagbaetan dagiti abagana.
An den Beinen trug er eherne Schienen und zwischen den Schultern einen ehernen Wurfspieß;
7 Ti pagiggaman ti gayangna ket dakkel, ken adda nasangal a tali a kas iti tali nga us-usaren ti umaabel a pangtenglanna no kasta nga ipuruakna ti gayangna. Agdagsen iti innem a gasut a siklo ti tadem ti gayangna a landok. Umun-una kenkuana ti para-awit iti kalasagna.
der Schaft seines Speeres war wie ein Weberbaum, und die Spitze seines Speeres bestand aus sechshundert Schekel Eisen; sein Schildträger ging vor ihm her.
8 Timmakder isuna ket impukkawna kadagiti buyot ti Israel, “Apay nga immaykayo nga agsagana para iti gubat? Saan kadi a Filisteoak, ken saan kadi nga adipennakayo ni Saul? Mangpilikayo iti maysa kadagiti tattaoyo ket itulokyo nga umay kaniak.
Er stellte sich hin und rief den in Reihen stehenden Israeliten die Worte zu: »Warum zieht ihr aus, euch in Schlachtordnung aufzustellen? Bin ich nicht da, der Philister, und ihr, die Knechte Sauls? Wählt euch einen Mann aus, der komme zu mir herab!
9 No kabaelanna ti makiranget kaniak ket mapataynak, agbalinkaminto ngarud a tagabuyo. Ngem no maabak ken mapatayko isuna, agbalinkayonto ngarud a tagabumi ket pagserbiandakami.”
Vermag er mich im Kampfe zu bestehen und erschlägt er mich, so wollen wir euch untertan sein; bin aber ich ihm überlegen und erschlage ich ihn, so sollt ihr uns untertan sein und müßt uns dienen!«
10 Kinuna manen ti Filisteo, “Ita nga aldaw karkaritek dagiti buyot ti Israel. Ikkandak iti maysa a lalaki tapno agrangetkami.
Dann fügte der Philister noch hinzu: »Heute habe ich den in Reihen stehenden Israeliten Hohn geboten: stellt mir einen Mann, daß wir miteinander kämpfen!«
11 Idi nangngeg ni Saul ken ti amin nga Israel ti kinuna ti Filisteo, naawananda iti namnama ken nagbutengda iti kasta unay.
Als Saul und alle Israeliten diese Worte des Philisters hörten, erschraken sie und fürchteten sich sehr.
12 Ita, ni David ket anak ti Efrateo iti Betlehem idiay Juda, nga agnagan iti Jesse. Addaan isuna iti walo a putot a lallaki. Lakay unayen ni Jesse kadagiti panawen ni Saul;
David aber war der Sohn jenes Ephrathiten aus Bethlehem in Juda, der Isai hieß und acht Söhne hatte und zur Zeit Sauls schon ein älterer, in den Jahren vorgerückter Mann war.
13 Dagiti tallo nga inauna a putot ni Jesse ket simmurot kenni Saul iti paggugubatan. Dagiti nagan dagiti tallo nga annakna a napan iti paggugubatan ket ni Eliab nga inauna, ni Abinadab a sumaruno kenkuana, ken ni Samma a maikatlo.
Die drei ältesten Söhne Isais waren unter Saul in den Krieg gezogen; von diesen seinen drei Söhnen, die ins Feld gezogen waren, hieß der älteste Eliab, der zweite Abinadab, der dritte Samma;
14 Ni David ti inaudi. Dagiti tallo nga inauna ket simmurot kenni Saul.
David aber war der jüngste. Da die drei ältesten unter Saul in den Krieg gezogen waren,
15 Ita, asublisubli ni David iti nagbaetan ti armada ni Saul ken iti ayan dagiti karnero ti amana idiay Betlehem, tapno pakanenna ida.
ging David ab und zu von Sauls Hofe heim, um in Bethlehem das Kleinvieh seines Vaters zu hüten.
16 Iti unos ti uppat a pulo nga aldaw, binigat ken rinabii nga umasideg ti napigsa a Filisteo tapno ipakitana a nakasagana isuna para iti gubat.
Der Philister aber trat morgens und abends auf und stellte sich vierzig Tage lang (vor die Israeliten) hin. –
17 Ket kinuna ni Jesse iti anakna a ni David, “Itulodmo kadagiti kakabsatmo daytoy maysa nga epa iti nakirog a trigo ken dagitoy sangapulo a tinapay, ket ipanmo a dagus dagitoy iti kampo dagiti kakabsatmo.
Da sagte Isai (eines Tages) zu seinem Sohne David: »Nimm doch für deine Brüder ein Epha von diesem gerösteten Getreide und diese zehn Brote und bringe sie schnell zu deinen Brüdern ins Lager;
18 Kasta met nga ipanmo dagitoy sangapulo a keso iti kapitan dagiti rinibribu. Kitaem ti ar-aramiden dagiti kakabsatmo ket mangitugotkanto iti pakakitaan a nakaradkadda inton agawidka.
diese zehn frischen Käse aber nimm für den Hauptmann der Tausendschaft mit und erkundige dich nach dem Befinden deiner Brüder und laß dir ein Pfand von ihnen mitgeben!«
19 Kadua ni Saul dagiti kakabsatmo ken dagiti amin a lallaki iti Israel idiay tanap ti Ela, a makirangranget kadagiti Filisteo.”
Saul und sie und alle Israeliten befanden sich nämlich im Terebinthental im Kriege mit den Philistern.
20 Nasapa a bimmangon ni David ket impaaywanna dagiti karnerona iti maysa nga agpaspastor. Innalana dagiti taraon ket pimmanaw, kas imbilin ni Jesse kenkuana. Dimteng isuna iti kampo bayat nga agsagsagana ti armada a mapan makigubat nga ipukpukkawda ti pakdaar ti gubat.
Da machte sich David am andern Morgen früh reisefertig, überließ das Kleinvieh einem Hüter, packte die Lebensmittel ein und begab sich auf den Weg, wie Isai ihm befohlen hatte. Er kam zur Wagenburg, als das Heer gerade in Schlachtordnung ausrückte und man das Kriegsgeschrei erhob;
21 Ket naglilinia ti Israel ken dagiti Filisteo para iti gubat, armada maibusor iti armada.
Israel und die Philister stellten sich zum Kampf auf, Schlachtreihe gegen Schlachtreihe.
22 Imbati ni David dagiti gargaretna iti para-aywan kadagiti taraon, timmaray a napan iti armada, ket kinablaawanna dagiti kakabsatna.
Da übergab David das Gepäck, das er mitgebracht hatte, dem Gepäckhüter, lief dann in die Schlachtreihe und erkundigte sich, als er hinkam, bei seinen Brüdern nach ihrem Ergehen.
23 Bayat a makisarsarita kadakuada, ti napigsa a lalaki a maysa a Filisteo a taga-Gat, a managan Goliat, nagpasango manipud kadagiti soldado a Filisteo, ket imbagana ti isu met laeng nga imbagbagna iti kallabes. Ket nangngeg ni David dagitoy.
Während er sich noch mit ihnen besprach, trat der Vorkämpfer – er hieß Goliath und war ein Philister aus Gath – aus den Reihen der Philister hervor und führte dieselben Reden wie früher, so daß David es hörte;
24 Idi nakita dagiti amin a lallaki ti Israel ti lalaki, intarayanda isuna ket kasta unay ti butengda.
alle Israeliten aber, die den Mann erblickten, flohen vor ihm und fürchteten sich sehr.
25 Kinuna dagiti lallaki iti Israel, “Nakitayo kadi daytoy a lalaki a nagpasango? Immay isuna tapno karitenna ti Israel. Ket ikkanto ti ari iti adu a kinabaknang ti tao a mangpapatay kenkuana, ipaasawananto kenkuana ti anakna a babai, ken saannanto a pagbayaden iti buis idiay Israel ti balay ti amana.”
Da sagte einer von den Israeliten: »Habt ihr diesen Mann gesehen, der da heraufkommt? Ja, um Israel zu verhöhnen, tritt er auf! Und wer ihn erschlägt, den will der König mit großem Reichtum belohnen und will ihm seine Tochter geben und seines Vaters Haus steuerfrei in Israel machen!«
26 Kinuna ni David kadagiti lallaki a nakatakder iti abayna, “Ania ti maaramid iti tao a mangpatay iti daytoy a Filisteo ken mangikkat iti pannakaibabain ti Israel? Siasino daytoy saan a nakugit a Filisteo a nasken a mangkarit kadagiti armada ti sibibiag a Dios?”
Da fragte David die Männer, die bei ihm standen: »Wie soll der Mann belohnt werden, der diesen Philister da erschlägt und Israel von der Schande befreit? Wer ist denn dieser Philister, dieser Heide, daß er die Schlachtreihen des lebendigen Gottes beschimpfen darf?«
27 Ket inulit dagiti tattao dagiti ibagbagada ken imbagada daytoy kenkuana, “Kastoyto ti maaramid iti lalaki a makapatay kenkuana.”
Da wiederholten ihm die Leute die frühere Mitteilung: »So und so wird man den Mann belohnen, der ihn erschlägt!«
28 Nangngeg ni Eliab nga inauna a kabsatna idi nakisao isuna kadagiti lallaki. Simged ti unget ni Eliab kenni David, ket kinunana, “Apay a simmalogka ditoy? Siasino ti nangibatiam kadagiti karnero idiay let-ang? Ammok ti kinapalangguadmo, ken ti kinaloko iti pusom; ta simmalogka ditoy tapno maimatangam ti gubat.”
Als nun sein ältester Bruder Eliab hörte, wie er sich mit den Männern unterhielt, geriet er in Zorn über David und rief aus: »Wozu bist du eigentlich hergekommen, und wem hast du die paar Schafe dort in der Steppe überlassen? Ich kenne deinen vorwitzigen und boshaften Sinn wohl: du bist nur hergekommen, um dir den Krieg anzusehen!«
29 Kinuna ni David, “Ania aya ti inaramidko? Nagsaludsodak laeng met?”
David entgegnete: »Nun, was habe ich denn jetzt getan? Es war ja nur eine Frage!«
30 Tinallikudanna isuna ket napan iti sabali, ket isu met laeng ti dinamagna. Isu met laeng ti insungbat dagiti tattao.
Damit wandte er sich von ihm ab, einem andern zu, und wiederholte seine vorige Frage, und die Leute gaben ihm dieselbe Auskunft wie zuvor.
31 Idi nangngegda dagiti imbagbaga ni David, imbaga dagiti soldado kenni Saul dagitoy, ket pinaayabanna ni David.
Als man nun hörte, wie David sich ausgesprochen hatte, hinterbrachte man es dem Saul, und dieser ließ ihn zu sich kommen.
32 Ket kinuna ni David kenni Saul, “Awan koma ti agkullayaw ti pusona gapu iti dayta a Filisteo; mapan makiranget ti adipenmo iti daytoy a Filisteo.”
Da sagte David zu Saul: »Kein Mensch braucht um den da den Mut zu verlieren! Dein Knecht will hingehen und mit diesem Philister kämpfen.«
33 Kinuna ni Saul kenni David, “Saanmo a kabaelan ti makiranget iti daytoy a Filisteo; ta maysaka laeng nga agtutubo, ket mannakigubat isunan sipud pay iti kinaagtutubona.”
Saul aber antwortete ihm: »Du kannst diesem Philister nicht entgegentreten, um mit ihm zu kämpfen; denn du bist noch ein Jüngling, er aber ist ein Kriegsmann von Jugend auf!«
34 Ngem kinuna ni David kenni Saul, “Ti adipenmo ti mangay-aywan kadagiti karnero ti amana. Inton adda leon wenno oso nga umay ken mangala iti karnero manipud kadagiti arban,
Da entgegnete David dem Saul: »Dein Knecht hat seinem Vater das Kleinvieh gehütet; wenn da ein Löwe oder ein Bär kam und ein Stück aus der Herde wegtrug,
35 kamatek isuna ken darupek isuna, ket isalakanko daytoy manipud iti ngiwatna. Ket inton darupennak, tiliwek isuna babaen iti barbasna, ket patayek isuna.
so lief ich ihm nach und erschlug ihn und riß es ihm aus dem Rachen; leistete er mir aber Widerstand, so packte ich ihn am Bart und schlug ihn tot.
36 Nakapatay ti adipenmo iti leon ken oso. Daytoy a saan a nakugit a Filisteo ket maipadanto kadakuada, agsipud ta karkaritenna dagiti armada ti sibibiag a Dios.”
Löwen so gut wie Bären hat dein Knecht erschlagen, und diesem Philister, diesem Heiden, soll es ebenso ergehen wie jenen allen; denn er hat die Schlachtreihen des lebendigen Gottes verhöhnt!«
37 Kinuna ni David, “Inispalnak ni Yahweh manipud iti kuko ti leon ken manipud iti kuko ti oso. Ispalennakto manipud iti ima daytoy a Filisteo.” Ket kinuna ni Saul kenni David, “Mapanka, ket ni Yahweh koma ti kumuyog kenka.”
Dann fuhr David fort: »Der HERR, der mich aus den Krallen der Löwen und aus den Klauen der Bären errettet hat, der wird mich auch aus der Hand dieses Philisters erretten.« Da sagte Saul zu David: »So gehe hin! Der HERR wird mit dir sein!«
38 Impasuot ni Saul kenni David ti kalasagna. Inkabilna ti helmet a bronse iti ulona, ket kinawesanna isuna iti napuskol a kabal a kawar.
Hierauf legte Saul dem David seine Rüstung an: er setzte ihm einen ehernen Helm aufs Haupt und zog ihm einen Panzer an;
39 Imbarikes ni David ti kampilanna iti kabalna. Ngem saanna a kabaelan ti magna, gapu ta saan isuna a nairuam kadagitoy. Ket kinuna ni David kenni Saul, “Saanak a makaruar a makiranget babaen kadagitoy, ta saanak a nairuam kadagitoy.” Isu nga inussob ni David dagitoy.
weiter mußte David Sauls Schwert über seinen Waffenrock gürten und bemühte sich dann zu gehen; denn er hatte es noch nie versucht. Aber er sagte zu Saul: »Ich kann darin nicht gehen, denn ich bin nicht daran gewöhnt.« So legte David denn alles wieder ab,
40 Innalana ti sarukodna ken nangpili iti lima a nalammuyot a bato iti waig; inkabilna dagitoy iti pagkargaanna. Adda iti imana ti pallatibong bayat nga umas-asideg isuna iti Filisteo.
nahm nur seinen Stecken in die Hand, suchte sich aus dem Bach fünf glatte Kieselsteine aus und tat sie in die Hirtentasche, die ihm als Schleudertasche diente; dann nahm er seine Schleuder in die Hand und ging auf den Philister los.
41 Immay ti Filisteo ket sinangona ni David, adda iti sangoananna ti para-awit iti kalasagna.
Der Philister aber kam immer näher an David heran, während sein Schildträger vor ihm herschritt.
42 Idi kimmita ti Filisteo iti aglawlaw ket nakitana ni David, linaisna isuna, ta maysa laeng isuna a bumarito, ken lumabaga, addaan iti nataer a langa.
Als nun der Philister hinblickte und David sah, verachtete er ihn, weil er noch so jung war, ein bräunlicher Jüngling von schmuckem Aussehen.
43 Ket kinuna ti Filisteo kenni David, “Asoak kadi, ta immayka a makisango kaniak nga addaan iti sarukod?” Ket inlunod ti Filisteo ni David babaen kadagiti didiosenna.
Daher rief der Philister dem David zu: »Bin ich etwa ein Hund, daß du mit Stöcken zu mir kommst?« Hierauf fluchte der Philister dem David bei seinem Gott
44 Kinuna ti Filisteo kenni David, “Umasidegka kaniak, ket itedko ti lasagmo kadagiti bilbillit iti langit ken kadagiti narungsot nga ayup iti tay-ak.”
und rief dem David zu: »Komm nur her zu mir, damit ich dein Fleisch den Vögeln des Himmels und den Tieren des Feldes gebe!«
45 Simungbat ni David iti Filisteo, “Immayka kaniak nga addaan iti kampilan, gayang, ken pika. Ngem umayak kenka iti nagan ni Yahweh a mannakabalin-amin a Dios ti armada ti Israel, a kinaritmo.
David aber erwiderte ihm: »Du trittst mir mit Schwert und Lanze und Wurfspieß entgegen, ich aber trete dir entgegen mit dem Namen des HERRN der Heerscharen, des Gottes der Schlachtreihen Israels, die du verhöhnt hast.
46 Ita nga aldaw, ited kaniak ni Yahweh ti balligi, ket papatayenka ket isinak ti ulom manipud iti bagim. Ita nga aldaw, itedko dagiti bangkay ti armada ti Filisteo kadagiti bilbillit iti langit ken kadagiti narungsot nga ayup iti daga, tapno maammoan ti lubong nga adda ti Dios iti Israel,
Am heutigen Tage wird dich der HERR in meine Hand fallen lassen, daß ich dich erschlage und dir den Kopf abhaue; und (deinen Leichnam und) die Leichen des Philisterheeres werde ich noch heute den Vögeln des Himmels und den wilden Tieren des Landes übergeben, damit alle Welt erkennt, daß Israel einen Gott hat!
47 ken maammoan dagiti amin a naguummong ditoy a saan nga ited ni Yahweh ti balligi babaen iti kampilan wenno gayang. Ta kukua ni Yahweh ti gubat, ket iyawatnakanto kadagiti imami.”
und alle, die hier versammelt sind, sollen erkennen, daß der HERR nicht Schwert und Spieß braucht, um den Sieg zu schaffen; denn der HERR hat die Entscheidung im Kampf, und er wird euch in unsere Hand geben!«
48 Idi umas-asidegen ti Filisteo kenni David, ket timmaray a dagus ni David a sumabat iti kabusorna a soldado.
Als sich nun der Philister in Bewegung setzte und auf David losging, lief dieser eilends aus der Schlachtreihe, dem Philister entgegen;
49 Inkaut ni David ti imana iti pagkargaanna ket nangala iti bato, impallatibongna daytoy, ket natamaan ti muging ti Felisteo. Limmumlom ti bato iti muging ti Filisteo, ket naipadaramudom ti rupana iti daga.
dabei griff er mit der Hand in die Tasche, nahm einen Stein heraus, schleuderte ihn und traf den Philister an die Stirn, so daß ihm der Stein in die Stirn eindrang und er vornüber zu Boden fiel.
50 Pinarmek ni David ti Filisteo babaen iti pallatibong ken maysa a bato. Tinamaanna ti Filisteo ken pinatayna isuna. Awan kampilan iti ima ni David.
So überwältigte David den Philister mit der Schleuder und dem Stein, besiegte den Philister und tötete ihn, ohne ein Schwert in der Hand zu haben.
51 Ket timmaray ni David ket nagtakder iti uloanan ti Filisteo ket innalana ti kampilanna, inuksotna daytoy iti kaluban, pinatayna isuna, ket pinugotanna babaen iti daytoy. Idi nakita dagiti Filisteo a natayen ti napigsa a taoda, nagtatarayda.
Er lief nämlich hin, trat an den Philister heran, nahm dessen Schwert, zog es aus der Scheide und tötete ihn vollends, indem er ihm den Kopf damit abhieb. Als nun die Philister sahen, daß ihr stärkster Mann tot war, ergriffen sie die Flucht.
52 Ket nagpukkaw dagiti lallaki ti Israel ken ti Juda, ket kinamatda dagiti Filisteo agingga iti tanap ken kadagiti ruangan ti Ekron. Ket nagkaiwara dagiti natay a Filisteo iti dalan nga agturong iti Saaraim, agingga iti dalan nga agturong iti Gat ken Ekron.
Da machten sich die Männer von Israel und Juda auf, erhoben das Kriegsgeschrei und verfolgten die Philister bis nach Gath und bis an die Tore von Ekron, so daß die Leichen der erschlagenen Philister auf dem Wege von Saaraim bis nach Gath und Ekron lagen.
53 Nagsubli dagiti tattao ti Israel a nangkamkamat kadagiti Filisteo, ket sinamsamda dagiti adda iti kampoda.
Als dann die Israeliten von der Verfolgung der Philister zurückkehrten, plünderten sie deren Lager.
54 Innala ni David ti ulo ti Filisteo ket impanna daytoy idiay Jerusalem, ngem inkabilna ti kabalna iti toldana.
David aber nahm den Kopf des Philisters und brachte ihn nach Jerusalem; seine Rüstung dagegen legte er in seinem Zelte nieder.
55 Idi nakita ni Saul ni David a makiranget iti Filisteo, kinunana kenni Abner a kapitan ti armada, “Abner, siasino ti makin-anak iti dayta nga agtutubo?” Kinuna ni Abner, “Isapatak apo ari, a saanko nga ammo.”
Als aber Saul sah, wie David dem Philister entgegenging, fragte er seinen Heerführer Abner: »Wessen Sohn ist denn der Jüngling, Abner?« Dieser antwortete: »Bei deinem Leben, o König: ich weiß es nicht!«
56 Kinuna ti ari, damagem kadagiti makaammo, no siasino ti makin-anak iti daytoy nga agtutubo a lalaki.”
Da gab ihm der König den Auftrag: »Erkundige dich doch, wessen Sohn der junge Mann ist!«
57 Idi nakasubli ni David iti panangpapatayna iti Filisteo, inkuyog ni Abner isuna, ket impanna iti sangoanan ni Saul nga ig-iggemna ti ulo ti Filisteo.
Sobald nun David von dem Sieg über den Philister zurückkehrte, nahm ihn Abner mit sich und führte ihn vor Saul, während er den Kopf des Philisters noch in der Hand hatte.
58 Kinuna ni Saul kenkuana, “Siasino ti makin-anak kenka, agtutubo a lalaki?” Ket simmungbat ni David, “Siak ti anak ti adipenmo a ni Jesse a taga-Betlehem.”
Da fragte ihn Saul: »Wessen Sohn bist du, junger Mann?«, und David antwortete: »Der Sohn deines Knechtes Isai aus Bethlehem.«

< I Samuel 17 >