Abụ Ọma 106

1 Toonu Onyenwe anyị. Keleenụ Onyenwe anyị nʼihi na ọ dị mma; Ịhụnanya ya na-adịgide ruo mgbe ebighị ebi.

Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

2 Onye pụrụ ikwupụtasịcha ihe ukwu niile nke Onyenwe anyị na-arụ maọbụ kwupụta otuto ya niile?

Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?

3 Ndị a gọziri agọzi ka ha bụ, bụ ndị na-edebe ikpe ziri ezi, ndị ahụ na-eme ezi ihe mgbe niile.

Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.

4 O Onyenwe anyị, cheta m mgbe ị ga-egosi ndị gị ihuọma, bịa leta m, mgbe ị na-azọpụta ha,

Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,

5 ka m soro keta oke na ngọzị ndị gị ị họpụtara, ka m keta oke nʼọṅụ ahụ dịrị mba gị sorokwa ihe nketa gị nye otuto.

så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.

6 Anyị emehiela, dịka nna nna anyị ha mehiere; anyị emeela ihe ọjọọ, rụọkwa ọrụ ajọ omume.

Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.

7 Mgbe nna nna anyị ha nọ nʼIjipt, ha echeghị uche banyere ọrụ ebube gị niile; ha echetakwaghị ịba ụba nke ebere gị niile, kama ha nupuru isi nʼakụkụ oke osimiri ahụ, bụ Osimiri Uhie.

Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.

8 Ma ọ zọpụtara ha nʼihi aha ya, ime ka a mara ike ya dị ukwuu.

Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.

9 Ọ baara Osimiri Uhie mba, ọ tachaa; o dufere ndị ya site nʼebe dị omimi gafee dịka ọ bụ ọzara.

Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.

10 Ọ zọpụtara ha site nʼaka ndị kpọrọ ha asị; gbapụtakwa ha site nʼaka ndị iro ha.

Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.

11 Mmiri ahụ riri ndị iro ha niile; ọ dịghị otu onye nʼime ha fọdụrụ.

Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.

12 Mgbe ahụ, ha kweere okwu gị niile, ma bụkuo gị abụ otuto.

Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.

13 Ma o teghị aka, ha chefuru ihe niile ọ rụrụ, ha e chereghị ka ndụmọdụ ya pụta ìhè.

Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.

14 Nʼọzara, ha sooro ọchịchọ nke obi ha; nʼala tọgbọrọ nʼefu, ha nwara Chineke ọnwụnwa.

De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.

15 Nʼihi ya, o nyere ha ihe ha rịọrọ ya, ma zite ọrịa na-efe efe ka ọ dakwasị ha.

Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.

16 Nʼetiti ọmụma ụlọ ikwu ha, ha kworo ekworo megide Mosis na Erọn, ndị e doro nsọ nye Onyenwe anyị.

Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.

17 Ala meghere loda Datan, o likwara Abiram, na ndị otù ya.

Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.

18 Ọkụ repịara ndị niile sonyere ha; ire ọkụ repịara ndị ajọ omume.

Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.

19 Na Horeb, ha kpụrụ nwa ehi, kpọọ isiala nye arụsị e jiri igwe pịa.

De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;

20 Ha jiri oyiyi oke ehi nke na-ata ahịhịa gbanwere Ebube ha.

sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.

21 Ha chefuru Chineke, onye zọpụtara ha, onye rụrụ ọtụtụ ọrụ dị ukwuu nʼIjipt,

De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,

22 ọtụtụ ihe ịrịbama nʼala Ham, na ọtụtụ ọrụ ịtụnanya nʼakụkụ Osimiri Uhie.

så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.

23 Nʼihi ya, o kwuru na ọ ga-ala ha nʼiyi, ma Mosis, onye ya ọ họpụtara, guzoro nʼetiti ndị ahụ na Chineke, ka oke iwe ya ghara ịla ha nʼiyi.

Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.

24 Emesịa, ha ledara ala ọma ahụ anya, ha ekwenyeghị na nkwa ya.

De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.

25 Ha tamuru ntamu nʼime ụlọ ikwu ha; ha erubekwaghị isi nye Onyenwe anyị.

De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.

26 Nʼihi nke a, o weliri aka ya elu ṅụọrọ ha iyi na ọ ga-eme ka ha niile nwụọ nʼọzara,

Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,

27 mee ka agbụrụ ha daa nʼetiti mba dị iche iche, ma chụsasịa ha nʼala niile.

att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.

28 Ha dịnyeere ndị na-efe arụsị Baal nke Peoa, riekwa ihe e ji chụọrọ chi na-enweghị ndụ aja;

Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.

29 ha sitere nʼajọ omume ha kpasuo Onyenwe anyị iwe, nke mere ka ọrịa na-efe efe dakwasị ha.

De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.

30 Ma Finehaz guzoro ọtọ, mee ihe ziri ezi, ọrịa ahụ na-efe efe kwụsịkwara.

Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;

31 A gụnyere nke a dịka ezi omume nye ya site nʼọgbọ ruo nʼọgbọ.

det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.

32 Nʼakụkụ mmiri Meriba, ha kpasuru Onyenwe anyị iwe, nʼihi ha, nsogbu dakwasịrị Mosis;

De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.

33 nʼihi na ha nupuru isi megide Mmụọ nke Chineke, Mosis kwuru okwu, na-echeghị echiche banyere ihe ọ na-ekwu.

Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.

34 Ha egbuchapụghị mba niile bi nʼala ahụ dịka Onyenwe anyị dọrọ ha aka na ntị ka ha mee.

De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,

35 Kama ha gwakọtara onwe ha na mba niile nke ala ahụ, site otu a, mụta ime ka ha na-eme.

utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.

36 Ha fere arụsị ha ofufe, nke ghọrọ ihe ịma nʼọnya nye ha.

De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.

37 Ha gara nʼihu were ụmụ ha ndị ikom na ndị inyom chụọrọ chi na-abụghị chi aja.

Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.

38 Ha na-awụfu ọbara ndị na-emeghị ihe ọbụla, ọbara ụmụ ha ndị ikom na ndị inyom, bụ ndị ha chụrụ dịka aja nye arụsị niile nke ala Kenan, si otu a jiri ọbara ha merụọ ala ahụ.

Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.

39 Ha sitere nʼihe ha na-eme merụọ onwe ha; site nʼaka ọrụ ha, maka uru ha nyefere onwe ha nʼaka ndị na-emerụ ha.

Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.

40 Nʼihi nke a, iwe were Onyenwe anyị megide ndị ya; ọ gụkwara ihe nketa ya dịka ihe rụrụ arụ.

Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.

41 Ọ raara ha nye nʼaka ndị mba ọzọ dị iche iche, ndị kpọrọ ha asị chịkwara ha.

Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.

42 Ndị iro ha mekpara ha ahụ chie ha ọnụ nʼala nʼokpuru ike ha.

Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.

43 Ọtụtụ oge, ọ napụtara ha, ma ha nọgidesịrị ike nʼinupu isi site na ndụmọdụ ya, bụrụ ndị lara nʼiyi nʼime mmehie ha.

Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.

44 Ma mgbe ọ nụrụ mkpu akwa ha, ọnọdụ mkpagbu ha metụtara ya;

Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.

45 nʼihi ha, o chetara ọgbụgba ndụ ya, sitekwa nʼoke ịhụnanya ya, meere ha ebere.

Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.

46 Ọ na-emekwa ka ndị ahụ dọtara ha nʼagha nwee ọmịiko nʼahụ ha.

Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.

47 O Onyenwe anyị Chineke anyị, zọpụta anyị, chịkọta anyị site nʼaka mba dị iche iche, ka anyị nwee ike nye aha nsọ gị ekele ma nyaakwa isi nʼime otuto gị.

Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----

48 Otuto dịrị Onyenwe anyị, bụ Chineke nke Izrel, site nʼebighị ebi ruo ebighị ebi. Ka mmadụ niile sị, “Amen!” Toonu Onyenwe anyị.

Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken