Abụ Ọma 105
1 Nyenụ Onyenwe anyị otuto, kwupụtakwa aha ya. Meenụ ka amata nʼetiti mba niile banyere ihe niile ọ rụrụ.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Bụkuo ya abụ, bụkuo ya abụ otuto; kwupụtanụ ọrụ ihe ịrịbama ya niile.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Ṅụrianụ nʼime aha nsọ ya; ka obi ndị niile na-achọ Onyenwe anyị ṅụrịa.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Na-achọnụ Onyenwe anyị na ike ya, chọọnụ ihu ya mgbe niile.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Chetanụ ọrụ ebube niile nke ọ rụrụ, ihe ịrịbama ya niile na ikpe ziri ezi niile si nʼọnụ ya pụta,
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 unu ụmụ ụmụ Ebraham, bụ ohu ya, unu ụmụ ụmụ Jekọb, ndị ọ họpụtara.
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Ya onwe ya bụ Onyenwe anyị Chineke anyị; ikpe ya dị nʼụwa niile.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Ọ na-echeta ọgbụgba ndụ ya ruo mgbe ebighị ebi, bụ nkwa o kwere nye puku ọgbọ,
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 ọgbụgba ndụ ahụ nke ya na Ebraham gbara na iyi ọ ṅụrụ nye Aịzik.
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 O mere ka o guzoro nye Jekọb dịka ụkpụrụ, ma nʼebe Izrel nọ, dịka ọgbụgba ndụ ebighị ebi:
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 “Aga m enye gị ala Kenan dịka oke i ga-eketa.”
han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
12 Mgbe ha dị ole na ole nʼọnụọgụgụ, nʼezie ha dị ole na ole, bụrụkwa ọbịa nʼime ya.
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Ha wagharịrị site nʼotu mba gaa na mba ọzọ, sitekwa nʼotu alaeze gaa alaeze ọzọ.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 O kweghị ka onye ọbụla mekpaa ha ahụ; ọ baara ndị eze mba nʼihi ha;
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 sị, “Unu emetụkwala ndị m e tere mmanụ aka; unu emekpakwala ndị amụma m ahụ.”
"Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
16 O zitere ụnwụ nʼala ahụ, bibie ụzọ niile ha si enweta ihe oriri;
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 o zipụrụ otu nwoke ka ọ gaa nʼihu ha, Josef, onye e refuru dịka ohu.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Ha ji mkpọrọ igwe merụọ ya ahụ nʼụkwụ, nyanyekwa ya mkpọrọ igwe nʼolu,
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 tutu ruo mgbe ihe ahụ o kwuru na ọ ga-eme mezuru, tutu ruo mgbe okwu Onyenwe anyị nwapụtara ya dịka onye eziokwu.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Eze ahụ zipụrụ ozi ka a tọpụ ya, onye ahụ na-achị ndị dị iche iche mere ka o nwere onwe ya.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 O mere ya ka ọ bụrụ onyenwe ezinaụlọ ya, onye na-achị ihe niile o nwere,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 ikuziri ụmụ eze ndị ikom dịka o si masị ya, na izi ndị okenye ya amamihe.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Mgbe ahụ, Izrel bara nʼala Ijipt; Jekọb bikwara nʼala Ham dịka onye si mba ọzọ bịa.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Onyenwe anyị mere ka ndị ya mụbaa nke ukwuu; o mere ka ndị ya dị ukwuu nʼọnụọgụgụ karịa ndị iro ha,
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 ndị ọ tụgharịrị obi ha ka ha kpọọ ndị ya asị, ka ha gbaa izu nzuzo megide ndị ohu ya.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 O zipụrụ Mosis, ohu ya, na Erọn, onye ọ họpụtara.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Ha mere ọtụtụ ihe ịrịbama dị iche iche nʼetiti ha, ọrụ ebube ya dị iche iche nʼala Ham.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 O zipụrụ ọchịchịrị, mee ka ala ahụ gbaa ọchịchịrị, nʼihi na ha nupuru isi megide okwu ya.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 O mere ka mmiri ha niile ghọọ ọbara, nke mere ka azụ niile dị nʼime ya nwụsịa.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Ala ha niile jupụtara nʼawọ ọ bụladị nʼime ọnụụlọ ndina nke ndị na-achị achị.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 O kwuru okwu, igwe ijiji na anwụ nta dị iche iche ejupụta nʼala ha niile.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Nʼọnọdụ mmiri ozuzo, o zitere ha mkpụrụ mmiri na amụma egbe eluigwe nʼala ha niile;
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 o tijisịrị osisi vaịnị na osisi fiig niile ha, kwatusịakwa osisi niile dị nʼala ha.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 O kwuru okwu, igurube na ụkpana a na-apụghị ịgụta ọnụ jupụtara ebe niile;
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 ha richapụrụ ihe niile bụ ahịhịa ndụ dị nʼala ahụ, ripịakwa mkpụrụ niile ha kụrụ nʼubi ha.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Mgbe ahụ, o gburu ndị niile e buru ụzọ mụọ nʼala ahụ, mkpụrụ mbụ nke ndị ikom ha.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Ọ kpọpụtara ụmụ Izrel, ndị chịịrị ọlaọcha na ọlaedo, ọ dịghị otu onye nʼime ebo ya niile nke ahụ na-esighị ike.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Obi dị Ijipt ụtọ mgbe ha pụrụ, nʼihi na oke egwu ndị Izrel dakwasịrị ha.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Ọ gbasara igwe ojii dịka ihe mkpuchi, na ọkụ na-enye ìhè nʼabalị.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Ha rịọrọ ya, o zitere ha ụmụ nnụnụ kweel, jirikwa achịcha si nʼeluigwe nyejuo ha afọ.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 O tiwara nkume ahụ, mmiri sọpụtara; ọ sọgharịrị nʼime ọzara dịka iyi.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Nʼihi na o chetara nkwa ya dị nsọ, nke o kwere ohu ya Ebraham.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 O ji aṅụrị dupụta ndị ya, jirikwa ọnọdụ iti mkpu ọṅụ dupụta ndị ya ọ họpụtara;
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 o nyere ha ala niile nke mba dị iche iche, ha ghọrọ ndị nnweta nke ihe ndị ọzọ rụpụta,
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 ka ha nwee ike debe ụkpụrụ ya niile ma na-erubekwa isi nʼiwu ya niile. Toonu Onyenwe anyị.
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
