< Abụ Ọma 132 >

1 Abụ nrigo. O Onyenwe anyị, cheta Devid, nʼihe niile bụ ndị ọ gbakụtara azụ.
Una canción de ascensos. Yahvé, recuerda a David y toda su aflicción,
2 Ọ ṅụrụ iyi nye Onyenwe anyị, kwee nkwa nye Onye dị ukwuu nke Jekọb:
cómo juró a Yahvé, y se lo juró al Poderoso de Jacob:
3 “Agaghị m abanye nʼime ụlọ m maọbụ rigoo nʼihe ndina m,
“Seguramente no entraré en la estructura de mi casa, ni subir a mi cama;
4 agaghị m arahụ ụra, egbugbere anya m agaghị atụ oru ụra,
No daré sueño a mis ojos, o sueño a mis párpados,
5 tutu ruo mgbe m chọtaara Onyenwe anyị ọnọdụ ebe obibi nye Onye dị ukwuu nke Jekọb.”
hasta que encuentre un lugar para Yahvé, una morada para el Poderoso de Jacob”.
6 Anyị nụrụ ihe banyere ya nʼEfrata, anyị chọtara ya nʼubi niile nke Jearim.
He aquí que lo hemos oído en Efrata. Lo encontramos en el campo de Jaar.
7 “Ka anyị gaa na-ebe obibi ya; ka anyị kpọọ isiala nʼebe ihe mgbakwasị ụkwụ ya.
“Entraremos en su morada. Nos postraremos ante su escabel”.
8 ‘Bilie, Onyenwe anyị, bata nʼebe izuike gị, gị na igbe ọgbụgba ndụ nke ike gị.
Levántate, Yahvé, a tu lugar de descanso, y el arca de tu fuerza.
9 Ka ndị nchụaja gị yiri ezi omume gị dịka uwe; ka ndị gị kwesiri ntụkwasị obi bụọ abụ nʼihi ọṅụ.’”
Que tus sacerdotes se revistan de justicia. ¡Que tus santos griten de alegría!
10 Nʼihi ohu gị, bụ Devid, agbakụtala onye gị e tere mmanụ azụ.
Por tu siervo David, no apartes el rostro de tu ungido.
11 Onyenwe anyị ṅụrụ Devid iyi nʼeziokwu, bụ iyi nke ọ gaghị esi na ya laghachi azụ: “Otu nʼime ụmụ gị, ka m ga-eme ka ọ nọdụ nʼocheeze gị,
Yahvé ha jurado a David en verdad. No se apartará de él: “Pondré el fruto de tu cuerpo en tu trono.
12 ọ bụrụ na ụmụ ndị ikom gị edebe ọgbụgba ndụ m na ụkpụrụ niile m kuziri ha, mgbe ahụ ụmụ ha ga-anọdụ ala nʼocheeze gị ruo mgbe ebighị ebi.”
Si tus hijos cumplen mi pacto, mi testimonio que les enseñaré, sus hijos también se sentarán en tu trono para siempre”.
13 Nʼihi na Onyenwe anyị ahọrọla Zayọn, ọ bụ ọchịchọ obi ya ime ya ebe obibi ya;
Porque Yahvé ha elegido a Sión. Él la ha deseado para su habitación.
14 “Ebe a bụ ebe izuike m ruo mgbe ebighị ebi, ebe a ka ocheeze m ga-adịkwa, nʼihi na ọ bụ ihe m chọrọ.
“Este es mi lugar de descanso para siempre. Viviré aquí, pues lo he deseado.
15 Aga m eji ọtụtụ nri dị iche iche gọzie ya; aga m eji nri mee ka afọ ju ndị ogbenye ya.
Bendeciré abundantemente su provisión. Satisfaré a sus pobres con pan.
16 Aga m eji nzọpụta yinye ndị nchụaja ya niile dịka uwe, ndị nsọ ya ga-abụ abụ nʼihi ọṅụ.
También vestiré a sus sacerdotes con la salvación. Sus santos gritarán de alegría.
17 “Nʼebe a ka m ga-eme ka mpi puputara Devid ma debekwa oriọna nʼihi onye m e tere mmanụ.
Haré brotar allí el cuerno de David. He ordenado una lámpara para mi ungido.
18 Aga m eyikwasị ndị iro ya ihere dịka uwe ma aga eji okpueze mara mma chọọ isi ya mma.”
vestiré de vergüenza a sus enemigos, pero en él mismo, su corona brillará”.

< Abụ Ọma 132 >