< Ilu 23 >
1 Mgbe gị na onye na-achị achị nọdụrụ irikọ nri, lezie ihe dị nʼihu gị anya,
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 tụkwasị mma nʼakpịrị gị, ma ọ bụrụ na ị bụ onye iri oke nri na-atọ ụtọ.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Achọsila nri ụtọ ya ike, nʼihi na nri ahụ bụ nri aghụghọ.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Adọgbula onwe gị nʼọrụ maka ịbụ ọgaranya, atụkwasịla obi na nghọta gị.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 Nʼihi na akụ nwere ike ifu nʼotu ntabi anya dịka a ga-asị na ha nwere nku dịka nnụnụ ugo.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Erila nri onye aka ntagide na-enye gị. Nri ụtọ ya agụkwala gị agụ.
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 Nʼihi na ọ bụ ụdị mmadụ ahụ na-eche ọnụahịa ihe ọ na-emefuru gị. Ọ na-asị gị, “Rie ihe, ṅụọkwa ihe ọṅụṅụ,” ma obi ya adịghị nʼebe ị nọ.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Ị ga-agbọkwa nke ntakịrị ahụ i riri mgbe ahụ, okwu ọma ahụ niile i kwuru banyere ya ga-abụ ihe efu.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Atụfula ume gị ịgwa onye nzuzu okwu, nʼihi na ọ ga-eleda okwu i sitere nʼezi uche kwuo anya.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Anarala nwa na-enweghị nne na nna ala ya site nʼihigharị oke ala e gwunyere site nʼoge gara aga,
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 nʼihi na onye mgbapụta ha dị ike; ya onwe ya ga-ekwuchitere ha ọnụ ha.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Tinye uche gị nʼịdọ aka na ntị; gekwaa ntị nụrụ okwu ihe ọmụma niile.
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Ahapụla ịdọ ụmụ gị aka na ntị. Ha agaghị anwụ nʼihi na ị tiri ha ihe.
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
14 Jiri mkpara tie ya ihe ma zọpụta ndụ ya site nʼọnwụ. (Sheol )
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol )
15 Nwa m, aga m aṅụrị ọṅụ nke ukwuu ma ọ bụrụ na ị ghọọ onye maara ihe.
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 Mkpụrụobi m ga-aṅụrị ọṅụ mgbe egbugbere ọnụ gị abụọ kwuru ihe ziri ezi.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Ekwela ka obi gị kwosa ndị mmehie ekworo, kama nọgide nʼịnụ ọkụ nʼobi nʼịtụ egwu Onyenwe anyị mgbe niile,
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 nʼihi na i nwere ọtụtụ ihe ọma nʼihu gị. Olileanya dị ukwuu dịrị gị.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 Nwa m, nwee uche, gbasookwa ụzọ Chineke.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Anọla nʼetiti ndị na-aṅụbiga mmanya oke, na ndị iri oke oriri na-atọ ụtọ,
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 nʼihi na ihe niile ga-akọ ha. Ọ bụkwa nkịrịnka akwa ka onye oke ụra na-eyi nʼahụ.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Ṅaa ntị nʼịdọ aka na ntị nna gị, akpọkwala ịdọ aka na ntị nne gị bụ agadi nwanyị asị.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Zụta eziokwu, erekwala ya, zụtakwa amamihe, ntụziaka, na nghọta.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Nna onye ezi omume ga-aṅụrị ọṅụ. Ọ bụkwa ihe oke ọṅụ inweta nwa maara ihe.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Ka nne na nna gị nwee obi ụtọ. Ka onye mụrụ gị ṅụrịa.
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Nwa m, nye m obi gị ka ụzọ m niile nyekwa anya gị ọṅụ.
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Nʼihi na onye akwụna bụ olulu miri emi, nwanyị nwe di na-akwa iko bụ olulu mmiri dị warawara.
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Dịka onye ohi ka ọ na-echere na-emekwa ka ndị na-ekwesighị ntụkwasị obi baa ụba nʼetiti ụmụ nwoke.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Onye ka obi ya jupụtara nʼahụhụ? Onye nọ na iru ụjụ? Olee onye nwere esemokwu? Onye nwere ọtụtụ ihe mkpesa? Onye nwere mmerụ ahụ nke na-abaghị uru? Onye nwere anya nke na-acha ọbara ọbara?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Ọ bụ ndị na-anọ ogologo oge na-aṅụ mmanya, onye na-aga ịchọpụta mmanya agwara agwa.
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Elekwasịla mmanya anya mgbe ọ na-acha ọbara ọbara, mgbe ọ na-ezipụta ọdịdị ya nʼiko mgbe ọ na-asụgharị nke ọma nʼime iko.
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Nʼikpeazụ, ọ na-ata dịka agwọ na-atụkwa dịka ajụala.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Anya gị abụọ ga-ahụ ihe ị na-amaghị isi ya na ọdụ ya, obi gị ga-atụlekwa ihe ndị na-agbagwoju anya.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Ị ga-adị ka onye na-edina nʼetiti oke osimiri, nke na-edinakwa nʼelu ụdọ nʼejide ụgbọ.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Ị ga-asị, “Ha tiri m ihe, ma emerụghị m ahụ. Ha pịara m ihe, ma amaghị m. Olee mgbe m ga-eteta, ka m pụọ ga chọọ mmanya ọzọ?”
"De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"